Rasism och exotifiering, två begrepp som ofta används inom den antirasistiska rörelsen. Det sägs ofta (även av mig) att vita inte kan drabbas av rasism vilket jag står fast vid. Rasism är en samhällssanktionerad diskriminering som är strukturell och inget som sker bara på individnivå. För att kunna bygga på rasism krävs att det som görs/sägs är en del av den redan rådande strukturen. Det vill säga: Någon som är vit är en del av normen och därmed en del av maktstrukturen. Någon som är rasifierad är inte det utan alltid i en form av underläga gentemot någon som är vit. Om en rasifierad uttalar sig svepande om vita som varande si eller så är det en rasfördom, men det är inte rasism för det bygger inte på en struktur som säger att vita är lite mindre värda. Däremot när det är omvänt att vita uttalar sig svepande om rasifierade är det en del av den rasistiska strukturen och därmed rasism. Rasifierade kan även själva bygga på denna struktur genom så kallad internaliserad rasism men det skriver jag mer om någon annan dag.
Exotifiering däremot är snarare vad som brukar omnämnas ”positiv rasism”. Först av allt låt mig klargöra detta: Det finns ingen sådan sak som positiv rasism! Rasism är alltid alltid negativ, lika så är exotifiering inget positivt utan alltid negativt. Till skillnad från rasism är dock exotifiering något alla kan drabbas av. Ett vanligt exempel från vita som blir upprörda över att en påtalar att de aldrig utsatts för rasism är att påpeka hur snubbar i andra länder busvisslar, raggat och varit påflugna under semestrar pga att de varit vita och ofta ljushåriga. Detta, mina vänner, är inte rasism. Det är urtypen av exotifiering. Att tycka att någon är extra snygg, extra åtråvärd, mer spännande eller intressant etc är exotifiering. Att prata om att kvinnor från specifika afrikanska länder har så vackra läppar är exotifiering, att prata om hur personer från vissa kulturer lukar extra gott är exotifiering osv osv. Precis som med rasism handlar det om att degradera en människa till att inte få vara en individ med känslor utan istället bli en reklampelare för sin kultur. Skillnaden som sagt ligger i att alla kan exotifieras beroende på omgivningen. Som vit på semesterresa är det dock betydligt kortvarigare än det som drabbar rasifierade i en värld styrd av vithetsnormer.
Som sagt, att exotifiera något är inte en bra sak, oavsett hur snäll du själv tycker du är som ju bara visar uppskattning. För exotifiering har en fulare baksida, nämligen de represalier som följer när någon inte motsvarar förväntningarna som finns. Exempelvis: En populär exotifiering är att anse att svarta kvinnor är lite extra sexiga för att de har stora rumpor. Men faktum är ju att alla svarta inte alls har speciellt stora rumpor. I detta fallet blir det en dubbelbestraffning, dels att möta den ständiga exotifieringen och förväntningen att en minsann ska ha mer former än vita anses ha, och även besvikelsen och påståenden om att en inte är svart ”på riktigt” för att kroppen inte följer den exotifierande skönhetsmall de vita satt upp.
Liknande kan vita kvinnor uppleva som raggas på för vita är ju snygga och lättfotade, men om just denna kvinna inte vill ha sex, ja då blir besvikelsen stor och stämningen otrevlig. (Lägg märke till f.ö hur den mesta exotifiering drabbar kvinnor. Patriarkatet in action)
Så, för att sammanfatta det hela:
Rasism – Stereotypa beskrivningar av hur någon med ett visst utseende/ursprung/kultur tänker, beter sig och önskemål i livet. Sätter en viss kultur/utseende/ursprung som lite bättre, lite mer önskvärd än andra. Drabbar inte vita.
Exotifiering – Stereotypa bilder av hur personer från olika områden beter sig/ser ut och varför detta gör dem lite mer intressanta, spännande, exotiska. Kan drabba alla.
Vardagsrasismen 
Tycker att artikeln i sig är väldigt löjlig… Att göra en hel artikel som handlar om ”rasism” och att säga att vita inte kan bli ”offer” av rasism är helt tokigt… Jag har levt rasism på väldigt nära håll, jag är en kvinna som alla skulle säga är en ”vanlig vit människa”… Jag har ljus hy, ljust hår och bruna ögon ( jag är dock blandad med Österrikare, Fransk, Spansk och Thai och det är bara den delen jag vet.. jag kanske har mer i mitt blod)…
Jag är född i Sverige men bodde nästan 10 år utomlands… i Sydamerika, jag blev särbehandlad, sparkad, spottad på och blödde i vissa tillfällen… Värför? för RASISM, jag var ”för vit” det var svaret jag fick… som 10 åring…. Så jaa … det är bara ett av alla exempel jag kan ge … men har en massa andra exempel…
RASISM existerar mer eller mindre ÖVERALLT, att dom flesta drabbade är mörkhyade, asiater eller latinos är en annan sak… men rasism mot ”vita” existerar absolut också.
Och att bli kallad exotisk är absolut inte något dåligt i alla fall i dom fallen jag hört det eller sagt det. det betyder ”annorlunda” fint eller ovanligt fint…
P.S : Den enda anledningen jag läste denna artikel var för en diskussion jag hade med andra kvinnor på en facebook grupp.
Åh ”Buuhuu” exotifiering. Buuhuu. Gud vad jobbigt att inte leva upp till förväntningen av att ha stor rumpa. Måste vara så jobbigt!
Säger en del om dig som person som anser att vita inte kan utsättas för rasism. Sådan ren idioti. Helt ologiskt.
Men du är säkert en sådan som tycker att vita som lever idag som inte har något som helst med kolonisation att göra, ska ta ansvar för det. Eller att ”vit” är ett skällsord eller att ”vita alltid har makt”.
Patetiskt.
I många fall i dagens Sverige är det t.om. fördelaktigt att vara svart. Man prioriteras före andra vita människor för att man är svart. Man får extra cred i många kretsar för att man är svart. Osv.
Klart det är en vithets ”norm” i Sverige. Sverige är ett VITT EUROPEISK LAND och ska förbli så. Mångkulturen är påtvingad.
Trivs du inte? Flytta någon annanstans. Vi är inte beroende av invandrare. Invandrare är beroende av oss, annars hade dom inte kommit hit.
Vit och stolt! Sveriges kultur är bättre än Afrikas kulturer. Det är min åsikt. Därför flyttar jag inte till Afrika.
Vi har all mångfald vi behöver i VITA Europa.
Cya, ska gå och träffa någon svart tjej nu och berömma hennes fina hudton 🙂
Skönt att höra! (Tror jag) Jag var lite osäker på om jag kunde använda ordet exotisk om de fruktkärnor mitt barn försöker plantera i vårt fönster och som tydligen är vana vid ett annat klimat.
Men det är väl fortfarande ok?
Jag uppskattar den tankeverksamhet du lagt ner på dina formuleringar men jag delar inte dina slutsatser. För mej är det så här:
Rasism kan drabba ”vita” (nu tyckar jag iofs inte att det finns vita eller svarta människor, jag har iaf aldrig sett några, inte ens albinos är vita, däremot har jag sett ljushyade och mörkhyade). Rasism som fristående begrepp har ingenting med norm eller maktstrukturer att göra. Rasism är en degraderande värdering av människor på grundval av dess etnicitet och/eller hudnyans. Således kan rasism utgå från alla hudnyanser och etniciteter och även drabba alla hudnyanser och etniciteter oavsett sociala normer. Sen att rasism och sociala strukturer tangerar varandra på många olika sätt är en annan diskussion.
Exotifiering är rasismens motsatta förhållande: en graderande värdering av människor på grundval av deras hudnyans och/eller etnicitet.
Jag tycker inte att rasism och exotifiering är positivt eller negativt i sej. Positivt eller negativt blir det först när konsekvenserna av ett eller flera sammanhang summeras.
Din beskrivning av rasism stämmer föga överens med verkligheten.
Man ser hela tiden människor med extrema vänsteråsikter som driver något slags korståg. Så känns det, för hela tiden så kommer dessa personer med tolkningar av starka ord, och dessa tolkningar är alltid vridna så att de ska stämma överens med deras egna åsikter.
Det är fel. Ord är simpla saker, men man kan använda dem till mycket.
Jag ska förklara vad rasism är. Man behöver inte skriva en artikel om ordet för att förklara vad det är, det är så simpelt.
Rasism betyder att man särbehandlar en individ, baserat på utseendet som tillhör individens folkslag. Det har ingenting med ”brun hudfärg” att göra. Det har ingenting med att vara i majoritet eller minoritet att göra.
Argumentet ”Om jag är vit och åker till Afrika så blir jag i minoritet kan jag då bli ”rasifierad” eller rasistisk bemött” är väldigt onödigt då svaret är ja, men det har inte med att göra att en vit åkte till Afrika, utan att vit är en folkgrupp och ”rasifierad” är ett onödigt och väldigt dumt ord.
Det är helt sant att den rasism som vita människor drabbas för inte ens är i närheten av det som andra folkslag drabbas av, men diskriminering är ändå diskriminering.
Och det handlar även om att behandla någon bättre än andra, att ta extra hänsyn till någon som är mörkhyad är också rasism. Folk har hakat upp sig på att rasism bara handlar om att ”mobba” någon.
Den enklaste förklaringen av rasism är; Rasism är diskriminering, diskriminering är särbehandling.
Om man behandlar alla som alla andra så kommer utanförskap att försvinna, men vissa tycker tyvärr att de ska ha mer hänsyn för att de är ”rasifierade” och det gör bara att personers inskränkta åsikter blir svårare att bli av med.
Rasism kan drabba alla, diskriminering är alltid diskriminering.
Bra skrivet och helt självklart. Att man i Sverige år 2015 ens ska behöva förklara detta för en vuxen människa är så fruktansvärt skrämmande.
När jag och mina två vänner satt och väntade på bussen mitt i Addis Abeba’s vardagskaos, så kom en äldre etiopisk herre fram till oss. Han började marschera framför oss med handen lyft på samma sätt som Hitler. Det var oerhört beklämmande då alla tittade på oss, och jag kände mig mycket förödmjukad. Fram tills nu har jag alltid tolkat denna händelse som något rasistiskt, men när jag läser att rasism inte kan drabba vita, så blir jag fundersam. Hur tänker ni om detta?
Självfallet kan jag förstå mannens handling! Och på något sätt tycker jag att det var en nyttig upplevelse. Jag har aldrig någonsin tidigare känt mig obekväm i min ”vithet”, eller fått erfara känslan av att bli dömd på ett negativt sätt på grund av min hudfärg. Vilket är vardag för så många människor.