Etikettarkiv: fascism

Samhälle

Trump

Lämna en kommentar

​De sa: Ge honom en chans han kanske är förnuftig när han börjar bestämma.

 

De sa: Alla överdriver i presidentkampanjer. Han kommer tona ner sig när han blir president. 
De sa: Det är överdrivet att påstå att Trumps väljare röstat på en fascist. Sluta med alarmismen! 
De sa: Demonisera inte Trump, vänta och se hur han blir som president innan ni dömer.
De sa: Obama gjorde nästan inget av vad han sa att han skulle göra och USA är fortfarande i krig med bombningar varje dag Obama varit president. Ge Trump en chans för så mycket värre än så kan det inte bli. 
De sa: Äh inte ens Trump är så dum att han verkligen tror på att bygga en mur mot Mexico eller stoppa alla muslimer från att resa till USA. Ni behöver inte vara oroade. 

Nu har Trump varit president i en vecka. Han har gett order om att muren skall byggas och finnansieras bla med kraftigt höjd skatt på mexikansk importvaror. Han har stoppat visumtillstånd från en lång rad länder med en muslimsk majoritetsbefolkning. Han har gjort så att människor med svenska, brittiska, norska, tyska eller tom amerikanska medborgarskap inte kommer in i USA för att de är födda i ett land vars befolkning inte längre får amerikanska visum. Han har gått ut med order om att statligt anställda som sysslar med bla klimatforskning inte får kommunicera sina resultat utåt innan hans administration godkänt vad som kommer sägas.  Han har inskränkt möjligheten till abort både i USA och internationellt. Han har gett order om att det varje vecka skall publiceras en lista på brott gjorda av personer med invandrarbakgrund. Utan att ställa det i jämförelse med brott gjorda av infödda (vita) amerikaner. Hans stab har ombetts oficiellt ljuga om vad som sker, attackerat journalister och bett pressen ”hålla käften och bara lyssna”. 
De säger: Låt oss prata med SD, vi kan få dem att komma till sans. 
Jag säger: Trump är en fascist, SD är fascister, och är det något vi kan lita på så är det att fascister gör vad de säger att de ska göra. Lyssna lika mycket på vad de säger att de vill, som på lögnerna som visar hur de önskar saker var. Sluta ursäkta fascisters argumentation, de överdriver inte för klick eller drama. De säger precis vad de tänker göra.

Sverigedemokraterna

Vilka får utrymme i offentliga rum?

6 kommentarer

Efter gårdagens demonstration mot den rasistiska propagandan i SLs tunnelbanestatios på Östermalm där flera demonstranter avslutade demon med att riva ner SDs propaganda har gårdagskvällen och dagen varit full av åsikter om huruvida det var rätt att riva ner propagandan, och huruvida SD kommer gynnas av detta eller ej.

När det kommer till propagandarivningen har liberaler haft riktigt party i att få hetsa om yttrandefrihet, demokratiska värden, att ta kampen ”på rätt sätt” och såklart favoriten ”Det är faktiskt olagligt!!” . Nå, i det sista har de rätt ,det är olagligt att riva ner reklam. Detta är dock rätt ointressant för lagar är inte perfekta, demokratier är inte perfekta. Det som är viktigare än huruvida det är lagligt eller ej är huruvida det är moraliskt riktigt att låta propagandan sitta uppe när den faktiskt skadar människor? För vissa är svaret ja, att följa lagen är det mest moraliskt riktiga, för andra är svaret nej, det moraliskt rätta är att riva ner propagandan så att alla skall känna sig välkomna i tunnelbanan. Jag är av den senare åsikten.

Många propagerar för att reklamen bara borde ha anmälts istället, att vi måste lita på myndigheter och rättsväsende att göra rätt. Detta är lätt att tycka om en själv inte drabbas. Det är dock okunnigt och naivt. Vi som utsätts för rasism är smärtsamt medvetna om att rasismen går igen i hela samhället och att det inte alls går att lita på rättsväsende eller myndigheter i detta. SL har faktiskt i sina egna regler slagit fast att reklam som kan anses sårande för folkgrupper inte skall tillåtas. De valde ändå att godkänna denna reklam, trots att den utpekar tiggande romer som ett stort problem, trots att de ljuger om att dessa romer är kriminella ligor. Varför ska vi lita på att DO skulle bedöma läget annorlunda, men framförallt ,skall vi verkligen tillåta denna avhumaniserande propaganda i tunnelbanan tills dess ett beslut är taget, vilket kan ta veckor, kanske månader och reklamkampanjen tar slut av sig själv innan beslutet kommer? Vissa tycker det, jag håller inte med. Alla bör få vara trygga i tunnelbanan, och ibland krävs civil olydnad för att uppnå detta.

image3-jpgVidare är staten och demokratin som sagt aldrig felfri, vad som stiftas i lagar är vad majoriteten i riksdag/regeringen ser som rätt, inte nödvändigtvis vad som är rätt i fråga om mänskliga rättigheter eller ens vad som majoriteten av folket i landet tycker. Historien är kantad av saker som varit lagligt vi idag ser med avsky på, liksom saker som varit olagligt vi idag ser som en självklarhet att det ska vara rätt. Framtiden får utvisa om vi bestämde oss för att rasistisk reklam i tunnelbanan bör vara förbjudet, eller om rasismen vinner och det ses som givet att tillåta.

Ännu viktigare än diskussionen om huruvida det var lagligt eller ej att riva ner propagandan är frågan om vem som får utrymme att sprida sina åsikter i offentliga rum? Liberalerna snackar om yttrandefriheten i att köpa reklamplats, men för vem gäller den? Det gäller definitivt inte för mig, eller de flesta av de som kämpar vid min sida. Att sätta upp reklam eller propaganda utan lov är nämligen också olagligt och rätt få har råd att köpa detta utrymme för hundratusentals kronor. Så vems yttrandefrihet är det som är så självklar? Jo maktens. De med pengar. De med inflytande. Det som egentligen sägs när nedrivandet av SDs propaganda anklagas för att sabba yttrandefriheten är att makten skall få tala, vi övriga ska tysta ta emot även när budskapet är att vi inte är önskvärda här. Att dela ut flygblad är givetvis inte dåligt, problemet är bara att många struntar i att läsa dem, de kastas bort och glöms igen samtidigt som propagandan är kvar på väggar och tak i tunnelbanan. Därför behövs mer och civil olydnad har alltid varit en viktig hörnsten i demokratiska samhällen. Jag undrar om de som nu gnäller om att demonstranterna valde fel väg genom att riva ner propagandan hade skällt på Rosa Parks också för att hon tog saken i egna händer och satte sig där hon ville i bussen?

När någon ges utrymme i offentliga rum tas utrymme från någon annan. I detta fallet gavs utrymme till SD vilket gjorde att utrymmet för rasifierade, och speciellt hitresta romer, minskade. Därför krävs motstånd, för att ta tillbaka utrymme från rasisterna till de som drabbas. Ju längre rasistisk propaganda tillåts gå, ju längre den tillåts sitta uppe, ju mer begränsas utrymmet för de som drabbas, för de förtryckta. Ska vi tysta acceptera det i hopp om att den makt som inget kan göra åt rasstereotyper i reklam, som skrattar med åt rasistiska skämt i tv program eller rycker på axlarna åt anmälning efter anmälning om hatbrott och rasistiska trakasserier, plötsligt skall reagera och agera? Har vi ens tiden att vänta på detta utan att säga ifrån själva?

Huruvida SD tjänar på detta är däremot mer än  sekundärt. Frågan är om VI i antirasismen tjänar på detta? Jag menar på att vi gör det. Så som debatten i samhället ser ut idag gynnas SD av allt, så vi kan bara skita i dem, och fokusera på oss. Vad vill vi med rörelsen, vad har vi för mål, hur ska vi nå dit? Ett första steg måste ju vara att få till en bred, aktiv antirasistisk rörelse och igår var ett steg i det. Att 3000+ demonstranter kunde samlas på mindre än 2 dygn för att hålla en demo mot rasism är en stor sak. Det är en enorm framgång för antirasismen och vi måste spinna vidare på det!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Vi måste sluta förhålla oss till SD. De ska inte få ha makten att formulera alla problem. Vi måste ta tillbaka makten över den politiska diskursen när det kommer till frågor som rör antirasismen och att inte tillåta SD att tapetsera tunnelbanan med rasistisk propaganda är ett steg. Ett litet steg men ett viktigt steg.

Samhälle

Fascism kan inte mätas i ljudet av marcherande stövlar

1 kommentar

Det pågår just nu en het debatt om huruvida SD kan kallas för fascister eller ej. I vissa fall även om de öht kan anses vara rasistiska eller ”bara” nationalister med viss främlingsfientlighet. Jag tänker inte skriva detta utifrån SD, för helt ärligt är det rätt irrelevant vad för ideologisk etikett som skall sättas på dem, deras politik är högst skadlig för många utsatta grupper oavsett om de är nationalister, socialkonservativa, fascister, rasister eller ”sverigevänner”. Vad jag däremot vill skriva om är något som skavt hos mig när jag läst uttalanden från lite olika akademiker som uttalat sig i frågan. För att ta ett citat från Forskning och framsteg som låtit ett antal forskare svara på om SD är fascister:

– Nej, fascister är inte en rimlig benämning. Det är bättre att beskriva partiet som främlingsfientligt, nationalistiskt, konservativt och populistiskt. Det påpekar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han menar att den dagen Sverigedemokraterna börjar beteckna sig som revolutionära manschauvinister, yrkar på korporativism, kräver att alla partier utom det egna ska avskaffas, går till angrepp mot alla som tolkas som ”svaga”, vill återupprätta ett rasbiologiskt institut, uttrycker en önskan att återställa Sveriges gränser till vad som gällde före freden i Nystad 1721 och genomför en militant marsch mot Stockholm med idel partimedlemmar i folkdräkt i syfte att gripa makten – den dagen är de att betrakta som fascister.

Dick Harrison som gett detta svaret är alltså professor i historia, han arbetar och får (utgår jag ifrån) betalt för att tala om historien och lära av den. Jag undrar om Dick tror så lite om dagens fascister att han är säker på att de inte kan lära av det som varit? För detta verkar vara genomgående i de svar olika experter sagt, SD är inte fascister för de vill inte starta militärkupp, eller driva nån fråga om att enbart SD skall vara ett godkänt parti. Det verkar helt enkelt finnas en tro att dagens fascister skulle agera precis som Hitler eller Mussolini. Pang på rödbetan utan minsta finess. Såhär svarar en annan av de tillfrågade forskarna:

– Benämningen är helt fel. Jag har undervisat om SD vid Köpenhamns universitet. Vi studerade partiets eget material och inget ger belägg för rasism eller fascism. Fråga Stefan Löfven eller Magdalena Andersson om de studerat SD primärmaterial – för jag tror inte det. Den ene citerar den andre som citerar den tredje… Det skriver Göran Adamson, forskare i socialt arbete vid Malmö högskola, och som forskar om multikulturalism och populism.

Nu råkar Göran Adamson vara anti mångkultur och har tidigare visat prov på att gärna förminska SDs uttalanden för att få dem att framstå som icke rasistiska eller problematiska. Nu har jag faktiskt läst SDs partimaterial som finns på nätet och hittar många exempel på både rasism och fascism men det kan jag skriva mer om i ett annat inlägg.

Så då till själva kärnan av problemet: Om vi reducerar fascism till att bara handla om totalitär makt och militärkupper som sker helt i det öppna så har vi inte ett enda fascistiskt parti i hela Europa. Varken Svenskarnas parti eller Gyllene gryning faller in under fascism med dessa krav. Jag tycker det är både skrattretande och skrämmande på samma gång att pålästa akademiker tror att fascister är immuna mot kunskap från historien. Det är att underskatta faran i den moderna fascismen å det grövsta. För dagens fascister kommer inte marschera i blanka stövlar och uniform på gatan, de kommer inte tala öppet om att de går till val på att skapa diktarur eller att de vill starta krig för att återställa Sveriges glansdagar som stormakt. De kommer inte ens tala helt öppet om att de önskar göra sig av med vad de anser vara svaga personer i samhället. De har lärt sin läxa och kommer försöka sig på andra vägar till makten, mer rumsrena och oskyldiga. Genom demokratiska val vill de få ökad makt och sen via reformer inskränka allt mer på de rättigheter och friheter vi ser som självklara idag. Människosynen, viljan att styra i en totalitär stat osv finns kvar, om en bara skrapar lite under ytan finns allt där ortfarande men det är upputsat, omformulerat i fina ord och inte lika uppenbart.

För att ta ett exempel med SD så vill de ta bort allt form av ekonomiskt stöd från staten/kommuner till organisationer och föreningar de anser arbetar emot den svenska gemenskapen och allt de anser vara svenskt. Till dessa föreningar hör tex kulturföreningar som handlar om ”icke svensk” kultur, tex intresseförening för afrikansk dans, eller feministiska föreningar. Eftersom alla partier är ideella föreningar gör det också att SD med en sådan lag rent teoretiskt kan förbjuda partier de anser ha fel åsikter. Å vips är vi faktiskt på en av punkterna ovan som nämndes för att ett parti skall vara fascistiskt, att de skall vilja göra sig av med alla andra partier.

Andra partier i Europa som ofta beskrivs som neofascistiska har liknande beteenden. Uniformer och marscherande har bytts mot kostym och välkammat hår. Den uttalade önskan om militär makt och våld är utbytt mot reformer och politisk lobbyism. Idag behövs inte makten tas med våld på samma sätt, vi har sociala medier som på gott och ont gör det lättare att organisera sig och påverka utan att behöva våld eller hot om våld. Det finns förvisso grupper som fortsätter använda våld, och som blir starkare och modigare när icke våldsamma högerextrema partier går framåt. Det är ju bla därför hatbrotten och våld från högergrupper ökat med SDs växande inflytande.

Om vi ska ta dessa experters sätt att definiera fascism och sen anamma på en hel del andra företeelser blir det genast väldigt märkligt.  Rasism tex är ett ord som från början beskrev tanken om att människan kan indelas i olika biologiska raser och att någon av dessa raser är bättre och mer värd än de andra. Få tänker så idag betyder det att rasism inte finns? Eller nazismen, det finns så gott som ingen idag som anammat Hitlers tänk och sätt att propagera för sin sak, med exakt samma mål och tanke om tillvägagångssätt, betyder det att världen är fri från nazister? Nej, givetvis inte.

Ingen ideologi är statisk. Alla ideologier förändras, anpassas efter tiden vi lever i, reformeras och får nya grenar. SD är inte fascister på det sätt Mussolini var. Svenskarnas parti är inte nazister på det vis Hitler var. Dagens Socialdemokrater är inte socialister på det sätt grundarna var i början på 1900 talet, inte ens feminismen är densamma som den var när Suffragetterna agerade. Därför går det inte att se på dagens högerextrema partier och sätta etiketter på dem utefter hur ideologierna såg ut för 30-40-50 år sedan. Dagens fascistiska partier har moderniserat sig, och de har moderniserat sin ideologi. Precis som vi andra försökt att lära av historien har de också gjort det och vi måste sluta underskatta motståndet och tro att de kommer skylta med sina avsikter. Ett modernt försvar mot fascism kräver en modern syn på vad fascism är. Hitler lyckades lura sig till makten på 30 talet, han visade att det går att ha de hemskaste av avsikter men ändå få kontroll över ett helt land. Varför skulle det inte gå att göra om idag? Speciellt om vi stirrar oss blinda på hur vi tror att hotet skall agera istället för att se till vad som faktiskt sker runt om oss. Att vänta på en mob av nationalister i folkdräkt som stormar rosenbad i en militärkupp är lite som att hålla för ögonen och tro att faran inte kommer se en för vi ser inte faran. Hotet mot vår demokrati, mot vårt samhälle finns redan i maktens korridorer men med annat namn och fint språk.  Bli inte lurad.

Sverigedemokraterna

”Demokrati” för Sverigedemokrater

8 kommentarer

SD under ny flagg börjar bekänna färg helt öppet och plockar fram sin favoritmotion. Ska vi tro att detta är början på slutet för SD eller befara att det värsta är på gång? Troligen bedömer styrande inom SD att partiet nu är starkt nog för att komma med mer uppseendeväckande motioner som de redan fått avslag på tidigare (som ges ny tyngd med större väljarbas). Som denna motion jag nu kommer citera ifrån. SD vill införa särlagstiftning beroende på personers ursprung, motiverat med att vi inte får urholka betydelsen av de svenska medborgarskapet. (alla fetmarkeringar är mina egna)

De skriver som första punkter i motionen:

”Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utländska medborgare inte ska ha rösträtt i Sverige.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att endast den som innehaft svenskt medborgarskap i minst tio år ska kunna utses till statsråd.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att endast den som innehaft svenskt medborgarskap i minst tio år ska kunna vara valbar till riksdagen som ledamot eller ersättare till ledamot”

Detta skulle alltså betyda att personer födda i annat land av svenska föräldrar som behåller ett dubbelt medborgarskap inte ska kunna rösta i svenska val (å andra sidan vill SD i samma motion avskaffa dubbla medborgarskap så det problemet blir kortvarigt). Det betyder också att många äldre som kommer till Sverige kanske aldrig kommer ha möjligheten att satsa politiskt eftersom de helt enkelt är för gamla när både prövotid innan medborgarskap och de där 10 åren efteråt har gått.

De fortsätter:

”Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en utländsk medborgare som önskar få ett svenskt medborgarskap ska avkrävas en ed om att han eller hon svär trohet och lojalitet mot Sveriges konung, svenska staten och den svenska nationen.”

En ed till Sveriges Konung, staten och nationen… Hur många infödda svenskar här vill svära en sådan ed? Hälften av svenskarna vill ju tom avskaffa monarkin…. De har även med punkter om möjligheten att dra in medborgarskap, något som strider mot de mänskliga rättigheterna Sverige trots allt lovat att följa. Detta är på alla vis själva definitionen av antidemokratiska värderingar.

Nåja, det slutar inte där, i sin motivering till punkterna i motionen inleder de såhär:

”Betydelsen av att vara svensk medborgare urholkas successivt. För att assimilation ska vara möjlig måste ett svenskt medborgarskap vara något som förtjänas under lång tid och dessutom innebära vissa exklusiva rättigheter. Exempel på sådana rättigheter kan vara den ovillkorliga rätten att vistas och uppehålla sig i Sverige, rätten att rösta i svenska val och rätten att väljas till politiska uppdrag […]Med en fortsatt massinvandring kommer så småningom hela kommuner få en befolkning som till övervägande del utgörs av invandrare, vilka till stor del kommer vara utländska medborgare. Detta kan i förlängningen leda till att utländska medborgare, utan känsla för svenskt samhällsliv, svensk kultur och svenska traditioner, utövar en betydande politisk makt i Sverige. Detta är inte rimligt och måste därför åtgärdas. ”

 

Med andra ord anser SD att invandrare är ett hot mot Sverige och svensk demokrati enbart för att de är födda i ett annat land. Att någon som är invandrare helt enkelt inte klarar av att förstå sig på hur Sverige fungerar. Om inte detta är rasism vet jag inte vad som är det.

Det är alltså helt uppenbart att SD vill införa olika regler beroende på härkomst, om en haft turen att födas i Sverige av svenska föräldrar eller om en fötts på annan geografisk plats. Skulle SD få igenom dessa lagar i framtiden får Sverige några av världens hårdaste lagar gällande medborgarskap. Att svära en ed till nationen för att få medborgarskap blir också ett maktmedel för staten att stoppa personer med utländsk härkomst ifrån att säga sin mening, arbeta politiskt för vad de tror på eller kritisera makten. Detta är inte annat än rent fascism som SD står för, oavsett ”demokrati” i partinamnet. Skrämmande men inte förvånande utveckling. I ljuset av andra motioner de haft ang möjligheten att registrera personer i polisregister baserat på etnicitet, fängelser som delas upp efter ursprung och förvar av asylsökande i ”läger” börjar vi hamna farligt nära en fullt utblommad fascism.

Rasism/Antirasism

Demokratin är döende, länge leve demokratin

9 kommentarer

Det är något märkligt som sker i Sverige och Europa, en smygande förändring, en samhälldebatt som blir allt mer sjuk. Samhället och politiken behöver vård, för nu är vi illa ute, demokratin är döende.

Som jag skrev om i går gick flera högerextrema och i vissa fall öppet nazistiska partier (ex Gyllene gryning i Grekland) starkt framåt i Eu parlamentsvalet som var i söndags, totalt fick dessa partier fler mandat än vad Sverige får skicka från samtliga av våra partier. Detta ska dock inte handla om dessa antidemokratiska partier utan den synnerligen sjuka debatt som följt, men som även pågått en tid nu.

I går skrevs en märklig krönika, en krönika som la skulden på framgångarna för bla SD på de som protesterat och belyst det rasistiska och antidemokratiska i deras värderingar och politik. Krönikören verkat tycka att det bästa sättet att värna demokrati och motarbeta antidemokratiska strömmingar är att se bort, blunda, och vara tysta. I går hölls även ett evenemang med en tyst minut för att visa den sorg men även ilska som valresultatet gett upphov till. Att många är rädda och ledsna över de högersextrama partiernas framfart som nu kommer ha en stor inverkan på våra liv är inte konstigt, vi är många som kommer kunna drabbas högst negativt av den värld de önskar skapa. Eventet blev snabbt invaderade av människor som kallade eventet odemokratiskt, som ifrågasatte rätten att få protestera mot hur valresultatet blivit, som hävdade att i en demokrati har en inte rätt att ifrågasätta hur andra röstat och att bli upprörd över valresultat. Det demokratiska är att tyst acceptera vilka som får makt över våra liv utan protester, utan rädsla, utan sorg.

Samtidigt som detta utspelar sig slås det en gång för alla fast att nazistiska partier skall ha rätt att få tala ostört inför skolbarn, det godkänns att SvP skall få tala under almedalsveckan. Nazisterna är på frammarsch, men vi får inte protestera, inte visa vår avsky, för då hotar vi demokratin heter det. Det ironiska i det hela är dessutom att alla dessa förespråkare för det fria ordet och allas rätt att tycka vad de vill så intensivt och hämningslöst försöker tysta oss som vill protestera mot nazismen och fascismens ökade inflytande i våra liv. Alla för tycka som de vill gäller alltså bara så länge det där tyckandet inte ifrågasätter fascism eller nazism.

Vad många verkar ”glömma” gång på gång är att demokrati och rätten att tycka vad man vill går åt flera håll. Den som röstat för SD i Sverige, eller Front National i Frankrike osv har rätten att göra det, men erkänner de öppet att de gjort det valet eller försvarar dessa partier så måste de också ta att andra kommer reagera och ifrågasätta, precis som den som röstat på M, S eller F! självklart skall kunna argumentera för det valet om någon kristerar det eller undrar varför. För lika mycket rätt som vi har att rösta hur vi vill har andra rätt att ifrågasätta det valet. Att vi tyst skulle behöva acceptera valresultat för att inte vara antidemokratiska är helt fel. Vi kan inte göra något åt resultatet men vi har all rätt att ifrågasätta utgången och ifrågasätta hur folk tänkt som gett det valresultat som blev. Många verkar ha en tanke om att demokratin är felfri, att det som röstas igenom/de partier som röstas igenom per automatik har ”rätt” eftersom folk röstat på ett visst sätt, att alla som är valbara per automatik är demokratiska. Att människor helt enkelt inte kan rösta fel.
Demokratin är inte alls felfri, tvärt om har den många brister och en av de allvarligare är just att demokratin kan döda sig själv i demokratins namn. Om demokratibegreppet missbrukas så som det är på väg att missbrukas idag kan antidemokratiska strömningar ta makt och avskaffa demokratin utan att någon protesterar eftersom det gått ”rätt” till. Vi vet om denna brist sedan länge, det var så Hitler kom till makten och skapade sin diktatur. Vi vet också att vad majoriteten tycker är rätt inte nödvändigtvis är det. Majoriteten har tex en gång i tiden varit för slaveri, dödsstraff, skampåle och tortyr, men jag tror få idag tycker att dessa saker (möjligen undantaget dödsstraff) på allvar är bra grejer värda att bevara.

Vad som också är viktigt att minnas när det kommer till just val är att det är väldigt sällan ett parti har egen majoritet. Dvs sällan sker det att mer än 50% av rösterna går till samma parti. Det betyder att även om flest röstat på ex M kan det fortfarande vara så att majoriteten inte gjort det. I en demokrati måste det vara självklart att de som inte röstade för vissa partier skall få protestera om de fått stort stöd. Här kommer en annan märklig grej i detta: När andra partier är föremål för kritik, när andra partiers framgångar sörjs eller protesteras emot är det få som kallar det antidemokratiskt, då är det en del i det politiska spelet. När M subtilt ifrågasätter hur Vs väljare tänkt är det en del av demokratin, men om S ifrågasätter hur SDs väljare tänkt är det smutskastning och antidemokratiskt.

Just nu erhåller fascistiska och nazistiska partier en särställning i politiken där deras åsikter och värdegrunder inte tillåts ifrågasättas, där det direkt skriks om odemokratiska tillvägagångssätt om de inte får tala okritiserat. I skolor blir elever tillsagda att sitta ner och vara tysta om de protesterar mot något som sägs från SD, elever avvisas från skolan eller förbjuds att komma dit om de försöker protestera mot SD eller SvP. Elever tvingas i skolan att lyssna till partier som ifrågasätter deras rätt att bo i landet eller i vissa fall deras rätt att ens existera samtidigt som de förbjuds att protestera mot detta. Hur kan det vara demokrati?

Utöver detta har vi en poliskår som i demokratins namn krävs ett ställningstagande _mot_ demokratiska rättigheter. De tvingas avhysa människor som utnyttjar sina demokratiska rättigheter att bua, protestera eller helt tyst visa sin avsky mot ett partis förda politik genom vända ryggar. Efter Husbykravallerna påstår nu polisen att en bidragande orsak till att dessa skedde var att organiseringen ”Alby är inte till salu” använde sina demokratiska rättigheter för att försöka få igenom en folkomröstning för att förhindra en försäljning av bostäder. Det blir allt tydligare att demokrati bara gäller för vissa, medan andra alltid gör fel oavsett hur noga de är att spela efter uppsatta demokratiska regler.

När jag gick i högstadiet var det obligatoriskt för alla att läsa boken ”Om detta må ni berätta” och se filmen ”The Wave”. Syftet var att få oss att känna igen nazistisk och fascistisk retorik för att förhindra att historien upprepar sig. Idag ser jag det ske, historien upprepar sig, många reagerar men många röstar också fram denna upprepning, och många ytterligare försvarar den och försöker tysta de som höjer sina röster för att varna för vad som är på väg att ske.

Vi har fått en märklig samhällsdebatt där enbart rasister, fascister och nazister okritiserat skall ha rätten att tycka vad de vill medan alla andra skall tystas. I demokratins namn är vi nu på väg att effektivt ta död på den istället. Vi måste nu hjälpas åt att föra debatten tillbaka till den punkt där alla får tycka vad de vill, men där alla också får kritisera åsikter och valresultat. Vi har en situation där personer som flytt från krig nu börjar överväga att fly igen för att minska risken att hamna i krig igen, men de ska inte ha rätten att vädra denna oro eller försöka påverka människor politiskt att tänka om. Jag frågar igen: Hur är det demokratiskt?

Detta är snart vår framtid, ska vi verkligen se på medan det sker med mantrat ”värna demokratin” som en förgörande kör?

Image

Nej, det verkliga hotet mot demokratin är alla de som försöker tysta oss som reagerar och protesterar  mot fascismens och nazismens ökande makt.

(Bilden är lånad med tillstånd av min vän Emanu, kika in hans fantastiska politiska satir på facebook)

Samhälle

Den falska neutraliteten

Lämna en kommentar

När jag gick i skolan pratades det minst en gång per läsår om förintelsen och andra världskriget. I varje lärobok, oavsett vilken lärare vi hade pratades det om hur hemskt förintelsen var, hur neutrala Sverige var (sagt med stolthet varje gång) och hur vi hjälpte judarna att komma ifrån kriget mot slutet. På liknande sätt pratades det om slaveriet, det var något USA handlade med och infödda afrikaner samt araber var de som pysslade med infångandet av de personer som sedan skeppades över havet för att plocka bomull på amerikanska plantage.

 

Vad som inte nämndes lika noga (eller i vissa fall alls) var att den där ”neutraliteten” under andra världskriget innebar att nazisterna fick fri lejd genom Sverige, eller att det kom från svenskt håll att det där med judestjärna i passen vore bra så att vi inte skulle släppa in judarna till oss. Sverige var länge tom på Hitlers sida, han var ju trots allt folkligt vald. Det var ju först när det stod klart att Hitler skulle förlora kriget som Sverige på riktigt öppnade gränserna och skickade ut hjälparbetare. När det kommer till slaveriet var det inte en enda lärare eller för den delen annan vuxen som någonsin nämnde att Sverige hade flera slavkolonier och tom var tredje största landet att handla med slavar. Vi var bara så fint neutrala att ingen fick hålla slavar i Sverige och vi tog inte ställning när USA och delar av Europa tog strid för att avgöra huruvida slaveriet skulle fortgå.

 

Idag är neutralitet ett mycket aktuellt ämne igen. Fascismen växer både i Sverige och övriga Europa med flera fascistiska partier som vinner mark. Samtidigt vägrar media ta ställning mot fascismen med hänvisning till att de ska vara neutrala. Med fascismens framsteg blir också rasismen och de fascistiska åsikterna igen mer rumsrena att yttra i det privata. De vädras vid lunchen på jobbet, på familjemiddagen, bland vänner. Ofta hör jag personer som lite besvärat säger att de inte vill ta ställning, att de inte vill skapa dålig stämning och därför håller sig neutrala, att de inte vill värdera.

 

Tidigare i år gick SVT/SR ut med en skrivelse om att de skulle förhålla sig neutrala under valåret, detta ledde bland annat till att Soran Ismail som är en av radiopratarna för SR tog ”time out” tills valet varit eftersom hans ställningstaganden mot rasism och mot SD inte ansågs neutrala. Ungefär samtidigt spreds ett brev som en löpeld i sociala media där public service anställda uppmanades tänka på sin neutrala hållning även privat och inte dela ställningstaganden mot rasism, för mänskliga rättigheter och dyl. Det är självklart inte bara public service som vägrar ta ställning för MR eller mot rasism i neutralitetens namn, i princip alla annan större media gör samma sak. Ex tillät DN en mycket rasistisk annons på en helsida i sin tidning med hänvisning till neutralitet och vikten av att låta ”alla röster höras”.

 

Vad vill jag nu ha sagt med alla dessa exempel? Jo detta: Även neutralitet är ett ställningstagande. Tar en inte ställning för mänskliga rättigheter betyder det att en indirekt tar ställning för de krafter som motarbetar MR. Tar en inte ställning mot rasism betyder det att en tillåter rasismen att frodas osv. Det går inte att vara neutral när det kommer till förtryck. Du kan vara neutral i huruvida du tycker gouda är en smaklig ost eller ej, men du kan inte vara neutral i om rasifierade ska ha samma rättigheter som vita, om grupper ska slippa kränkningar eller för den delen om fascistiska partier ska få utrymme i media utan ifrågasättande.

 

Denna påstådda neutralitet ger också en förskjutning i fråga om värderingar, var gränser dras för det acceptabla och vilka åsikter som ses som rumsrena. Detta syns tydligt i hur media beskriver SD före och efter de kom in i riksdagen. Innan deras intåg var media enade, de var ett främlingsfientligt och starkt problematiskt parti. Nu är de ett av 8 riksdagspartier och har med detta vunnit legitimitet. Att vara emot SD är att inte vara neutral, att ta ställning mot SD är tom ofta ansett som att vara ”extrem”. Detta flyttar i sin tur gränserna för om SDs retorik, politik och åsikter är att anse som ”neutrala” att släppa fram måste det till extremare åsikter för att det ska ses som extrema åt höger, samtidigt som det behövs mindre för att anses extrem på vänsterkanten. Detta såg vi klart och tydligt i en artikel hos SVT där hat och rasistsajten beskrevs som en ”nyhetssida många SD medlemmar gillar att läsa”. Att Avpixlat sysslat med mängder av påhopp, rasistiska uthängningar och att kommentarsfälten haglar med mordhot, våldtäktshot och hot i största allmänhet fyllda med rasism och sexism gör det till allt annat än en nyhetssajt. Ändå var det så det valdes att beskrivas, varför? För neutraliteten då SD toppar bevisats ha stort inflytande över Avpixlat, då tom Jimmie Åkesson uttalat sig positiv till sajten. På samma vis har SD gått från att beskrivas som neofascistiskt, främlingsfientligt och rasistiskt till att beskrivas som ”högerpopulistiskt” och Svenskarnas parti, ett tydligt nazistiskt parti har börjat omskrivas mer neutralt som ”högerextremt”. Frågor som tidigare inte ansågs det minsta relevanta eller rakt av rasistiska ställs nu i bästa sändningstid, tex ”Hur mycket invandring tål Sverige?”. För att inte anklagas att ta ställning anammas en rasistisk retorik och gränserna för rumsrena åsikter flyttas ytterligare lite, och sen ytterligare lite. En stor ängslan att anklagas för att inte vara neutral slår rot, så hårt att det som sagt tom anses ”oneutralt” att stå upp för sådant som borde vara självklarhet, som mänskliga rättigheter.

 

Det jag vill att alla som läser denna text ska ta med sig ut i livet är detta: Det finns ingen sann neutralitet, för i neutraliteten får fascism, rasism och förtryck sin näring och växer. Våga ta ställning!