Senaste dagarnas debatter har visat på en viss förvirring i vad lagen egentligen säger om sexköp, och framförallt vilka delar i lagen det är som påverkar sexsäljare negativt. Många skyller som bekant på den delen som förbjuder köp av sexuella tjänster. Att det är denna biten av brottsbalken som leder till allt stigma mot sexsäljare. Som jag påtalat tidigare är det är omöjlighet att sexköpslagen är orsaken till stigmat mot sexsäljare eftersom stigmat mot den som säljer sex är något vi haft sedan urminnes tider, ja i princip så länge som detta ”världens äldsta yrke” har existerat. Med andra ord är det helt andra strukturer som ligger bakom. Med det sagt är lagen givetvis inte helt oskyldig till att det finns ett stigma men jag vill påstå att det är andra passager i lagen som ligger bakom.
Sexualbrottslagen reglerar först vad som gäller kring våldtäkt, sexuellt utnyttjande, våldtäkt av barn etc för att sedan komma ner till själva biten som reglerar köp av sexuella tjänster. Den delen lyder:
Brottsbalken kap 6 11§ Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2011:517).
Ja som ni ser, endast den som betalar eller har någon annan som ger betalt gör sig skyldig till ett brott. Säljaren är oskyldig. Det finns heller inget varken i förarbete eller i lagen som anger att den som säljer sex skulle göra sig skyldig till att uppmuntra brott. Det finns helt enkelt inget stöd i lagen för att trakassera säljare för att de säljer sex. Att då avkriminalisera sexköpet gör varken till eller från, stigmat beror på annat. Jag vill påstå att det är kopplerilagen som bär den största skulden till trakasserier, stigmatisering och diskriminering av sexsäljare. Den lagen lyder såhär:
Brottsbalken kap 6 12§ Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.
Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Lag (2005:90).
Min fetmarkering. Just denna passage är viktig. När poliser outar sexsäljare för dennes grannar eller hyresvärd måste hyresvärden vräka säljaren eller på annat sätt trakassera säljaren för att denne inte skall använda sin lägenhet till att möta kunder. Om hyresvärden inte gör detta riskerar denne att dömas för koppleri. Detta gör att poliser använder outning av sexsäljare för hyresvärdar för att få säljarna vräkta i ett billigt försök att stoppa säljaren från att ha kunder. Istället för att sätta dit kunderna sätts säljaren dit med hjälp av kopplerilagen.
Denna lag gör också att säljare inte kan gå ihop och skydda varandra eftersom de då riskerar att dömas för koppleri. De kan inte använda samma lokal, ha koll på varandra genom att jobba i grupp och många vågar knappt ha kontakt med andra säljare alls av rädsla för att anklagas för koppleri. Här skapas en verklig otrygghet för säljarna! Att jobba ihop med andra är annars ett bra sätt att kunna kolla av potentiella kunder ihop, ha koll så att ens vän kommer tillbaka på utsatt tid etc. Säkerhetsåtgärder som omöjliggörs av dagens lagstiftning.
Denna del av lagen kan ändras utan att göra det lagligt att köpa sex. Samtidigt kan denna del av lagen förbli oförändrad även om sexsäljande görs lagligt, vilket lämnar säljarna i en nästan exakt lika dålig sits som innan. Det förvånar mig att så mycket fokus och krut läggs på att häva den del i lagen som påverkar säljarna minst, medan den del av lagen som möjliggör trakasserier och vräkningar av säljare hela tiden förbises och accepteras. En kopplerilag är samtidigt viktigt, för utan den står säljare helt utan skydd om de väljer att sälja sex i en bordell eller ha en hallick. Lagen skulle däremot behöva en rejäl omarbetning där det görs skillnad på att sälja sex i egen lägenhet, att gå samman flera säljare eller att ha en hallick osv. En lag som helt enkelt skyddar de som bör skyddas: Säljarna.
När det kommer till Amnestys uttalande i dagarna är det också viktigt att minnas att de talar om både avkriminalisering av sexköp och säljande! Mycket av vad de skriver om avkriminaliseringen handlar om situationer där säljandet i sig är kriminellt. Det är ganska självklart att säljare stigmatiseras mer när de gör något olagligt. Problemet är att den retorik och de slutsatser som dras av att göra säljande lagligt appliceras nästan rakt av på att göra köp lagligt. Trots att detta är två helt olika saker.
Om vi ska göra det lagligt med sexköp finns det två vägar att gå. Avkriminalisering eller legalisering. OM det skulle bli aktuellt att ta bort sexköpslagen har båda dessa vägar för och nackdelar.
Avkriminalisering släpper säljande och köpande helt fritt. Staten har inga restriktioner eller direktiv för hur säljandet ska gå till. Detta har fördelen att säljare själva kan bestämma hur det vill göra. Det har samtidigt den stora, enorma, nackdelen att staten i princip saknar insyn. Vem som helst kan då starta bordell, hur dessa ska se ut, vilken standard som bör finnas, hur betalning ska ske etc får staten inte lägga sig i, det är upp till bordellägaren och de som säljer sex där. Denna modell ger en stor frihet till de privvade säljarna med god makt över sina liv. Däremot lämnar de övriga säljare, den där stora majoriteten, helt utan skydd. För även om det finns lagar mot misshandel, våldtäkter och trafficking ändå är dessa nästan omöjliga för polisen att agera efter. Ja, om vi låssas som att polisen ens vill agera när en säljare anmäler en våldtäkt…den generella synen är att en säljare inte kan våldtas, denne har ju tagit betalt för att ge sitt samtycke.
Utan minsta reglering bildas ofta en ond spiral där säljaren tvingas ta emot allt fler kunder till allt lägre priser eftersom dessa nu har gott om tid på sig att förhandla om pris, sätta press på säljaren eller helt enkelt gå till någon annan om den första inte ställer upp på vad köparen vill till ett pris denne går med på. Så länge vi har ett så pass ojämställt samhälle som vi har kommer det alltid finnas de som inte har råd och möjlighet att säga nej. Säljarna med mer spelrum kommer därför hänvisa alla våldsamma, farliga köpare till de säljare som helt enkelt måste ta emot dem hen får.
Legalisering innebär att staten tillåter sexsäljande och köp, men sätter upp direktiv kring hur detta får gå till. Detta kan tex innebär strikta regler för hur en bordell får utformas och köpas, minimipriser för köp etc. Risken med legalisering är att staten sätter in sådana sanktioner mot säljarna att de stigmatiseras ännu värre, eller knappt kan klara sig hur många köpare de än får. Fördelen är att en rätt utformad legalisering kan ge mer trygghet till säljarna avseende vilka rättigheter de har i förhållande till andra säljare, bordeller, hallickar, stripklubbar osv, Trots möjligheten att göra en legalisering säkrare för säljarna förespråkar ändå de flesta avkriminalisering, trots att detta lämnar säljaren helt utan skyddsnät.
Som jag skrev i gårdagens inlägg leder en normalisering av sexköp också till en ökad efterfrågan. Någon måste fylla denna efterfrågan vilket ökar införseln av kvinnor (och barn), från andra länder. Trafficking ökar således, inte minskar, av att tillåta sexköp. Detta beror framförallt på att det faktiskt inte finns några som helt belägg för att stigmat skulle minska mot sexsäöjarna bara köparna har fri lejd. Tvärt om tyder allt på att stigmat kvarstår, vilket gör att personer i landet bara i undantagsfall kommer välja att sälja sex om de har andra alternativ. När efterfrågan går förbi utbudet skapas en marknad och ett behov av att ta in säljare utifrån.
De som vurmar för avkriminalisering tror att detta skulle få köparna att kolla upp vilka de köper sex av. Jag vill här ta tillfälle i akt och påpeka att det är enormt naivt. Faktum är att majoriteten av köpare högaktningsfullt skiter i vilket. De kunde inte bry sig mindre om varför personen säljer sex. De vill få vad de betalat för och om säljaren är i branschen via tvång är inget som köparen kommer lägga vikt vid. Det är därför trafficking kan öka även när köparna teoretiskt har större möjlighet att kolla upp att säljarna verkligen vill. Besides, rätt få säljare kommer medge inför en kund att de är tvingade att sälja. Kunden betalar för myten om den lyckliga horan och de som är offer för trafficking har allt att förlora på att kunden klagar om att hon beklagat sig om sin position i livet.
Jag vill också påpeka igen att organisationer som STRASS och Rose Allience som pratar om ”sexarbetare” i detta inkluderar inte bara de som säljer sex till kunder utan det inkluderar också glamourmodeller, webcam tjejer, telefonsexförsäljare, strippor och porrskådisar. Dessa personer har redan en situation där deras kunder inte agerar olagligt, de har också en helt annan position och makt än säljaren på gatan. Det bör säga sig själv att dessa har ett annat behov, och en annan agenda, än personerna som säljer sex på gatan för att ha råd med mat för dagen.
Att sälja sex är inte som vilket jobb som helst. De allra flesta som säljer sex far illa av det, även de som valt det själv. När personer som aktivt säljer sex blivit tillfrågade om de vill fortsätta svarar i snitt 90% nej, de vill ta sig ur men kan inte. De vill ha hjälp att lämna säljandet men vet inte hur. Många känner att de inte har någon annan utväg längre, många har börjat med droger eller alkohol för att klara av att sälja sex i längden, ett missbruk de nu måste finansiera. Detta är verkligheten i att sälja sex, oavsett hur mycket en liten minoritet högljudda aktivister försöker påstå annat. Jag kan inte och kommer aldrig kunna gå med på att det mest solidariska med de som säljer sex är att göra livet enklare för en liten minoritet som mår bra samtidigt som den stora majoriteten som far illa får det oförändrat eller sämre än de hade det.
Vad vi behöver är att krossa patriarkatet, inte gynna det genom att slå fast att män har rätt till sex. Horstigmat kommer vi inte förbi genom att låta män köpa sex som de önskar, det kommer vi förbi genom feministisk kamp för att påverka synen på kvinnor som haft många sexpartners. Vad gäller polisen, socialen och andra myndigheter gäller fortbildning. Redan idag finns direktiv kring hur tex socialen skall agera kring personer som säljer sex (hint: de får inte stigmatisera personen). Att dessa inte följs är en fråga om utbildning, inte om sexköpslagen.
Framförallt behöver vi verka för en ny kopplerilag, inte en ny sexköpslag.
Här kan ni läsa mer om myter kring avkriminalisering och legalisering av sexköp: http://www.prostitutionresearch.com
Vardagsrasismen 
Hej, jag hoppas du tillåter att jag kommenterar – även om jag inte bara instämmer i det du skriver. Jag respekterar dock dina åsikter, även om jag inte håller med dessa.
För det första, du inleder med att säga att det är omöjligt att det är lagen om sexköp som ligger bakom att sexsäljare blir stigmatiserade och sedan tvärvänder du och säger att det delvis är lagens fel, att den inte är helt oskyldig. Vad är det du egentligen menar?
För det andra, om man förbjuder köp av sexuella tjänster så är det människor som struntar i att efterfölja lagar och regler som kommer vara de som köper sexuella tjänster. Dessa människor skulle man kunna anta vara mer benägna att bryta mot andra lagar än just lagen om sexköp. Dessutom begår personen redan ett brott, vilket minskar barriären till att begå andra brott. Det första brottet ger ju redan eventuellt fängelsestraff – så varför inte fortsätta och gå över lite fler gränser?
Jag håller med om att det finns problem med kopplerilagen. Dock är den lagen till för att förhindra bordeller samt hallickar. Den är inte avsiktligen till för att vräka oberoende sexsäljare.
Enligt min läsning av beslutet på Amnesty Internationals rådsmöte i Dublin, så skall dom jobba för att värna rättigheterna för dom som säljer sex. I min tolkning innebär det att dom är emot kopplerilagen (åtminstone internationellt, den Svenska sektionen kanske har en annan uppfattning). Dom nämner specifikt indirekta kränkningar av sexsäljares rättigheter.
I Sverige finns det inga regleringar om hur man får sälja sex. Hur ser du på att det inte är särskilt låga priser på sexuella tjänster, relativt till övriga Europa i Sverige? Borde vi inte ha en negativ prispress här i så fall? För att ta ett exempel, så är listpriset på ett samlag upp till 30 minuter: 1500kr till cirka 3500kr på diverse Svenska annonseringsplatser. Det finns många kommentarer på forum så som Flashback att säljarna inte är förhandlingsbara med och att en del forumskribenter då gärna går in i infantilläge och försöker smutskasta sexsäljaren – vilket jag tycker ändå lägger en viss vikt på att det inte är köparens marknad i Sverige. Det är snarare säljarens marknad.
Exakt och en stor del i att vi har en säljares marknad här är för att sexköp är olagligt. Köparen har helt enkelt inte tid att sätta press på säljaren. I Tyskland kan du tex betala en fast summa på en bordell som gäller för en dag, sen har du sex så mkt du vill med så många av bordellens säljare du vill under dagen. När sexköp kan ske helt öppet för att det inte finns ett socialt stigma i att sälja sex har köparen mer tid att sätta press, kräva lägre priser eller helt enkelt gå till någon som accepterar ett lägre pris om den första säljaren vägrar. I länder där det är lagligt med sexköp är priserna enormt låga vilket gör att varje säljare tvingas till fler kunder per dag för att få ihop det.
Vad jag menar med att lagen inte är oskyldig är just i frågan om kopplerilagen. Sexköpslagen har en liten skuld i att polis följer kända säljare för att finna deras kunder eftersom de gör något olagligt. Å andra sidan i länder med total avreglering (ex Nya Zeeland) far säljare rejält illa samtidigt som polisen har minimal insyn efrersom de inte får agera annat än vid misstänkt trafficking.
I Tyskland finns ingen kopplerilag, vilket gjort att trafficking ökat rejält för det är enkelt att gå runt lagarna om trafficking och förutom dem finns inget som skyddar säljarna öht.
Du glömmer att nämna att man oavsett inträdet till bordellen (FKK/Sauna Club/Nudist Club) – självklart betalar varje enskild säljare för eventuella sexuella tjänster. Inträdeskostnaden är för lokal och fri tillgång till baren, som oftast serverar lättöl, läsk och snacks.
Det är inte så att man betalar en inträdesavgift och att man sedan således kan ha sex med vem man vill där inne. Jag beklagar om jag är krånglig, men jag tycker inte att det framgick i din kommentar.
(Jag har besökt flera stycken sådanna etablissemang. Bland annat ”FKK Artemis” i Berlin, ”FKK Palace” i Frankfurt m.fl).
Dock verkar det som att priserna är något lägre i Tyskland, men det varierar stort.
Nej, jag menar att det finns ställen där sexet också ingår i entrépriset. Du betalar för att gå in, typ som ett åkband på liseberg.
Hur menar du att sexsäljare far värre i exempelvis Nya Zeeland? På vilket sätt? Och i så fall, värre än i Tyskland?
Vänligen observera att det är genuina funderingar 🙂
Nej Tyskland är värre än Nya Zeeland men Nya Zeeland är värre än Sverige. De far illa genom våldtäkter, misshandel och även mord (det senare extremt sällsynt i Sverige).
> Nej, jag menar att det finns ställen där sexet också ingår i entrépriset. Du betalar för att gå in, typ som ett åkband på liseberg.
Ber om ursäkt, jag hade aldrig tidigare hört talas om något sådant ställe. Det låter helt orimligt. Det enda sättet man skulle kunna hålla en sådan verksamhet igång är genom att använda sig utav människohandel.
Vilket de gör. Å på tyska forum gnälls det om att säljarna tappar i ”kvalité” mot slutet av dagen pga alla besökare… Verkligen en av de vidrigare baksidorna av Tysk lag eftersom bordellverksamheten helt saknar regleringar…
@Johan – De finns faktiskt, men det kommer att förbjudas senare det här året – CDU och SPD är överens om en ny lag. Andra regler som också kommer stramas åt är 21 årsgräns om du ej gjort psykologisk undersökning, kondomplikt, förbud mot gangbangs, krav på medicinska tester. Och detta skall även numera gälla andra EU-medborgare.
Så Tyskland börjar ångra sig som sagt. Det har börjat snegla på Nevada, d.v.s. att bara tillåta ställen som Artemis, eller att helt förbjuda.
Och problemet om du besökt Artemis eller Oranienburger Strasse eller liknande ställen är att du inte riktigt sett baksidorna av prostituionen. Hade alla ställen fungerat som dessa så hade prostitutionsmotståndet varit en moralisk fråga istället för en praktisk, men problemet är att det är ett turistskyltfönster för folk som sparar ihop en stor summa pengar för en sexresa.
De tyskar som köper sex vill ha billigaste möjliga produkt eftersom det är en del av deras vardagsliv. Därför finns det liknande ställen, fast utan flådiga pooler, turkisk massage och gratis dricka, där (troligtvis) traffickingoffer eller drognyttjare blir våldtagna dagligen.
Testa att åk ut till Potsdammer Strasse nästa gång du besöker Berlin eller åk till ytterområdena och besök ett Sex-Kino. Bara ett sådant besök borde få dig att tänka till lite extra vad ganska fri legalisering också leder till.
Och Tyska myndigheter har i praktiken alla regelverk för att kontrollera trafficking. Polisen, hälsomyndigheterna, åklagarmyndigheterna, skatteverket och facket har alla möjligheter att slå till mot bordeller. Problemet är resurser och att ingen riktigt vill ta tag i frågan för att de kan leda till att folket börjar klaga. Tyskarna är extremt känsliga när de gäller saker som påverkar deras integritet och rätt till privatliv och börjar myndigheterna klampa i detta och undersöka de som inte är offer, så kommer det att bli en backlash.
Lite som pizzerior och svartkassor i Sverige kanske – alla vet att det inte finns en chans att man kan gå runt på att sälja en pizza för 60-70kr inkl. moms. Alla vet att det är svartjobb och pengar under bordet som gäller. Men samtidigt – om man kör hårt för att sätta dit alla så kommer pizzornas priser dubbleras och många människor (varav stor procent invandrare) kommer bli arbetslösa, vilket har större synlig effekt än att staten förlorar några miljoner i skattepengar varje år.
Jag bor i Tyskland och här är det rätt öppenbart att sexköpslagen inte har haft den effekten de trodde att legaliseringen skulle ha. Medan det finns ett fåtal ”branscher” som har lyckats och kan anses vara ”lyckliga” (roligt nog de mest jämställda), såsom t.ex. utbildade tantramassörer/-skor och sexualterapeuter för handikappade, så har trafficking snarare ökat i motsats till vad man trodde och det har inte blivit ett sådant högbetalt yrke som man först trodde (bortsett från turistgatorna som lurar av fulla turister på sina pengar för handjobb).
Dessutom har det börjat poppa upp helt sjuka saker såsom något som kan likna ett åkband på Liseberg – betala en avgift för att gå på bordell och ha så mycket sex du vill under en dag. Det skrivs dagligen i tidningarna om problem med sexköpslagen här.
Sverige gör helt rätt i att hålla kvar i sina lagar och försöka förbättra dem och Tyskarna har börjat tröttna på den nuvarande lagen, så det är nog inte omöjligt att de börjar snegla mot Sverige snart.
Dock när det gäller Amnestys förslag så är de ju fokuserade på att göra det bättre i länder som inte har fungerande demokratier. Så då känns deras beslut som helt korrekt från deras perspektiv – det är inte ett moraliskt eller politiskt beslut, utan ett pragmatiskt för att öka människors rättigheter i korumperade länder.
De har kommit fram till det som FN, WHO och Human Rights Watch redan vet – det är helt enkelt enklare att verka för fri avkriminalisering av sexköp åt båda hållen i korrupta länder.
För att ta alla svenska sexköpares favoritturistland (?) – Thailand. Både köp och försäljning av sex är till viss del förbjudet där, det vet nog inte gemene Svensson som pengaforcerar att doppa kuken där. Problemet är att de aldrig kommer att få några problem med det – för att de har pengar de spenderar i landet.
På samma sätt så är det lika självklart att tjejerna som säljer sex, speciellt om dom kommer från Kambodja, Laos o.s.v. kommer att få extrema problem med det – för att de inte spenderar pengar i landet, inte har rättigheter eller en ambassad som står upp för dem. Polisen vet att de kan sätta dit tjejerna utan problem. Och om den korrumperade polisen inte kan få bötespengarna att stoppa i egen ficka, så får de iaf utföra en gratis legal våldtäkt som plåster på såren.
Att då verka för en lag som kommer leda till att den korrupta polisen skall haffa in turister och skada en näring som leder till pengar och dessutom låta de som faktiskt säljer att legalt exportera pengar till sin hemländer är helt otänkbart för dessa länder.
Och då är ändå Thailand ett ganska ”rikt” land under omständigheterna, som inte står och faller med sin sexturism och som har en lag som slår mot båda hållen.
Colombia, Ghana, Filipinerna m.m. kommer aldrig i nuvarande skicka arbeta för den nordiska modellen för att deras ekonomi är beroende av sexturisterna. Och i dessa länder är det bara förbjudet att sälja sex, inte köpa. Att iaf göra det lagligt för de prostituerade att finnas till, när deras stater egentligen vill att de skall finnas till, är en pragmatisk lösning att lobba för.
Däremot så borde ju Amnesty verkligen skrivit in att de bara lobbar för det i korrupta länder med lågt demokrativärde, inte så liberalt som det är skrivet nu – för som sagt, Sverige och andra västländer har inget att vinna på varken legalisering eller avkriminalisering – det är bara att kolla på Tyskland för att se varför.
Ska jag vara helt ärlig, ser jag inga som helst problem med att såväl försäljning som köp av sexuella tjänster i Tyskland är tillåtet.
Problemet är att Tyskland gör väldigt lite för att minimera människohandeln (vilket trafficing är).
Det är absurt att dom tillåter sälj/köp av sexuella tjänster, men inte gör någon uppföljning för att se till att ingen blir tvingad.
En genuin fundering är dock hur det ser ut i Nederländerna, som har legaliserat prostitution. Jag har inte hört talas om vidspridd människohandel där, till skillnad från Tyskland.
Jag förstår hur du tänker och håller med, men jag tycker ändå att det känns för jävligt för de prostituerade.
Med en stor brasklapp för att jag kan ha helt fel då jag är väldigt lite insatt i frågan…
Köper sexköparna bara sex?
Jag tänker på hur det funkar inuti en sexköpares hjärna. Hur hen tänker kring akten?
Är det bara sex de köper? Eller köper de, som de ser saken, även makt och kontroll? Köper de rätten att få göra lite som de vill utan klagomål och konsekvenser? Köper de rätten att slippa ”Tack, men nej tack”?
Om det elementet finns med så torde ju en legalisering av prostitution leda till en fortsatt stor svart marknad. Genom ökade rättigheter för sexsäljare ger det dem mer makt och kontroll över sin egen situation där de kan göra egna val. Om tanken på att det inte enbart är sex sexköparna betalar för så tar vi i så fall bort ett element i sexköpet… Vilket i sin tur då kan leda till ökad förfrågan på svart, oreglerad marknad där den ”rätt ordningen av makt och kontroll” kan fortsätta.
Det känns som tanken på avkriminalisering och legalisering bygger på tanken om att sexköpare enbart köper sex – men är det verkligen så?
Det här är ofärdigt tänkta tankar från en som upprörs av Amnestys beslut. Grubblerierna över mekanismerna bakom sexköp har varit många de senaste dagarna. Vette sjutton om jag tänker helt fel. I så fall får du bortse från det. 🙂
Fortsätt den goda kampen! Du gör skillnad.
Sexuella känslor kommer inifrån och är en del av själva Livet. Varken böner eller besvärjelser, kallduschar eller förmaningar kan ta bort de sexuella känslorna – eller hindra dem från att komma till uttryck på ett eller annat sätt.”
– slut citat härifrån.
Jag kan bara tala för vad jag själv tycker och vad jag själv gjort. Men här kommer i alla fall min personliga tankeredovisning – förutsatt att jag får publicera den.
Jag har köpt sexuella tjänster av kvinnor som säljer sexuella tjänster i såväl Sverige som i andra länder. Jag har bara vänt mig till oberoende försäljare – som annonserar själva i exempelvis tidningar samt diverse annonsforum på Internet.
Varför köper jag sexuella tjänster? Dels är det mycket enklare än att inleda ett förhållande och upprätthålla ett sådant. Dels är det att man får umgås med väldigt vackra och smarta personer – som dessutom har gemensamma intressen som än själv. För mig så är det bland annat just då sex och sexuell njutning.
Jag köper inte en annan människa. Jag köper inte en kropp. Jag köper en sexuell tjänst av en, vacker, oberoende, intelligent och sexig människa – på dennes villkor.
När man etablerar kontakt, berättar man i korta drag vem man är. Hur gammal man är, hur man ser ut, om man har köpt sexuella tjänster förrut, hur länge man önskas ses och så vidare. Det har alltid funnits preferenser och krav listade när jag har tagit kontakt med en sexsäljare.
Då och då passar man inte in på vad säljaren i sig listar för krav. Vilket många gånger är ålder, nationalitet eller färg.
Man bestämmer en plats, vilket kan vara offentligt – eller privat, exempelvis i en lägenhet.
Man kommer dit, hälsar och socialiserar en stund. Ibland en kort stund och ibland en längre stund. Man kommer överens om vad man dela på för nöje och hur länge – samt till vilket pris. Oftast är det förskott som gäller. Ibland hälften i förskott och hälften efteråt. Efter det brukar en dusch erbjudas, antingen solo eller tillsammans.
Därefter så umgås man mer intimt med de då så förfärliga sexuella tjänsterna. Sedan är det oftast åter igen en dusch som erbjuds och därefter är mötet slut och det är dags att ta avsked.
Jag finner mig vara en tämligen välintegrerad, vanlig man i 30-35 årsåldern. Har tidigare haft ett flertal förhållanden på varierande tid, varav de flesta långsiktiga och flera år. Jag har ett ganska normalt jobb och tjänar lite bättre än det svenska genomsnittet, vilket inte är svårt inom IT-branschen.
Sexsäljare är inte varor, objekt eller ”kroppar”. De är levande människor med personligheter, åsikter och känslor.