Gaslighting – förtryckarens bästa vän

Gasligting är ett begrepp som myntades i en pjäs skapad 1938 men är nu ett vedertaget begrepp även inom skolpsykologin. Gasligting är en manipulationsteknik som är extremt vanligt förekommande inom misshandelsförhållanden men som även används som maktmedel i andra situationer också. I politiska debatter möter jag ofta försök till gaslighting från priviligierade som försöker trycka ner personer från förtryckta grupper. Gaslighting innehåller flera olika tekniker som alla har som syfte att försöka få den utsatte att tro att hen är problemet, den det är fel på.

Ska försöka ge ett exempel här på hur gaslighting kan gå till:

Pers 1: ”Jag är så less på vardagsrasismen jag möter hela tiden, varför vill människor bara se min hudfärg?”
Pers 2 (gaslightaren): ”Fast jag tror inte det är så mycket vardagsrasism faktiskt, det är nog bara du som feltolkar”
Pers 1: ”Jo fast jag märker ju att det är så, att jag hela tiden får kommentarer om min hudfärg”
Pers 2: ”Nä, jag tror du bara ser problem där de inte finns, de kanske bara tycker du har en fin hudfärg och vill säga det, varför göra det till ett problem?”
osv. där diskussionen hela tiden handlar om att Pers 1 överdriver, ljuger eller misstolkar.

Inom gaslighting är det också vanligt att använda sig av ”derailing”, dvs att vinkla om vad diskussionen handlade om för att få det att handla om något helt annat. det kan tex handla om att en person berättar hur hon blivit följd från tunnelbanan av en främmande man och funnit det obehagligt, vilket någon annan vrider på för att få diskussionen att handla om hur missförstådda män är som inte ens kan gå efter ensamma tjejer på kvällarna för att se att de kommer hem tryggt.

En extremt vanlig fråga som jag fått många gånger och som jag vet att andra feminister/rasifierade fått många gånger som är en form av gaslighting är frågan ”Hur kommer det sig att just du träffat så många rasister/sexister?” Denna fråga lägger skulden på offret som berättar om sina upplevelser, samtidigt som den insinuerar att det kanske inte ens är sant, att offret överdriver eller ljuger.

När gaslighting dras till sin extremare punkt handlar den om att få offret att tro sig vara galen, genom att tex få hen att tro att saker som skett inte alls inträffat.  Att hen gjort saker hen inte kan minnas osv. Gaslighting är helt enkelt ett ofta väldigt effektivt sätt att ingjuta tvivel hos offret, få hen att ta på sig skuld och ifrågasätta sina egna erfarenheter. Syftet är att i förlängningen få personen att tvivla på sin egen uppfattning av verkligheten.

Gaslighting används i större utsträckning mot kvinnor än mot män, det är tom en del av strukturerna i hur kvinnor blir bemötta. Ett tecken på detta är hur ofta kvinnor inte litar på sina egna känslor och gärna frågar andra om de har rätt att känna som de gör. Ett resultat av att ha mött gaslighting allt för ofta. Att tex säga ”jag vet inte, överdriver jag nu eller är det ok att jag blir arg för detta?” och sedan dra ett exempel vem som helst, oavsett kön ,hade blivit förbannad över. Gaslighting leder också till att framförallt kvinnor känner sig osäkra i sina förhållanden, för att de inte vågar ställa krav för att de tror att de inte har rätt att reagera och tänka som de gör.

För att underlätta lite att själv upptäcka när någon försöker gaslighta dig här är en lista på några olika vanligt förekommande fraser:

* Jamen var det så illa, egentligen?

* Varför är det just du som upplever sånt här?

* Varför ta åt dig, tänk på nått annat istället.

* Ja, fast har du tänkt på att…. (sätt in valfri grej som flyttar fokus från ämnet)

* Ok men är du säker på att det var så det gick till? Låter lite väl otroligt för mig.

Har en väl börjat kunna lägga märke till när gaslighting nyttjas blir det uppenbart hur frekvent detta används för att förminska och ogilitgförklara utsatta personer/gruppers berättelser och upplevelser. Det blir också lättare att stå emot denna form av manipulation och inse att en har rätt till sina känslor. Ingen har rätt att få dig eller någon annan att tro att ens känslor är obefogade eller att det är en själv det är fel på för att andra utsätter en för kränkningar.

Disclaimer: Detta handlar givetvis inte om att aldrig ifrågasätta andra eller köpa allt någon annan säger, men så länge du inte har klara bevis på, eller själv var med vid situationen som omtalas har varken du eller någon annan rätt att försöka få personen som berättar om en händelse att tvivla på att den skett. Varken du eller någon annan har heller rätten att få det hela att handla om något annat eller ge offret skuld.