Nej, du behöver inte sätta kaffet i vrångstrupen här, jag hatar inte män, jag hatar manligheten. Jag hatar den manliga könsrollen. Jag hatar den våld och våldtäktsglorifierade manskönsrollen, den som trycker på att män ska vara starka men tysta, våldsamma och ärelystna. Jag hatar den normen med hela mitt hjärta och jag kan inte för mitt liv förstå mig på de som inte gör det.
Jag vet att det finns många som förnekar att det skulle finnas starka sociala normer för hur en förväntas bete sig pga sitt kön. Jag vet att det finns många som vägrar se strukturer utan bara vill se till varje individs egna val som såklart aldrig någonsin är påverkade av någon annan. Om du tillhör någon av dessa kan du gärna sluta läsa nu, för det jag skriver härefter kommer iaf inte att tilltala dig. Eller så läser du vidare och kanske lär du dig något vem vet?
Manshat eller ”manshat”?
Ofta anklagas feminister för att vara manshatare, dvs att hata alla män utan urskiljning. Jag vet ett fåtal manshatande feminister och tja, de har sina orsaker att vara det och inget jag tänker lägga värderingar i eller ta avstånd ifrån även om jag inte delar deras syn på det hela. Nåväl, även om de manshatande feminsiterna finns så är de ett undantag. Vad som oftast kallas för manshat är istället hatet mot mansnormen. När det påpekas att vi måste tala om mäns våldsamheter och hur vi kan förebygga det kallas det för manshat, istället för att se de strukturer som gör att män står för absoluta majoriteten av våldsbrott läggs fokus på att inte alla män slår. Att inte alla män slår, våldtar och överlag beter sig som stora rövhattar är ingen nyhet, men vi kan inte bearbeta och försöka komma till rätta med att det är främst män som gör våldsbrott om vi inte kan tala om det som ett problem med mansnormen. Att ständigt föra in debatten på ”inte alla män” är faktiskt att göra de män som inte slår och våldtar en redig björntjänst. För samma mekanismer som ligger bakom att män slåss ligger bakom att män som blir slagna inte tas på allvar. Den man som inte själv slår någon kan fortfarande bli offer för någon som gör det, och jag antar att han och alla andra manliga offer vill tas seriöst?
Att hata män och att hatas av män:
När hat mot feminsiter eller kvinnor över lag lyfts som ett problem kan du ge dig den på att det kommer komma någon (man) och påpeka att även män blir hatade. Detta stämmer såklart, men vilka är det som oftast skickar hat mot män? Jo andra män. Nej jag förnekar inte att det finns sviniga kvinnor men faktum är fortfarande att det är männen som står för den absolut största delen av hot och förföljelser både på internet och i verkliga livet. Vi lever dessutom i ett samhälle där kvinnor från barnsben får lära sig att det alltid finns ett fysiskt hot mot dem, en risk att våldtas eller antastas av män. Män däremot växer inte upp med ett ständigt närvarande hot om fysiska attacker av kvinnor, däremot ev av andra män. Således är det för de flesta närmare till hands att oroa sig för att ett hot på internet skall bli verklighet om det kommer från en man än om det kommer från en kvinna. Statistiken visar dessutom att det är vanligare att män gör allvar av sina hot än att kvinnor gör det.
Nu menar jag givetvis inte på något sätt att kvinnors hot är mindre allvarliga, de är också förkastliga och bör stävjas, men det går inte att fullt ut likställa dem med hoten från män. För en kvinna är även ett hot ”på skämt” från en man något som skapar otrygghet eftersom vi vet att det kan bli verklighet på ett helt annat sätt än en man som hotas av en kvinna. Speciellt våldtäktshot är något vi lever med som en verklighet varje dag utan att dessutom få sådana skrivna eller sagda till oss. Mansnormen är här skadlig för alla, dels för att den gynnar de män som gärna hemfaller till våldsamheter om de blir motsagda men även i de undantagsfall där kvinnor går till handling och vi får ett offer som inte tas på allvar.
Män, bara sex, våld, sport och bilar?
När jag skrev inlägget ”låt oss tala om män” fick jag många upprörda mansröster som påstod att de inte alls kände igen sig i någon mansroll och att jag smutskastade män genom att påstå att den ens existerar. Jag vet inte i vilket värld andra lever, men i den jag vandrar i varje dag ser jag absolut en tydlig mansroll. Låt oss tex titta lite på reklam riktat till män. Vad sägs tex om CocaColas reklam för CocaCola Zero?
Vi har Bond, action och snygga brudar. I TV versionerna är det ännu mer snygga brudar, explosioner, snabba bilar och mannen får spela hjälte.
Eller vad sägs om hur manliga parfymer lanseras?
Mörkt och med en välklädd man som utstrålar makt. Eller Axe som är kända för att göra reklam som enbart anspelar på att kvinnor kommer falla som furor om en man använder deras produkter. Kollar vi på hur själva flaskorna formges är det även där skillnader, männens är rena, avskalade, gärna med fyrkantiga former. Tror jag sett två rundare mansparfymflaskor, den ena i form av ett knogjärn, den andra i form av en handgranat… Kvinnors är oftare runda, många gånger kroppsformade, i pastelliga färger.
Eller varför inte jämföra Gillettes rakhyvelreklamer? Samma företag, i grunden samma produkter men riktat mot män resp kvinnor:
Det kvinnliga anspelar på mjukhet, omfamningar, närhet och av någon orsak färgsättningar som för tankarna till hav och bad. Det manliga lånar estetisk från sportbilar (vilket syns tydligare i tv reklamerna) och pratar om kraft och teknisk fulländning.
Detta är ju bara ett minimalit yttepyttigt litet axplock på exempel men titta dig runt själv och du kommer lätt se hur detta går igen i all reklam, det som riktas till kvinnor handlar om sexuell mystik (att vara sexig för andra), mjukhet, värme, och framförallt att ens yta är viktig _för andra_. Reklam för män handlar om våld, att vara framgångsrik och hård, och sex (att få andra att tråna efter en).
Ser vi till filmbranschen är det ännu mer tydligt vilka föreställningar som finns för de olika könen. Filmer som presenteras som filmer för kvinnor är oftast romantiska komedier och drama. Till män rekommenderas action, mer action och en och annan skräckfilm. Att detta påverkar hur vi ser på oss själva och varandra är ganska självklart och det finns mycket forskning som stödjer att så är fallet.
Vad gör manligheten för mannen och kvinnan?
Inte ett skit skulle jag säga som svar på denna fråga. Manligheten är rakt igenom ett fängelse för mannen som jag tycker det är dags att vi skrotar. Manligheten berövar männen relationen till deras barn, manligheten berövar mannen till stora delar av deras känsloregister, manligheten berövar mannens rätt att få vara ett offer när han utsätts för brott. Manligheten berövar män chansen att ha ömsesidiga respektfulla relationer utan förtryck. Manligheten orsakar många mäns död varje år utan att någon verkar reagera nämnvärt. Manligheten är den som startar hundratals krogbråk varje år. För kvinnan är manligheten katastrof. Manligheten är den som väcker sin partner genom våldtäkt, manligheten är snubben på krogen som tafsar och skrattar när kvinnan säger ifrån. Manligheten är de som antastar och kränker lesbiska tjejer för att visa att med lite kuk kommer de att bli heteros.
Jag önskar alla män (och kvinnor) friheten från manlighetens fängelse, men så länge manligheten finns kvar kommer jag dock fortsätta hata den, för min skull och för alla mäns skull.
Vardagsrasismen 
Som man håller jag med. Glorifierandet av krig är det värsta. Hur många miljoner män har egentligen dött genom historien i hemska och meningslösa krig som eliten fört för sin egen skull? Som man uppfostras man till att bli en soldat. Vilket bara det är sjukt. Jag personligen skulle vilja säga att patriarkatet är ett slags kannibalistiskt system, då det även ”äter sina egna” om man ska säga det så. Som feminist vill jag krossa patriarkatet. Inte bara för kvinnor, tjejers och icke-binäras skull. Utan även för min egen och för männens skull.
Du ignorerar helt de positiva aspekterna av den manliga normen. Det kan låta lite raljerande, men utan mansnormen skulle vi förmodligen fortfarande bo på savannen, i bästa fall i små hyttor byggda av koskit. Det går inte att bara plocka ut de negativa aspekterna utan att samtidigt se de positiva aspekterna. Ett beteende som inbegrep halva befolkningen och var uteslutande negativt skulle helt enkelt inte kunnat ge upphov till den civilisation som vi ser idag.
Varför skulle just mansnormen vara det som förde oss framåt? Nyfikenhet, lugn, innovation etc är sådant kvinnor sysslat med minst lika mkt som män och inget som hör till en mansnorm.
Statsbyggandet med dess maktsamling är ett typiskt fenomen som vi kopplar till mansnormen. Och som är grunden i välfärdsstaten. Att tillåta sig själv att gräva ner sig i ett smalt ämne är en annan. Att inte söka konsensus utan gå sin egen väg är ytterligare ett utslag av mansnormen och som varit viktigt för vår utveckling.
Jag tror inte att fenomen uppstår i ett vakuum. Vad kom först, hönan eller ägget? Eller i det här fallet; vad kom först, mannen som instinktivt sökte makt/pengar/status eller mansnormen som modellerades på dessa faktorer? Och som sedan gav upphov till ett samhälle som tillät kvinnan att eftersöka detsamma.
Låt oss se på den moderna bilen som exempel. Den är förvisso ett utslag av mansnormen med sin design och överdimensionerade motorer. Men också grundad i skapelse av en mansnorm som tillät jakten på det spektakulära. Återigen, två sidor av samma mynt.
Alla dessa mönster som påverkar oss. Det är inte alltid så lätt att vara man.
Men att vara kvinna idag är helt absurt.
Ideal som är så otroligt långt från verkligheten.
Jag känner fruktan inför feminismen, för att min mansroll och person blir kritiserad och ifrågasatt.
Jag hoppas och tror att feministerna får alltmer inflytande i debatten för min dotters, min mammas, och alla andra kvinnor jag älskat skull.
Du tror inte att det kan vara så att en hel del män blir misshandlade av kvinnor fast de inte anmäler det då det ses som svagt, mesigt, omanligt, töntigt osv…?
Kan bra gärna tänka mig att många män överväger att inte göra det då det kan ses som pinsamt, hånfullt eller skrattretande om deras vänner fick reda på det? eller såhär – “Äh du förtjänade bitchslapen du fick, sluta gnälla” , – “Men vafan var inte så mesig, klart du vill ligga med henne, hon är ju snygg, kom igen vafan, du är full, hon är full, hon har sagt att hon vill ligga, kom igen, kör bara, du får bara den här chansen en gång kanske…”
Har sett och hört mycket som mina kompisar (både manliga och kvinnliga) blivit utsatta för, och “männen” ska ju alltid stå upp för sin sak och vara stora och manliga, de kan inte erkänna när de mår dåligt, då är de ju inte “män”.
Det finns så sjukt mycket mer jag skulle vilja säga men tiden är knapp tyvärr. Jag tycker jämställdhet är något viktigt och bra, men det betyder inte att varken män eller kvinnor ska bli utsedda som “syndabockar” som “står för det här”. Det är inte männens fel, det är inte kvinnornas fel. Det är uppbyggnaden utav samhällets kultur som det ser ut idag som är problemet. Vi borde sluta kalla feminismen för feminism och kalla den jämställdhet, där vi kan få in mer män utan att de skräms av ordet “femin”-ism (JA, skräms, då de blivit indoktrinerade att fly allt vad kan skada deras “manlighet”)
Jo det tror jag, och jag har skrivit om misshandlade män m.m. i ett annat inlägg. 😉
Menar du seriöst att nästan alla män använt våld mot kvinnor (från att knuffa och uppåt) ?!? Ja i så fall är det väl synnerligen ok att tycka illa om ALLA män. Varför prata om normer då? Känns faktiskt bara som en ursäkt för att låta männen fortsätta. Fostras inte män att ta eget ansvar? Jag blev uppfostrad så. Har man inga friska spärrar?
Sen tycker jag det är dumt att använda ordet manlighet som nånting negativt. Nåt man hatar. Ordet står för en beskrivning av att vara man.
I mitt fall innebär det att vara tyst, tänker mycket, intelligent, dålig på att ta för mig, klarar i stort sett inte av att ta kontakt med kvinnor, och mår jättedåligt av det. Osv.
Tyvärr är normen den att kvinnor inte intresserar sig för män som mig. Vet inte detta ska skyllas på mansnormen (?) utan jag tycker att kvinnor gör ett allvarligt fel här. Hur namnger man det? Finns ju faktiskt kvinnor som tänkt om män som jag, att han är ju totalt ointressant, men senare gift sig med honom när de tillslut fatta!t att det var honom de ville ha.
Försvarar män? Det är det första du gör efter att läsa denna artikel! Du kanske kan kommentera allt det andra också?
Den manliga normen är att vara en helt ok man, som inte misshandlar, eller våldtar. 99+ % sköter sig och det utgör normen.
Att skylla på en trasig mansnorm för att 0,1% av alla män anmäls för våldtäkt varje år låter som ett konstigt resonerande.
Att vara kriminell är inte “vanligast”, och därmed betyder det att de kriminella är de som ståt utanför mansnormen.
700 våldtäkter per år genomförs av svenska kvinnor, och de har ju inte mansnormen att leva upp till, så handlar det om en trasig kvinnonorm i deras fall? Eller vill man helst bara osynliggöra dem?
Vi vet inte hur många som sköter sig eller ej. Vi vet att 98% aldrig dömts för ett brott, det betyder inte att de aldrig gjort ett brott. Anmälningsfrekvensen för våldtäkt är dessutom låg så det är bra mkt mer än 0.1% av männen som gör en våldtäkt varje år.
Dessutom finns det övergrepp som inte räknas som våldtäkter och som också är ett utslag av en trasig mansnorm. Dessutom är inte mansnormen trasig enbart pga våldtäktsmännen utan även pga tex övriga våldsbrott där andra män utgör absoluta majoriteten av offer. Mansnormen är även tradig pga självmordsstatisiken, statistiken över psykiskt lidande osv. Statistik som oftast göms eller viftas undan för män ska ju vara de starka, kvinnorna de svaga. Trots att unga killar mår lika psyksikt dåligt som unga tjejer väljer skolor oftast att lägga fokus på speciella dagar och program för att få tjejerna att må bättre.
I allt detta ser jag en skadad mansnorm och jag har väldigt svårt att förstå de män som inte själva vill arbeta emot detta? Hur kan de tycka det är ok att män är överrepresenterade inom självmord, våldsbrott, missbruk (som är tecken på psykiskt lidande), hemlöshet? För mig är det verkligen en gåta.
Osynliggör inte nu. Vad beror det på att 700 svenska kvinnor våldtar och att kvinnor misshandlar närstående lika ofta som män, om det nu är mansrollen vi vill skylla allt på. Hur får du våldsamma kvinnor att synka med teorin om mansrollen som boven i dramat?
Att män tar självmord oftare, och utgör samhällets bottenskikt etc. är bara tecken på att det inte finns någon könsmaktsordning utan att samhället består av individer som samverkar och har individuellt ansvar för sina handlingar.
Att petimetra procentsatserna är ointressant, eftersom att norm betyder “det som är vanligast” och det är ovanligt att misshandla.
De män och kvinnor som misshandlar är en absolut minioritet och om man ska dela upp i någon vi och dem, så ska man bunta ihop de män som misshandlar med de kvinnor som misshandlar, för det kanske beror på samma anledning till att de inte sköter sig, och sätta oss kvinnor och män som sköter oss på andra “laget”.
–
Om man ska komma till rätta med strukturen “hög hastighet på E20″, även kallad “Hastighetismen”, så måste man påverka de individer som kör för fort…
Därav kan man också dra slutsats att de som INTE kör för fort, inte har skuld till att det är hög hastighet på E20. Oavsett kön.
Låter det som en bra idé?
Eller tror du man bättre kan angripa problemet genom att ge sig på själva strukturen “Hastighetismen”?
Jodå det finns en könsmaktsordning, men det är inte det enda förtryck som finns (och oftast imo inte heller det starkaste) vilket gör att män fortfarande är utsatta inom olika områden. Män är liksom både enormt överrepresenterade inom vilka som har mest inkomst, inom politiska maktpositioner, inom företagsledningar etc etc och inom mindre roliga områden som självmord och hemlöshet. Samma mansnorm som ger män fördelar när det kommer till makt är det som orsakar mäns lidande. Därför är mansnormen kass.
Jag vidhåller att det inte är någon liten pytteminoritet som brukat våld i sitt liv av männen, tvärt om har den absoluta majoriteten gjort det någon gång. Kvinnor har också någon gång brukat våld, men mäns våld tenderar att vara grövre. Du drar upp det där med att kvinnor också slår i förhållanden och ja, det stämmer. Däremot om en ser till _varför_ kvinnor slår är det betydligt vanligare att de gör det i självförsvar jämfört männen. Det är även betydligt vanligare att män fortsätter sitt våld även efter att en relation tagit slut. De flesta kvinnor som mördas av en partner gör det när de försökt lämna partnern och han söker upp henne och mördar henne ibland flera månader senare när polisen tror att hotet är borta. Det går helt enkelt inte att likställa kvinnor och mäns våld i relationer och bara peka på att båda slår. Det blir gravt missvisande. (Nej, detta betyder absolut inte att jag tycker att kvinnors våld inte skall tas seriöst)
Jag får även en känsla av att du med misshandel i princip bara menar det som slutar med behov av sjukvård. För mig är misshandel mycket mer än det grova fallen, jag ser helt klart en våldsnorm inom manligheten, där slag, knuffar och ”hårda tag” är standard. Dock räknas det ju inte som misshandel eftersom alla är med på det, våld är det dock lika fullt och även det syftar jag till i texten med våldsförhärligande manskultur.
Nåväl, istället för att jag bara ska svara på 10.000 frågor kanske _du_ kan svara på denna enda: Om det inte beror på något i mansrollen utan att det bara är ”ensamma galningar” som gör våldsbrott, hur kommer det sig att 98% av alla våldsbrott begås av män?
Å just ja, vad gäller de 700 kvinnor som misshandlar och varför de gör det. Jag återkommer till det i mitt nästa blogginlägg. Var jag lägger en stor portion av skulden kommer nog förvåna dig.
Men precis! Jag har varit feminist i hela mitt liv, men jag hatar inte någon individ (även om det finns några jag tycker ganska illa om), däremot hatar jag mansrollen, manlighet, machostuket och patriarkatet. Jag lever med en man och har en son, som båda två inte alls riktigt passar in i den roll samhället vill se dem i, det blir ett fängelse som är svårt att bryta sig ur. Precis som kvinnorollen är för mig. Min feminism vill krossa patriarkatet och kapitalismen och skapa ett samhälle där både män och kvinnor är fria på samma villkor, men där statussymboler och makt är borta!
Jag saknar ett helt gäng med källhänvisningar.
Till vad? Avs forskningen uppmanar jag till googling på tex ”brain and commercial” eller kika i Henrik Fexeus bok ”När du gör som jag vill” där finns en hel rad med källhänvianingar på att reklam och budskap i tex filmer påverkar oss. Enjoy!
Haha en kille som måste ha källhänvisningar för att tro att det är sant! Du kan väl förstå själv vad som försiggår i samhället