Etikettarkiv: invandring

SD ger rasismen luft

Jag får ofta frågan om folk är mer rasistiska idag än förr. Om SDs framgångar visar att fler ”blivit” rasister och vad som då skapat en situation med fler som hyser rasistiska tankar. Lite beroende på baktanken med frågan varierar det vilket svar som efterfrågas. Vissa är genuint intresserade av min åsikt, andra vill mest få en chans att skylla på invandrarna. Att vi som inte ses som äkta svenskar är de som skapat rasismen.

Så här är hur jag faktiskt tycker: Nej. Det är inte mer rasism idag än för 20 år sedan. Men rasismen har ändrat ansikte. När jag var 10-13 bast under slutet av 90 talet syntes rasismen antingen i form av öppet fullfjädrade nazister som alla tog avstånd ifrån med kraft. Eller så var det ”humor” som ingen egentligen ifrågasatte. Mer öppen rasism tystades snabbt ner. Att rasismen inte var rumsren hade både för och nackdelar. Fördelen var ju att personer som jag själv slapp höra skiten så frekvent som sker nu. Nackdelen var att många normsvenskar tyckte att det inte fanns problem med rasism hos oss, att det bästa var att promota färgblindhet och i övrigt leka struts. En taktik som fungerade så länge klyftorna i samhället minskade, det sociala skyddsnätet var starkt och staten faktiskt jobbade för att även sjuka, arbetslösa och funktionsvarierade skulle ha sitt människovärde intakt.

Denna syn ändrades sakta med reformer som började slå undan grunden för det som hade varit den svenska modellen. Ord som solidaritet och gemenskap blev omoderna och istället skulle vi prata om individualism, entreprenörskap och ”arbetslinjen”. Invandringen ökade samtidigt som högern drev igenom stora försämringar i både akassa och sjukförsäkring. Ihop med en strukturellt rasism där invandrare (speciellt flyktingar) inte skulle ha krav på landet de kom till gav en fantastisk grogrund till den segregation och klyftor vi ser idag.

För segregerat är landet. Integrationen har inte funkat, delvis för att integration så ofta ses som synonymt med assimilation men också för att det ständigt funnits en tanke om tacksamhet. Att vi som kommit hit ska vara tacksamma och därmed nöjda oavsett bostadskkick, oavsett segregation, oavsett skolsystemets misslyckande. För allt antas vara bättre än vad vi annars hade haft. En tvåa för en familj på 5 i Rinkeby är bättre än ett tält i ett flyktingläger i Iran. Så varför göra saker bättre? Var tacksamma!! Ett annat problem är att integration ständigt pratas om som något som går en väg. Där invandraren skall integreras, men svensken aldrig behöva hjälpa till. Sverige är ett närmast unikt svårt land att komma in i som nyinflyttad. För att kulturen inte inbjuder till nya bekantskaper annat än i undantag. Speciellt i mindre orter. Hur ska nya svenskar komma in i gemenskapen, få vänner som är infödda svenskar om inga svenskar räcker ut en hand för att visa vägen?

Anyhow. Med en ökad ekonomisk otrygghet och ojämlikhet börjar missnöjet. Sverige går bättre än nånsin, men det är allt färre som märker av det när pengarna tenderar att stanna hos en liten elit. Med kraftigt sänkta skatter och skattefinanseriade verksamheter som ger miljardvinster till privata aktörer som tar pengarna ur landet räcker tillgångarna allt sämre. Vård och skola blir lidande först. Sverige går allt bättre och ekonomin är stabil får vi veta igen och igen, men den vanliga medborgare får mest uppleva neddkärningar och en känsla av att allt fungerar allt sämre. I detta skapas en önskan efter en syndabock. Vem är det som gör allt sämre? Vem tar pengarna?

Här kommer SD in. Istället för att peka på de som verkligen har skulden, dvs politiker och storkapitalister, så pekar de på invandrarna. Säger att de får allt medan svenskarna inte får nått. De kostar och kostar och kräver och kräver men betalar tillbaka med kriminalitet och bidragsberoende. SD lever på miasnöjet och på rädsla. Därför tar de reella problem men skyller dem på de med minst makt att göra något åt det, och överdriver dessutom hur stora problemen egentligen är. De tar vara på den rasism som funnits under yta hela tiden, ger den luft under vingarna och en riktning. De ger enkla svar på komplexa problem och tilltalar många eftersom de dels verifierar att de rasistiska tankegods som funnits är okej, dels säger sig lyssna på människors oro (för problem som inte finns alt inte är i närheten så stora som de påstår).

SD är inte problemet. SD har inte skapat rasismen, invandringen har inte skapat rasismen. SD är symtomet på ett underliggande problem som funnits länge. Rasismen blir vi inte av med genom snack om hårdare tag mot invandrare eller bestraffning för att samhället är riggat emot dem/oss. Vi kan minska rasismen genom utbildning. Genom att prata om den, belysa dess mekanismen även när det känns svårt. Och genom att kämpa för att få tillbaka den svenska modellen avs sociala skyddsnät, trygghet och människovärde även för de svagaste.

Sverige tar fortfarande inte emot alla flyktingar.

I mitt förra inlägg om hur stor del av alla asylsökande individer Sverige tar emot använde jag mig av siffror från 2012. Jag tänkte nu göra ett litet mer aktuellt inlägg, med siffror från i fjol (2014 är ju inte riktigt slut än så jag får återkomma med den statistiken till våren).  Innan jag börjar redovisa siffror tänkte jag besvara ett av de mest förekommande invändningarna mot förra inlägget nämligen detta: ”I andra länder består flyktingmottagandet av tältläger och misär, är det så vi ska göra också för att få in fler i landet?” Svaret är givetvis nej. Tältlägrena är dock ansedda som tillfälliga lösningar, med målet att de som bor där antingen skall slussas vidare till andra länder eller kunna återvända varifrån de flydde. Tyvärr blir det ofta inte alls speciellt tillfälliga lösningar. I Sverige är ju målet att de som kommer hit skall kunna göra sig ett liv här och på sikt bidra till samhället. Därför behövs ett annat mottagande. Oavsett vilket handlar mina siffror inte om kvalitén på mottagandet utan om att motbevisa det ständigt återkommande tjabblet om att Sverige tar emot så enormt många (alla) flyktingar.

Så med det sagt, siffrorna för 2013:
*Inom EU sökte nästan 435.000 personer asyl.

*Hälften av ökningen av asylsökande mottog Tyskland. Ungern och Bulgarien var de två länder vars asylmottagning ökade mest (5 gånger respektive 9 gånger mer fler än 2012).

*De tre länder som ökade mest bland asylsökande var Syrien, Ryssland och Kosovo. Inom EU är Sverige det land med flest asylsökande per milion invånare (nästan 2000 asylsökande per milion invånare).

*De fyra länder inom EU som tar emot flest asylsökande i absoluta tal är (Från flest till minst): Tyskland, Grekland, Italen och Sverige. Av alla asylsökande inom EU fick 1 av 4 uppehållstillstånd under 2013.  Källa: EUs organ för statistik Eurostat (Länken går direkt till pdf filen med statistik).

*I Sverige sökte ca 55.000 personer asyl 2013, det är ca 12.6% av alla asylsökande inom EU. Av ärenden som handlades under 2013 fick mindre än hälften sina asylärenden godkända:

Namnlös

Källa: Migrationsverket.

*Totalt var 52.1 miljoner människor i rörelse från sina hem i slutet av 2013 av blandade orsaker såsom krig, svält, naturkatastrofer etc.

*1.2 miljoner av dessa var asylsökande.

*16.7 miljoner flyktingar boende i andra länder än det de flytt ifrån och strax över 33 miljoner flyktingar inom sitt egna land.

*Varje dag tvingades ca 33.000 personer att lämna sina hem och länder på grund av väpnade konflikter.

*USA tog emot det högsta andelen kvotflyktingar i västvärlden sett till absoluta tal men var bland de som tog emot minst sett till populationsmängd.

*86% av alla flyktingar togs emot av U-länder, ofta grannar till de länder flyktingarna kom ifrån. Detta är den högsta siffran på över 20 år.

*Vid slutet av 2013 hade de fattigaste länderna hand om över 2 miljoner flyktingar.

*5.4 miljoner flyktingar i FNs vård (Ca 46% av totalt antal flyktingar) bodde i flyktingförläggningar i länder vars BNP per capita var under 5.000 dollar/ca 33.000Sek ( Att jämföra med att Sveriges BNP per capita 2013 var ca 393.000 dvs mer än 10 ggr så hög).

* Av totala antalet asylsökande 2013 tog Sverige alltså emot 4.5% och av totala antalet flyktingar tog vi emot 0.3% (vilket är en ökning från 2012 med 0.1%).
*De fem länder med störst flyktingmottagande var (från störst till minst mottagande): Pakistan, Iran, Libanon, Jordanien och Turkiet.
 

*Sverige låg inte ens med på top 20 av länder i världen som tog emot flest flyktingar i absoluta tal, däremot var vi på 5e plats av de länder asylsökande kommer till..
Källa: UNHCR

Så, även denna gång kan vi se, och slå fast, att även om Sverige är ett land som hjälper andra är vi inte ens i närheten av att ta emot ”alla”. Således kan SDarna sova gott ett tag till för vi är inte på väg mot nån fors av flyktingar som alla vill ta sig hit.

”Bonuskuriosa”: 120.000 personer invandrade totalt till Sverige 2013 (då alltså inräknat återvändande svenskar, flyktingar, arbetskraftinvandring, anhöriginvandring och studenter), samtidigt flyttade ca 50.000 personer ut ur landet. Vilket ger en nettoökning av ca 70.000 personer. Av invandrarna var 18% återvändande svenskar och utgjorde den enskilt största gruppen invandrare.
Källa: SCB

Ett svenskt barn kostar ca 130.000 om året om vi inte räknar någon som helst sjukvård, föräldraledighet, boende eller VAB. En nyanländ flykting kostar ca 300.000 per år inkl sjukvård, boende etc om personen inte bor på ett asylboende. En asylsökande kommer i arbete efter i snitt 7 år, ett barn tidigast efter 19 år (obs, om barnet sen pluggar vidare på högskola/universitet blir kostnaden ännu högre!). Mao: Har vi inte råd med asylsökande personer i den mängd som är nu har vi heller inte råd med fler barn.
Källa bla Swedbank och ”SvD faktakoll” om Mona Sahlins tal i Almedalen 2010.

 

 

Nej, det är inte invandringens fel.

Tänkte ta och utveckla mitt inlägg kring hur många flyktingar Sverige faktiskt tar emot till lite mer matnyttig statistik, denna gång kring ekonomi och brottslighet. Två av rasisternas favoritargument är att dels påpeka att brottsligheten ”exploderat” för att vi har invandrare i landet, och såklart ”de lever bara på bidrag så Agda på hemmet inte kan få mat!”. Hur ligger det då till med dessa saker, egentligen?

Vi kan börja med att titta på brottsligheten: I statistik från BRÅ kan vi tex se att det 1950 anmäldes 195.261 brott. 2013 var siffran 1.401.985 brott. En enorm ökning om vi ser till enbart dessa siffror. För sig säger dock dessa tal inte speciellt mycket, ser vi till anmälda brott per 100.000 invånare var siffran 1950: 2.784 och 2013: 14.603. Vi har utan tvekan en reell uppgång i antalet anmälda brott. Nu kan det dock vara av intresse att veta att anmälda brott faktiskt minskat de senaste åren. 2009 hade vi flest anmälda brott med 15.101 brott/100.000 invånare. Därefter har det stadigt minskat, samtidigt som invandringen ökat. Bara detta vore kanske skäl nog att kunna slå hål på myten att brottsligheten bara går uppåt och att det är invandringens fel. För att ytterligare få en mer klar bild av den ökade frekvensen av anmälda brott kan det även vara på sin plats att se till vad som faktiskt hänt med lagar under denna period, för att inte få ett inlägg för långt att orka läsa får ni just nu klara er med ett exempel: Sexualbrotten.

Att lyfta den ökade anmälningsfrekvensen av våldtäkter är en favorit bland rasister så låt oss grotta ner oss lite i hur fakta ser ut här. 1950 anmäldes 2.829 sexualbrott, 2013 var siffran 17.704. (se tidigare länk för källa). Av intresse här är följande: Mellan 1950 och 1984 var antalet anmälda sexualbrott nästan samma från år till år. 1965 ändrades sexualbrottslagen så att det blev olagligt för en man att våldta sin fru. Först 1984 dömdes en man för våldtäkt inom äktenskapet vilket blev ett prejudicerande fall och bidrog till att anmälningar om våldtäkt ökade. Därefter ökande anmälda sexualbrott sakta fram till 1995 då det började öka med ett högre tempo. Vad hände då 1995? Jo en ny lagändring. Därefter stiger anmälda sexualbrott relativt sakta igen fram till 2005 och efter där anmälningarna ökar snabbt. 2005 fick vi ytterligare en ändring i sexualbrottslagen där det bland annat blev olagligt att ha sex med någon som var ”i hjälplöst tillstånd”. Ex att ha sex med någon som var kraftigt berusad. Före 2005 var lagen sådan att det inte var olagligt att ha sex med ex en berusad person om personen själv hade försatt sig i det tillståndet. Efter lagändringen blev det olagligt att utnyttja en sådan situation oavsett om personen själv druckit sig redlös eller drogats. De senaste åren har anmälda våldtäkter legat på en rätt jämn nivå, och sett till BRÅS nationella trygghetsundersökningar är det ingen större förändring i antal personer som svarar att de utsatts för sexuella övergrepp idag jämfört med 2005.

Samtidigt under dessa år har invandringen varit hög och framförallt asylinvandringen har ökat för varje år. Trots den ökade invandringen har brottsligheten inte ökat, den har tom stannat av. Vi har samtidigt fått lagar som innefattar fler brott, har vidare definitioner för att täcka in fler övergrepp och vi har även en mer aktiv diskussion om framförallt sexualbrott vilket ökar på anmälningsbenägenheten. Även om det finns en liten del av ökningen som ses som ”oförklarlig” går det inte att säga att denna del skulle bero på just invandringen. Den kan även bero på våldsförhärligande filmer, tv spel som innehåller våldtäkter och våld mot kvinnor i realistisk grafik, osv. Det finns helt enkelt en himla massa olika förklaringar till varför brottstatistiken ser ut som den gör och att skylla det på invandring är att lämna ute en stor del av verkligheten. (Det finns ingen aktuell statistik på hur fördelningen invandrare resp ”svenskar” ser ut bland anklagade. Det har gjorts en del koller på ex namn bland dömda där svenska namn som Karl och Johan är i klar majoritet. I början av 2000 gjorde BRÅ en lite mer detaljerad sammanställning som visade att svenskar, dvs personer som bott i landet i minst 3 generationer, utgjorde mellan 80-60% av de som anmälts för brott med viss variation beroende på vilket brott som avsågs. Det vill säga att även om invandrare är överrepresenterade står fortfarande ”svenskar” för majoriteten av brotten). Vill en läsa vidare om orsaker runt varför invandrare kan vara överrepresenterade så rekommenderas texten: ”Är rättvisan rättvis?”
När det kommer till sexualbrott och jämförelser till andra länder kan det vara värt att ha i beaktande att vi dels har en mer inkluderande sexualbrottslag än många andra länder har, men även att många länder i sin statistik räknar gruppvåldtäkter som en våldtäkt medan vi i Sverige redovisar samma våldtäkt enskilt för varje förövare. Dvs en våldtäkt med 4st gärningspersoner redovisas generellt som en våldtäkt i de flesta länder men hos oss redovisas det som 4 st.

Så då till det ekonomiska. Denna bit blir rätt kort då en del av det besvaras i mitt förra inlägg om statistik och invandring. Regeringen skryter med att vi har högre BNP nu än någonsin, att skatteintäkterna därmed ökat ytterligare och att vi klarat den ekonomiska krisen bäst av alla europeiska länder. Svenskt näringsliv går ut med att vi har mer pengar till sjukvård,skolor och social trygghet än någonsin tidigare. Vi är ett land i tillväxt, fler som jobbar och bidrar. Samtidigt har vi fler utförsäkrade än någonsin, fler som får socialbidrag än tidigare och överallt larmas om för stora skolklasser, för få personal i förskolan, underbemannad vård osv. Hur går det ihop? Jo för samtidigt som befolkningen ökar har vi rent procentuellt inte ökat pengarna till offentlig sektor, vilket betyder att fler personer skall få vård, skola och omsorg för ”samma” pengar som tidigare. Att vi är fler personer som jobbar, bor och konsumerar i landet gör att mer skatt kommer in. Även de som inte har arbete bidrar till konsumtionen, till att affärer behövs och går runt, till skatt från varor. Vi vet även att varje invandrare som kommer hit för att arbeta är en direkt vinst för landet, speciellt om personen väljer att bli bofast här.

Invandringen, även asylinvandringen som anses bara kosta, bidrar till att hjälpa samhället att gå runt. Det finns inget uns av sanning i att invandringen skulle vara orsaken till försämringarna i offentlig verksamhet. Dessa försämringar handlar helt enkelt om politisk prioritering, där offentlig verksamhet prioriterats ner (nej, det beror inte enbart på Alliansen, denna omprioritering har pågått längre än så och Göran Perssons regering har en del att stå till svars för här).

Vi kan alltså kort sammanfatta detta med rubriken för inlägget: Nej, det är inte invandrarnas fel.

 

Invandringens pris/Är det konstigt man blir rasist?

Att vilja kräva svar på vad invandringen kostar oss i skattemedel, om Sverige går med vinst eller ej av att vi tar emot invandrare och flyktingar är tydligen väldigt viktiga frågor att få svar på. Så viktiga att SDs framgångar ofta skylls på att de ”vågar” ta i dessa funderingar. Denna ständiga fokus på att invandringen måste vara lönsam bottnar i en rätt vidrig människosyn, den är dessutom en av de viktigaste komponenterna för att öht kunna driva en politik där människor ställs mot människor. Jag har fått många kommentarer på bloggen som omber mig att ”bevisa” att Sverige tjänar på invandringen, och kan jag inte det borde jag bara vara tyst. Jag tänker inte bevisa en sådan sak, för jag bryr mig inte. Jag tänker inte bevisa att vi vinner på invandringen i ekonomi för det är en omöjlighet att göra en rättvis bedömning. Det är dessutom irrelevant för människors rätt att slippa krig, slippa svält, slippa död och tortyr. Jag vägrar gå med på att bara de som kommer hit och klarar av att arbeta heltid skall ha rätten att bo här, ha rätten till ett drägligt liv och rätten att ses som en människa.

När invandringens pris kommer på tal kommer också ofta argumentet att det inte är så konstigt om människor blir rasister när en inte ”får” diskutera vad det kan tänkas kosta med invandring samtidigt som människor blir dåligt behandlade av invandrare. Det ses som en fullt legitim orsak att vara misstänksam mot och rent av hata alla invandrare om en tex blivit bestulen på en cykel, fått okvädningsord riktade mot sig eller i vissa mer allvarliga fall blivit misshandlad eller rånad av någon med utländsk härkomst. Det intressanta i detta är ju att det dels enbart ses som ok om det rör just invandrare och dessutom väldigt specifika invandrargrupper.

Jag testade en gång att på test prata om vita svenskar så som många vita svenskar talar om vissa invandrargrupper. Drog upp exempel på där vita svenskar behandlat mig dåligt och avslutade med ett kraftfull ”jamen är det så konstigt att jag är rasist mot vita svenskar efter detta eller?”. Fick jag förståelse? Var det en självklar kosekvens av både misshandel, stölder och sexuella övergrepp utförda av vita svenskar? Nej givetvis inte. Så kunde jag ju inte säga, jag kunde ju inte dra alla över en kam, jag kan ju inte misstro alla för vad några få gjort. Å passar det inte kan jag ju faktiskt bara flytta härifrån.

Det är många som gärna skickar runt ett gammalt klipp ifrån en F! konferens där några tjejer sjunger en sång om att mörda ”snubbar, gubbar”. Manshat! vrålas det, och upprörda män hånar texten, hånar F! och pratar om hur feminsiter klumpar ihop och hatar alla män. Nu råkar texten vara en reaktion till en våldtäkt, där en tjej våldtas, lämnas i ett dike, tror hon ska få hjälp av en man som närmar sig men blir istället våldtagen igen. Att efter detta hata män som utför sexuellt våld kan jag tycka är rätt rimligt, oresonligt manshat vrålar istället dessa män, ofta samma som tycker det är helt naturligt att hata invandrare pga en stulen cykel. Det finns helt enkelt väldigt dubbla måttstockar kring vilka som är ok att hata och av vilka orsaker.

Att en blir rasist har väldigt lite att göra med vad som stämmer i fråga om invandringens kostnad eller ej, det har rätt ofta tom väldigt lite att göra med vad invandrare har eller inte har gjort mot en. Det har desto mer att göra med människosyn och hur en hanterar samhället. För om vi ska se till vilka värderingar som går hand i hand med rasism är det inte medmänsklighet och empati. Istället är det konservativa värderingar där kvinnan ses som mannens ägodel att göra vad han behagar med, där fattiga bara har sig själva att skylla, där ”sköt dig själv och skit i andra” till stor del är ledordet. Ibland utökas ”sköt dig själv” till att innefatta infödda svenskar inom de svenska landsgränserna. Det har också till väldigt stor del att göra med en upplevd oro kring samhällets utveckling där en eller ett fåtal grupper får agera syndabockar för att frustrationen och rädslan behöver riktas mot någon och detta någon blir väldigt sällan de som faktiskt har makt.

Idag riktas skulden för vår sviktande trygghet på invandrare (speciellt muslimer) och feminister. Att skylla på invandringen är enkelt, att lösa problemen blir då också enkla (stoppa invandringen) och det inger en trygghet att förhålla sig till i en annars kaotisk samtid. Att få veta om invandringen är en plus eller minusaffär för Sverige är enkla svar att förhålla sig till och därför blir det mycket fokus på just det. Det är helt enkelt enklare att debattera siffror i diagram än att se till människorna bakom dessa siffror och vad det gör med deras livssituation att tex kallas önskvärd för att en inte kan jobba på grund av en skada från kriget en lämnat. Det ställer invandrare mot invandrare när lönsamhet blir måttstock på ens rätt att stanna i landet. Det är starkt bidragande till att vissa med utländsk bakgrund viftar med sitt svenska pass och bedyrar sin kärlek till landet medan andra går med i SD för att de säger sig fått nog av att ses ner på pga ”slöddret”.

Att fortsätta spä på denna usla människosyn genom att försöka bevisa att invandringen lönar sig är kontraproduktivt, vi kommer inte att komma till rätta med rasismen eller den fascismvåg som sprider sig genom att ständigt låta dem sätta agendan. Vi måste alla (ja, jag med) bli bättre på att ta oron på allvar men låta argument, lösningar och även problemformuleringarna andas den människosyn vi vill stå för, genom att tala om vad som faktiskt är problemen och hur vi kan lösa dem utan att dra in invandringen i sig (för det är inte däri felen ligger).

Sist men inte minst: Vi ska inte ”våga ta debatten” om invandringen, för där finns ingen debatt att ta.

 

Ett sista ord om SDs politik

Efter mitt senaste inlägg om argumentet att alla flyktingar inte kan komma hit har jag fått en del kommentarer jag av olika skäl (bla påhopp) inte publicerat på bloggen. Ska ändå besvara lite av det som står i dessa kommentarer ang siffrorna i förra inlägget samt försvaret av SDs politik som framförts.

Hade det blivit krig i Finland hade vi också tagit emot mest flyktingar- Ja kanske, kanske inte. Oavsett om vi räknar bort grannländer till krigsdrabbade områden kvarstår att Sverige inte tar emot mest flyktingar varken i absoluta siffror, i förhållande till BNP eller i förhållande till befolkningsmängd och verkligen inte i förhållande till landyta. Så oavsett hur vi räknar på det tar inte Sverige emot flest, eller ”alla”.

Nähä, vi tar inte emot alla menar du att vi ska göra det eller? – Nej det gör jag inte. Vi har inte möjligheten att ta emot alla, det jag vänder mig emot är argumentationen att vi redan skulle göra det, eller att det ens är en teoretisk möjlighet att vi skulle ta emot varenda flykting. Dels för att lets face it: Majoriteten har noll intresse av att komma hit, de vill stanna nära hemma för att kunna återvända, dels för att även om alla skulle vilja fly just hit så har de inte möjligheten, Sverige ligger inte direkt i händelsernas centrum så att säga. Det är öht en väldigt arrogant utgångspunkt att Sverige skulle vara så mycket bättre än alla andra länder i världen så att alla skulle välja att fly just hit bara de fick.

SD vill hjälpa fler i närområdet, det är ju något bra! – Den som kan får isf gärna besvara hur denna ekvation går ihop: Hur hjälper vi fler än idag med mycket mindre biståndspengar? Det är svårt som det är idag för organisationer runt om i världen att få pengarna att gå ihop till skolbyggen, barnhem, brunnar osv, för att inte tala om all akut hjälp i form av mediciner och mat. SD vill ta in färre samtidigt som de vill minska vårt bistånd rejält. De vill alltså hjälpa många fler i närområdet för mycket mindre pengar. Vilket får mig att undra: Kan de trolla? Är de Jesus?

SD vill inte alls minska asylinvandringen, det är den övriga invandringen de vill minska –  Både ja och nej. SD har haft motioner i riksdagen som om de hade gått igenom hade minskat asylinvandringen till Sverige med 70%, vilket låter som en rätt rejäl minskning för mig? De har även yrkat på hårdare krav för att beviljas asyl med motiveringen ”flyktingar har rätt att söka asyl, men det betyder inte att de måste beviljas det”. Så jodå, de vill absolut drastiskt minska även asylinvandringen om än inlindat på så sätt att de ”bara” gör det svårare att komma hit och stanna. Ska vi se till övrig invandring har de sagt att de vill minsta den med 90%, vilket är aningen komiskt eftersom det innebär att varannan svensk i utlandet som vill flytta hem kommer nekas och tvingas bo kvar i ett annat land. Får hoppas SD tycker det är en rimlig tanke bara för att ändra i statistiken 😉 Återvändande svenskar utgör strax över 20% av alla invandrare varje år och är en enskilt största gruppen invandrare, större tom än anhöriginvandringen. (Kolla in statistik på migrationsverket)

Titta på vilka det är som har råd att komma hit då, är det rättvist att bara rika kan fly? – Detta är verkligen den punkt där SD försvarare lyckas säga emot sig själva allra mest tror jag.  Å ena sidan hävdas det gärna att Sverige inte har råd med alla invandrare och flyktingar för de är outbildade analfabeter som aldrig lyckas få ett jobb, å andra sidan är det taskigt att ta emot flyktingar istället för att tvinga alla att stanna i flyktingläger och bidra lite mer i att hjälpa dem där efter som ”bara rika” har råd att fly. Hur ska vi ha det, är det bara rika högutbildade som flyr och således borde kunna få jobb här bara vi ger dem en ärlig chans, eller är det analfabeter som lyckas ta sig hit? Jag känner personligen att det är ganska skit samma för oavsett har de rätt att ta sig hit. Skulle det vara så att majoriteten som kommer är rika och utbildade betyder det att vi i Sverige är oerhört kassa på att nyttja den gratis kunskap som serveras oss på silverfat. Är det så att det är fattiga och outbildade som kommer kan vi istället utgå ifrån att de helt enkelt är de som drabbas värst och har det största behovet att fly och därmed största behovet av att få stanna. Fast sanningen är ju att det är en blandning av olika typer, både välutbildade och de utan utbildning men att alla har behov av hjälp. Om vi kunde sluta se på dessa individer som en enda grupp med samma behov och samma utgångspunkt, och framförallt om vi kunde sluta se det som att de ska vara så jävla tacksamma över att bara vara här och istället kunde se till att på allvar hjälpa dem ut i arbetslivet efter förmåga skulle hela den människoförnedrande frågan om invandringens kostnad bli än mer ointressant eftersom invandringen skulle vändas till en redig och bra tillgång för landet.

SDs invandringspolitik handlar inte ett dugg om att hjälpa fler i närområden till krigskatastrofer eller dyl, det handlar enbart om klassisk nationalism där ”Sverige och svenskarna” är ledordet. I SDs värld löser sig alla problem bara vi i princip slutar ha invandrare, vilket är en extremt förenklad bild av verkligheten. I kombination med den högerpolitik de står för skulle SD vid makten enbart innebära färre personer med utländsk härkomst i landet, samtidigt som klyftorna ökar.

Jag undrar. Om vi verkligen rensar ut alla invandrare och lämnar Sverige till svenskarna, vilka ska SD skylla på då när klyftorna ökar, jobben försvinner och de fattiga svälter på boendena för att högerpolitiken premierar vinster framför välfärd, ”eget ansvar” över statligt finansierad sjukvård osv? Vilka finns kvar att lägga skulden på när somalier, romer, etiopier, araber osv inte finns kvar?

”Sverige kan inte ta emot alla flyktingar”

För mer aktuella siffror se detta inlägg med statistik från 2013:
https://vardagsrasismen.wordpress.com/2014/12/12/sverige-tar-fortfarande-inte-emot-alla-flyktingar/

 

SD går till val på det, rasisten älskar att säga det och till och med S har apat efter retoriken. ”Vi kan inte ta hand om alla”. Det är verkligen en liten snuttefilt i diskussionen om invandring och framförallt asylinvandringen, att just vi tar in för många, vi tar hand om ”alla”. Så därför tänkte jag ge er lite statistik på hur det faktiskt ligger till med det där att alla kommer hit.  Nyaste statistiken är från 2012 så det är den jag kommer använda mig av.

* 2012 var 45 miljoner människor bort-tvingade från sina hem.

* 15.4 miljoner var på flykt och i skydd av FN

* 23.000 personer tvingades varje dag lämna sitt hem för att söka skydd från krig, antingen inom det egna landet eller till andra länder.

* Utvecklingsländer tog hand om 81% av alla flyktingar. Till skillnad mot 70% 2002.

* Pakistan tog hand om flest flyktingar, totalt 1.2 miljoner.

*Afghanistan var det land varifrån flest flydde, 95% av alla afghanska flyktingar hamnar i flyktingläger i Pakistan eller Iran.

* 46% av alla flyktingar var under 18 år.

* 28.8 miljoner var på flykt inom sina egna länder.

* 893.700 sökte asyl vid något kontor kopplat till FN. 13% av dessa behandlades under året.

* De fyra länder som tog emot flest asylsökande var: USA (74.400), Tyskland (64.500), Sydafrika (61.500) och Frankrike (55.100)

Källor: UNHCR globala rapport för 2012 samt UNHCRs årsbok

Nu när vi vet hur många som var på flykt och hur många som sökte asyl i något FN land kan vi se på Sverige:

* 2012 ansökte 43.887 asyl i Sverige. Det är alltså 0.2% av alla flyktingar det året. Fördelat på kön och barn/vuxen såg statistiken för 2012 ut såhär:

asyl

Källa: Migrationsverket

* Av dessa fick mindre än 15.000 asyl, dvs färre än 0.09% av alla flyktingar i världen. Källa: Migrationsverket

Att jag nu enbart räknat på asylsökande beror helt enkelt på att övriga invandrare består av (från största till minsta grupp): Återvändande svenskar, anhöriginvandrare vars försörjning måste vara säkrad av den som personen invandrar till, arbetskraftsinvandring, studenter, adoptivbarn.

Så nu kan vi ju då fråga oss om 0.09% är ”alla”? Inte? Nä då kanske det är dags att sluta säga att alla kommer hit?

Om någon känner för att gnälla om att USA, Tyskland osv är rikare länder än oss och därför har råd med fler asylsökande:

* Det land som tog emot flest flyktingar sett till BNP var Pakistan. Följt av Dominikanska republiken, Kongo och Kenya

* Sverige låg först på plats 58 sett till flyktingar och BNP.

Å den som istället vill gaffla om att Sverige är ett litet land med få invånare, sett till invånarantal 2009 så var det Jordanien som tog emot flest flyktingar. Inte Sverige, vi var först på 12:e plats.  Så nä så himla världsledande är vi inte va? (Dessa siffror är från 2009 men tyvärr hittar jag inte en samlad statistik på detta som går att länka till, den som vill kan ju räkna själ utifrån siffrorna hos UNHCR från detta år)

Som sista grej, för den som nu vill hävda att vi inte har råd:

Invandringen (totalt räknat) kostar oss ca 1% av BNP varje år (drygt 34 miljarder). Bara alliansens skattesänkningar mellan 2006-2010 minskade statens inkomster med 100 miljarder och på de la det sedan skattesänkningar för ytterligare 100 miljarder och så sent som i fjol talade de om skattesänkningar för ytterligare 15 miljarder. Så nog finns det pengar, det är bara en fråga om hur de fördelas.

Edit: Eftersom det inkommit en del kommentarer som påstår att skattesänkningarna varit en fördel för jobbskapande och ekonomisk tillväxt. Det finns faktiskt inget som tyder på att det skulle stämma. Alliansen påstår att så skulle vara fallet men mottalas av flera experter inkl regeringens egna ekonomiska utskott. Det har tom avråtts från fler skattelättnader som alliansen gjort ändå. Några länkar på ämnet:
http://www.dagensarena.se/opinion/roland-granqvist-professor-jobbskatteavdrag-utan-effekt/

http://mobil.dn.se/nyheter/politik/expert-sagar-jobbskatteavdraget/

http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2012/05/09/tveksamma-och-osakra-jobbeffekter-av-jobbskatteavdraget/