När förbud mot tiggeri, eller tiggeri överlag diskuteras hävdar många att tiggeriet är rent bedrägeri eftersom ingen i Sverige behöver tigga. Dessa personer menar på att vi har socialbidrag och alla kan få det så därför behöver ingen tigga. Hur ligger det då till med sanningen i detta?
Ja först av allt är det inte alla som får socialbidrag oavsett medborgarskap för att socialen bedömer att villkoren inte uppfylls, tex för att släktingar gett en pengagåva direkt in på ens bankkonto, en gåva som gått till att betala förra månadens hyra men som soc menar är inkomst och därför drar ner på beviljat bidrag/helt vägrar betala ut bidrag vilket gör att pengarna ändå inte räcker till. Detta kan i sin tur leda till vräkning och hemlöshet. Vi har många fler hemlösa i Sverige än vi har tiggare, eftersom de allra flesta väljer att lida i tystnad, be om hjälp från familj och vänner (vilket iof är en form av tiggeri) eller att helt enkelt svälta till nästa månad och nästa försök att få pengar från socialen. Det är även många fler med bostad som inte får det att gå runt som får hjälp av olika organisationer med tex mat och kläder. Dessa organisationer har sett ett växande antal hjälpsökande de senaste åren.
Vad gäller personer som kommer hit från andra EU länder genom den fria rörligheten har EU en lag om likabehandling. Detta betyder att de har rätten att söka bistånd, men i bedömningen har socialen rätt att ta hänsyn till om de kan anses ha sin huvudsakliga hemvist i den kommun där de söker bistånd. Om så inte är fallet kan bidragen inskränkas till att tex gälla en biljett hem. I material riktat specifikt till socialkontoren i Sverige kan en läsa följande angående EU medborgare och rätten att söka bistånd:
Detta resonemang kan föras även i förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppe-hållsrätt och därmed sin egentliga hemvist i Sverige, till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och som måste tigga för att klara sin försörjning.
Vad som är nödvändig hjälp för att avhjälpa en akut nödsituation måste socialtjänsten bedöma i varje enskilt fall. Dock innebär rätten till bistånd för att avvärja en nödsituation i många fall att biståndet kan begränsas till en-staka bistånd för mat, logi eller reskostnader för att kunna ta sig tillbaka till det land som EU/EES-medborgaren kommit ifrån.
Så även om Eu migranter som kommer hit som tiggare har en teoretisk möjlighet att söka bistånd är verkligheten snarare så att de får en enkel biljett hem. Eftersom de kommer hit för att tiggandet iaf ger mer pengar att skicka hem än att stanna i hemlandet är det alltså ingen vidare utväg. Skulle personerna som tigga försöka ta sig ifrån tiggeriet krävs att de anmäler sig hos arbetsförmedlingen och börjar söka jobb och med det anses ha uppehållsrätt. För att uppehållsrätten skall gälla krävs också en bedömning att personen har en verklig chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Många av de som kommer till Sverige för att tigga vill för det första inte stanna på heltid i Sverige då de har familjer och barn kvar i hemlandet de är osäkra på att få ta till Sverige om de stannar, för det andra har många av dem inte fått gå i skolan eller har av olika orsaker en undermålig skolgång. Något som gör det svårt, eller rent omöjligt, att etablera sig på en arbetsmarknad där allt kräver utbildning. Således kommer det i praktiken bedömas att dessa EU medborgare saknar en verklig chans att ta sig in på arbetsmarknaden och med det även uppehållsrätt och rätt till bistånd utöver pengar till biljett hem.
Även om bidrag beviljas, tex etableringsbidrag för att personen är aktiv inom arbetsförmedlingens aktiviteter är ersättningen ofta låg och svår att få att räcka till då bistånden som finns att söka inte har följt med i inflationen och de ökade levnadskostnaderna. Således kan behovet att tigga uppstå även om ekonomiskt bistånd ges även om, som sagt, de flesta i första hand väljer att rikta sig till alla olika frivilligorganisationer som finns.
Nej faktum är att trots att Sverige är ett av de bättre länderna i fråga om sociala skyddsnät kvarstår att det visst kan uppstå ett behov av att tigga, även om det inte skulle komma in tiggare utifrån. Vi har bara till stor del lyckats dölja det genom organisationer som tigger ihop kläder, mat och annat så att de utsatta själva slipper. Så länge världen fortsätter att se ut som den gör, med ökade klyftor, krig och förföljelser av minoriteter kommer både behovet att tigga och behovet av att ta sig till andra länder om så bara för att försöka skramla ihop lite pengar på gatan, att bestå. Tiggeriet har alltid funnits, att det ökar igen är bara ett symtom på att det är saker rejält fel i samhället och världen. Att förbjuda det förskjuter bara problemet eller leder till annan verksamhet istället. Det som behövs är både direkt hjälp till de utsatta och hjälp till organisationer i hemlandet som med stöd kan sätta press på hemländerna att agera.
Fina ord om att inga i Svergie behöver tigga är just bara fina ord, det har inget med verkligheten att göra.