Etikettarkiv: skola

Samhälle

Ett annat perspektiv på läraren som inte säger hen…

Lämna en kommentar

Detta inlägg publiceras med tillåtelse från berörda föräldrar till det barn/familj som indirekt hängts ut i media och fått motta både hot och hat med anledning av läraren Selma som vägrar använda pronomen hen. Det har förekommit många felaktigheter i den rapportering som skett och familjen har försökt att vara tysta men känner nu att de vill bemöta en del av de felaktigheter som sprids. Detta med anledning av både artikel i Expressen, Aftonbladet, högermagasinet Bullertin, flera texter i kristna konservativa Världen Idag och att Selma idag (2/10-21) medverkar i SVT mötet. Allt med orsak av att hon fick sparken från sin lärartjänst då vägran att använda rätt pronomen om en elev bryter mot både skollagen, diskrimineringslagen och läroplanen. Nedan följer föräldrarnas egna ord:

Med anledning av att vårt barns före detta lärare har gjort uttalande i media som rör
oss vill vi bemöta några av de påståenden som framförs, dels om oss som familj
och föräldrar, men även om transpersoner i allmänhet. Om detta uttalande
publiceras vidare skall det göras så i sin helhet.


Läraren informerades vid skolstart om vårat barns pronomen, som är hen. Detta framfördes av en av oss föräldrar å barnets vägnar, eftersom det är vår plikt som föräldrar att företräda våra barns intressen. Barnet själv önskar använda ett könsneutralt pronomen.
Det är inte en begäran baserad på en förälders önskemål. I familjen finns fler barn, vars könsidentitet och könsuttryck överensstämmer med deras juridiska kön. Precis som vi stöttar det barn som har en könsöverskridande identitet, stöttar vi de barn som inte har det.

Informationen om pronomen lämnades i samband med samling den första skoldagen och framfördes inte som ett krav utan som relevant information om barnet, precis som vi skulle framföra att det finns en allergi eller annat att ta hänsyn till. Vi föräldrar framförde tidigt i situationens skede att det är ett brott mot diskrimineringslagen att vägra använda önskat pronomen om en elev i sin tjänst som lärare. Vi erbjöd också forskningsbaserad litteratur i olika former för att hjälpa läraren med bemötandet av vårat barn, då vi initialt uppfattade det som att det handlade om ovana eller kunskapsglapp.

Det stämmer att läraren erbjöd sig att använda barnets namn istället för ett pronomen. Vad som inte framkommer är att läraren senare ändrade sig och enligt de uppgifter vi fått
ansåg att det var att ge efter för barnets önskan om att använda korrekt pronomen. Barnet i fråga har själv rättat vuxna i skolan, inklusive den berörda läraren, när de har använt fel
pronomen. Barnet har också fått stöd och hjälp av sina vänner i detta. Påståendet att barnet aldrig själv har bett om att få sitt pronomen respekterat stämmer alltså inte.

Läraren hävdar att vårat barn är en pojke, som aldrig visat tecken på eller uttryckt någon annan könsidentitet. Detta stämmer inte. Barnet i fråga har under en lång tid haft en könsidentitet som skiljer sig från det juridiska könet hen tilldelats vid födseln. Under den tid
läraren arbetade med vårat barn använde läraren dessutom pronomen ”hon” om barnet och har först nu börjat använda ”han”.

I och med att läraren uppgett dessa uppgifter, och fler, i media har hon brutit mot tystnadsplikten.
Förutom tystnadsplikt har lärare en anmälningsplikt, alltså måste de anmäla misstänkta missförhållanden till kommunen för utredning. En utredning utförs av sakkunniga och under sekretess. Den berörda läraren har likställt respekt för barnets pronomen med barnmisshandel och uttryckt en tydlig oro för barnet. Trots detta har läraren inte använt sig av sin anmälningsplikt, utan istället gått ut offentligt med sin historia där enbart hennes personliga åsikter lyfts fram. Här har då ”utredningen” fått överlämnas till allmänhetens
spekulationer och bedömningar, vilket har lett till hot, hat och ett stort obehag för oss som familj.

Under åtta månaders tid bröt läraren aktivt mot diskrimineringslagen i sin roll som lärare, genom att medvetet använda fel pronomen om vårat barn. När skolan slutligen meddelande läraren att hon för att få ha kvar sin tjänst behöver följa de lagar och riktlinjer som finns inom svensk skola gjorde läraren ett aktivt val att inte göra det. Läraren
klargjorde i ett mail till samtliga vårdnadshavare i klassen att hon medvetet bryter mot lagen och var beredd att ta konsekvenserna för det. Därmed var hennes tjänst tvungen att avslutas.

Enligt läraren förnekar vi/transpersoner en biologisk sanning när vi tillåter barn att använda könsneutrala pronomen. Vi kan inte tala för synen på biologi hos transpersoner som grupp, eftersom det är någonting som varierar från person till person. Hos oss är dock
biologi någonting vi talar mycket om. Vi pratar om kromosomer, hormoner, könsceller, vad som händer i puberteten och hur kroppen fungerar. Om vikten av att trivas med sin kropp, att vara tacksam för att den fungerar, för att den kan springa, leka, hoppa, vila. Att kroppen är ens egen och ingen annans att bestämma över. Barnen vet vilket biologiskt och juridiskt kön de har. Det är ingenting vi förnekar dem. Det sista vi vill är att våra, och andras, barn skall känna skam och hat inför sina kroppar. Att de skall ta mediciner och opereras. Med detta sagt finns det också de som behöver få sådan hjälp för att må bra. Vi anser oavsett att stöd och acceptans är rätt väg att gå, istället för skam och förbud. Vi lär våra barn att vara stolta över sig själva. Att de är individer som inte definieras av hur deras kroppar ser
ut, utan av sina egenskaper som kännande och tänkande människor, med rätten till sin egen kropp och sin egna, unika identitet. En rätt som vi anser att alla har.

För den som vill sprida detta vidare i olika debatter kommer här också en sammanfattning i punktformat:

  • Den berörda läraren informerades på första skoldagens morgon om elevens pronomen.
  • Barnet själv önskar använda ett könsneutralt pronomen.
  • Barnet har sedan en lång tid tillbaka haft en könsidentitet som avviker från det juridiskt tillskrivna könet.
  • Som föräldrar företräder vi vårt barn i hens önskemål och intressen.
  • Barnet har själv rättat läraren och andra vuxna i skolan.
  • Barnets klasskamrater har försökt hjälpa sin vän genom att rätta läraren och andravuxna.
  • Läraren har gått med på att använda barnets namn istället för pronomen, men sedanvägrat då detta enligt henne skulle vara samma sak som att ge efter för barnets önskanom pronomen.
  • Läraren har tidigare enbart använt pronomen ”hon” om barnet och först nu börjat använda pronomen ”han”.
  • Vi föräldrar har flertalet gånger försökt förklara situationen så ödmjukt och pedagogiskt som möjligt för läraren, där vi bland annat erbjudit forskningsbaserad litteratur i olika former.
  • Vi som föräldrar har aldrig uppträtt hotfullt eller aggressivt gentemot läraren.
  • Det finns dokument och ljudinspelade möten som styrker våra uttalanden.
  • Det finns fler barn i familjen, vars könsidentitet stämmer överens med det juridiskt tilldelade könet.
  • Barnen vet vilket kön de tillhör biologiskt/juridiskt.
  • Barnen vet vad puberteten innebär och hur kroppen påverkas av olika könshormoner.
  • Vi har inga intentioner att sjukförklara barnen för att medicinera dem eller utsätta dem för kirurgiska ingrepp. Att barnen har en egen uppfattning om sin egen könsidentitet är långt ifrån likställt med att de kommer behöva, eller att vi som vårdnadshavare kommer söka, sjukvård åt våra barn.
  • Vi har ingen önskan om att förneka andra människor sin könsidentitet eller sina pronomen, inte heller att tvinga på någon en oönskad identitet eller pronomen.
  • Varken vi som föräldrar eller våra barn anser att barnen skulle vara ”födda i fel kropp”. De är absolut födda i rätt kropp. Sin egen kropp.
  • Läraren har brutit mot tystnadsplikten genom att uppge elevens skola, elevens årskurs, ålder, önskat pronomen och juridiskt kön.
  • Lärare har en anmälningsplikt om de misstänker att ett barn far illa. Detta utreds då av sakkunniga yrkespersoner och hanteras under sekretess. Den berörda läraren har likställt respekt för barnets pronomen med barnmisshandel och uttryckt en tydlig oro för barnet. Trots detta har läraren inte fullföljt sin anmälningsplikt, utan gått ut offentligt med sin historia där enbart hennes personliga åsikter lyfts fram. Här har då ”utredningen” fått överlämnas till allmänhetens spekulationer och bedömningar.
  • Under åtta månaders tid bröt läraren aktivt mot diskrimineringslagen i sin roll som lärare, genom att medvetet använda fel pronomen om vårat barn. När skolan slutligen meddelande läraren att hon för att ha kvar sin tjänst behöver följa de lagar och riktlinjer som finns inom svensk skola gjorde läraren ett aktivt val att inte göra det.
  • Läraren klargjorde i ett mail till samtliga vårdnadshavare i klassen att hon medvetet bryter mot lagen och var beredd att ta konsekvenserna för det. Därmed var hennes tjänst tvungen att avslutas.
Samhälle

Mobbning med rasistiska motiv är fortfarande mobbning.

5 kommentarer

Jag kommer ihåg min första dag i skolan. Jag hade sett fram emot den sådär som de allra flesta ser fram emot skolstarten. Spännande, pirrigt, något nytt som betyder att en blivit stor. Dagen innan åkte vi och hämtade min farmor från hemmet hon bodde på. Hon ville absolut vara med och skicka iväg mig till min första skoldag. Det var pappa som var med mig första dagen i skolan. Jag skulle gå i en åldersmixad klass. Ca hälften av oss skulle börja ettan, den andra halvan åk två. När vi kom hem var jag glad och uppspelt och berättade för farmor att vi fått vår första läxa: slå in skolböckerna i papper så de skulle hålla bättre. Jag visste inte då att det skulle vara en av få bra dagar jag hade i skolan…. 

Ganska snabbt började nämligen barnen i klassen mobba mig. Jag var ful. Min hud var ful för den var brun. ”Walla balla n*** mamma” skrek de efter mig på rasten. Jag hade 3 vänner. Varav 2 kom och gick lite som de kände för. Ibland dög jag, ibland tog de mobbarnas sida. Jag klandrar dem inte idag för vad som hände då. Vi var barn och alla kämpade ju för att nå popularitet. Att ge sig på mig kunde ge högre status iaf för stunden. Jag mins en gång hur en av mina vänner utan förvarning tog mitt huvud och körde det hårt rakt in i en tegelvägg. Därefter ljög hon för lärarna om vad sombarnet hade hänt. De skällde på mig och tog mig sedan till sjuksköterskans kontor där jag lämnades ensam. Jag var yr, mådde illa och hade enormt ont i huvudet. Jag mins att jag somnade där på britsen när läraren gått. Hon kom tillbaka efter lektionen och slog fast att jag mådde bra nog för att vara med på resterande lektioner. Att min vän gjort fel som slog mitt huvud i väggen blev det aldrig något större samtal kring. Något av mina starkaste minnen från skolan är just kring detta, de vuxnas problem med att våga se att jag mobbades. Eftersom all mobbing hade en rasistisk botten ville de inte se. Istället skyllde de på att killen som hävdade att jag stank för att jag kletade in mig i bajs varje morgon för att göra min hud brun var kär i mig. Tjejerna som snackade skit och hotade mig var ju bara avundsjuka och i grund och botten var det bara missförsånd. Eller så var jag ju själv med och drev fram det hela genom att vara kaxig, stå på mig och slå tillbaka verbalt mot deras glåpord. 

Bilden ovan är från när jag var ca 9 år gammal, kanske yngre. Jag mins inte riktigt. Vad jaggör mins är iaf att när den bilden togs hade jag börjat ha återkommande fantasier om att ta mitt liv.. 

När jag började högstadiet gick mobbningen från hemsk till helvetet på jorden. Jag var van vid att känna ångest inför skolan. Att veta att jag skulle vara utanför och tvingas stå emot glåpord och hån. Det som förvärrade det hela var att våldet ökade. I korridoren på väg till en lektionbörjan kunde jag plötsligt få en knytnäve i bakhuvudet, i kön till maten kunde det plötsligt komma ett slag i ryggen som fick mig att tappa andan. På skåpet klottrades nazistiska symboler och ord. Det kastades sten på mig, hojtades att jag skulle dra hem till Afrika och spreds rykten. EN lärare tog det på allvar och försökte få någon ordning på det hela. Tyvärr sjukskrevs han och de övriga lärarna tittade bort. 

I åk 8 började jag självskada. Smärtan av att skära i mig var lättare att hantera än smärtan i själen. När jag började gymnasiet hade jag inga vänner kvar. Jag lyckades få två nya i klassen men i övrigt var allt somjag innan. Rasistiska glåpord och utanförskap vartill min vardag. Vid detta laget var min enda tanke att räkna ner hur lång tid jag hade kvar till studenten. Tills jag kunde flytta och börja om på nytt. När jag till sist tog studenten blev det slutet på 12 år av mörker, ångest och ensamhet. Det jag beskrivit här är bara ett axplock av allt som pågick. Att få med alla detaljer skulle bli allt för tungt att läsa. 

Idag har jag få goda vänner. Jag litar helt enkelt inte på att någon verkligen vill vara med mig för att de gillar mig för den jag är och inte för vad de tror att jag kan göra för dem. Alla åren av mobbing och övergrepp har helt enkelt skadat min tillit till människor i grunden. Jag vet att detta gör mig till en udda människa att ungås med, att jag inte är den enklaste att försöka komma nära. Samtidigt har jag idag en större säkerhet på mig själv än jag nånsin haft tidigare och betydligt enklare för att helt enkelt skita i vad andra tycker om mig. 

Resan för att bli en mer hel människa har egentligen bara börjat, men jag är iaf en bit på väg. Jag har förlåtit de somsom mobbade mig, men jag kommer aldrig fullt ut kunna förlåta de vuxna som ville vifta bort mobbningen med att rasismen ju egentligen inte var så farligt, inte var något att ta åt sig av eller berodde på missförstånd. Jag kommer aldrig förlåta att de såg, men vände mig ryggen. Ärren på mina armar, alla bulor och blåmärken har bleknat och försvunnit. Ärren påminner mig om de där åren, men det är ärren på insidan som aldrig slutar skava. Som fortfarande kan viska i mitt huvud att det jag gör inte är bra nog. Att min blogg är skit, min fb sida det sämsta någonsin, att allajag mina texter suger och att ingen egentligen gillar mig. 
Hur mycket jag än vet att det inte längre stämmer finns osäkerheten där. För detta är vad mobbning gör med en människa. Det bryter ner en totalt och de bitar som överlever räcker inte alltid till för att bygga upp en hel människa igen. Mobbning är alltid mobbning oavsett vad mobbarna skyller på. Rasism är i sig en form av mobbning och jag hoppas verkligen vuxna i dagens skola vågar ta tag i problemet. 

Till andra som just nu går igenom detta, eller har gjort det: Ge inte upp! En dag blir det bättre och ni kommer finna någon somsom uppskattar er för den ni är. Om någon vill prata går det alltid att maila mig på vardagsrasismen@hotmail.com eller via min facebooksida jag lovar att svara. Stay strong ❤ 

Sexualbrott och Prostitution

Med vilken rätt pushar vi för kvinnor i förskolan?

10 kommentarer

Varning, denna text innehåller beskrivningar av sexuella övergrepp på barn.

 

Igår skrev Kerstin Weigl en krönika i  Aftonbladet om män inom förskolan. Hon frågar sig varför vi ska pusha för män i förskolan, för oss vuxna eller för barnen? I texten drar hon upp ett fall där en praktikant på en förskola upprepade gånger våldfört sig på barn, bland annat inne på förskolans toaletter. Lagom till den unge mannen skulle sluta sin praktik berättar ett av barnen för sin mamma om vad som skett och hon slår larm till förskolechefen. Som sig bör. Kerstin påtalar att vi idag har krav om att alla som vistas inom förskola och skola måste visa upp utdrag ur brottsregistret oavsett kön samtidigt som hon frågar sig hur vi ska förhindra övergrepp av barn inom förskolan. Svaret verkar vara att undvika fler män i förskoleverksamheten. Eftersom brottsregistren bara visar om en dömts för sexualbrott kan givetvis odömda pedofiler/våldtäktsförövare slinka igenom.

Nåväl, förutom det smutsiga insuinerandet att alla män inom förskolan är pedofiler så gör det mig också oerhört förbannad att Kerstin så blåögt osynliggör att det faktiskt finns kvinnliga pedofiler/våldtäktsförövare. I England hade de för ett par år sedan en mycket uppmärksammad pedofilhärva där flera kvinnor inom förskolan visade sig ha en pedofilcirkel där de på allehanda sadistiska sätt våldförde sig på de barn de hade hand om inom förskoleverksamheten. Detta hade pågått i flera år, med hundratals barn som offer. Varför såg ingen? Varför uppdagades det inte? Jo, för att ingen tittar efter kvinnliga förövare.

Föräldrar är vaksamma på män, de varnar sina barn för snuskgubbar, de håller utkik efter män som verkar stå och hänga utanför förskolor etc, men ingen tittar efter de kvinnliga förövarna, för folk tror att de inte existerar. Det var inte heller länge sedan vi hade en pedofilhärva i Sverige med många kvinnor inblandade och en man. Mannen fick hela skulden, kvinnorna påstods vara hjärntvättade offer. För kvinnor anses inte kunna vara pedofiler.  Faktum är dock att i intervjuer med offer visar det sig att kvinnliga förövare är lika vanligt som manliga förövare och att de agerar ensamma i samma utsträckning som män.

Att dessutom sikta in sig på förskolan som källan till pedofila övergrepp när vi vet att de flesta övergrepp sker av släktingar är förkastligt. Ska vi verkligen kunna skydda våra barn gäller det att prata med dem om integritet , om rätten att säga nej, att de ska våga berätta för sina föräldrar om allt och att en som vuxen lyssnar. En annan viktig grej är att inte bara prata om att vuxna inte får göra saker mot barnens vilja, vissa saker får vuxna inte göra mot barn öht. Pedofiler är skickliga på att få barnens förtroende och att få dem att vilja aktiviteter ett barn inte kan ge samtycke till.  När det kommer till övergrepp på pojkar är detta extra viktigt att ha i beaktande, speciellt om barnet är lite äldre då det är oerhört vanligt att förövaren lägger skuld på pojken att han ville det hela, att han gillade det för att han fick stånd.

Offer för kvinnliga pedofiler är bland de mest osynliga offer vi har. Få vågar berätta om det öppet eftersom de sällan blir lyssnade på, sällan tas på allvar och allt för ofta för höra att de ljuger för kvinnor gör inte sådant. Kvinnliga förövare och manliga offer är extra osynliggjorda då det tom finns ett glorifierande av dessa övergrepp inom vår kultur. Pojkar i 13-14 års åldern som förmås ha sex med vuxna kvinnor utmålas i det närmaste som hjältar, det påstås att de fått uppleva alla unga pojkars dröm, att pojkarna kanske inte ville, eller oavsett är för små för att samtycka till sex med vuxna är inte med i ekvationen. En 14 åring kille som har sex med en 35 årig kvinna är coolt, en 14 årig flicka som har sex med en 35 årig man är vidrigt i allmänhetens ögon. Vakna upp, pojkar kan vara offer och kvinnor förövare!

Det behövs mer än kvinnor  inom förskolan för alla barn mår bra av att ha förebilder av olika kön. Ett arbetsgrupp funkar bäst när det finns många olika erfarenheter och ju bredare sammansättning ju mer synvinklar, det gäller inte bara kön utan även ålder, etniskt ursprung osv. En förskola är fylld av alla sorters barn och behöver vara fylld med alla sorters pedagoger. Att börja peka ut en grupp som opassande inom yrket för att ett ytterst fåtal begått övergrepp är helt befängt.

Ska vi skydda våra barn på riktigt, ta av skygglapparna och se att kvinnor kan vara lika kapabla till hemska övergrepp som män. Med vilken rätt förutsätter vi att kvinnor i förskolan automatiskt ger en trygg förskola utan övergrepp? Hur kan en av Sveriges största tidningar ens publicera en text där alla män inom förskolan indirekt utmålas som pedofiler? Nej, sexuella övergrepp på barn är inte en fråga om kön, det är en fråga om makt, ofta utfört av personer som inte ens är pedofiler, låt oss inte luras att bara prata om männen.

Rasism/Antirasism

Allt är rasism nuförtiden.

159 kommentarer

Eftersom jag redan har börjat svara på lite allehanda mer eller mindre genomtänkta argument från rasister som kräver att kalla chokladboll för något helt annat så tänkte jag fortsätta lite på samma tema och bemöta ett antal exempel som ältas till förbannelse i antirasistiska diskussioner. Dessa dras upp för att påvisa hur mycket det överdrivs i pratet om rasism och att ”allt är ju rasism idag!”. Nu är ju saken bara den att de exempel de själva kommer dragandes med är gravt överdrivna och förvanskade av rasister som försöker tjäna enkla poäng. Så med det sagt, dags att krossa lite myter!

1) ”Sverige är så överkänsligt, vi får inte ens ha med en svart docka i Kalles Jul!” – Denna har varit en riktig favorit sedan ändringarna i programmet julen 2012. Det som väl snarast visar på en överkänslighet och rejäl egocentrism hos svenskar är det faktum att så många tror att beslutet handlar om oss. Fakta däremot är: Kalle Ankas jul sänds i över 40 olika länder. I originalet finns inte den svarta dockan med, den klipptes in nån gång tidigt 50 tal, klipptes bort en stund i början på 70 talet, klipptes in igen på 80 talet och togs så bort igen. Kalles jul började visas i Sverige på 60 talet men den svarta dockan är med första gången 82. (Den som här vill gnälla nått om tidsaspekterna: Inslaget med tomtens verkstad är från en film från 38, så även om kalles jul kom först på 50 talet är filmen äldre än så). Filmen skulle restaureras för att få en bättre kvalité, i samband med det bestämde sig  amerikanska Disney (aka huvudkontoret) att det var lika bra att ta den tillbaka till den ursprungliga versionen utan svart pickaninny docka som de ansåg förlegad och rasistisk. Av alla dessa länder som sänder Kalles jul var det ett enda land som reagerade med namninsamlingar, facebookgrupper, omröstningar i tidningen och folkstorm. Gissa vilket? Just det: Sverige. Jag misstänker att ansvariga i USA (om de ens fick veta om det hela) garvade sig fördärvade över detta. Så en gång för alla: Det var inte Sveriges idé att klippa i Kalles jul!! Dessutom är det aningen skrattretande att just avsaknaden av den svarta dockan gör folk så upprörda, medan den vita dockan och dockan som är en stereotyp på judar som också klipps bort knappt rönt någon uppmärksamhet.  ( http://www.svt.se/kultur/film/disney-censurerar-i-kalle-ankas-jul )

2) ”De censurerar Tintin på biblioteken!” – Detta handlade om att ett, one, uno, 1, bibliotek valde att flytta Tintin böckerna från en hylla till en annan. De upplevde att dessa serier inte lästes i någon stor utsträckning och tyckte det var lämpligt att lyfta dem till en hylla för mindre populära serieböcker för att göra plats åt nyare och mer efterfrågad lektyr. I en annan version förklaras beslutet med att böckerna är rasistiska (vilket de är) och att de inte passar bland böcker riktade till barn och därför flyttas de till en sektion för vuxna. Eftersom det blev sådan enorm upprördhet över detta ack så hemska beslut tvingades biblioteket flytta tillbaka dem igen. De står nu där de alltid stått. Jag har nog aldrig varit med om ett sådant missbruk av ordet ”censur” som i detta fallet.
Edit: Som ni kan se i kommentarerna har jag blivit upplyst om att det handlade om att en avdelning på kulturhuset ville ta bort TinTin böckerna medan en annan hade dem kvar. Avdelningarna i sig hade inget med varandra att göra. Dock kvarstår att diskussionen om att _hela_ kulturhuset ville censurera TinTin är felaktig, det handlade alltså enbart om den verksamhet som riktas till barn/ungdomar under 13 år.

http://www.ajour.se/tintin-debatten-handlade-om-en-flytt-av-bocker/

http://www.svt.se/kultur/bok/kulturhuset-backar-tintin-blir-kvar

3) Nån har bestämt att Nogger är rasistiskt! – Nä, nogger går att köpa idag, den har inte bytt namn och den ser ut precis som förr. Ingen har någonsin påstått att Nogger är rasistiskt. Däremot för 9 år sedan tyckte dåvarande ordföranden för Centrum mot rasism att reklamen för Nogger black var på gränsen till rasistisk och påtalade för GB att de borde fundera på att ändra den. Utformningen på typsnitt/reklambild gjorde det nämligen allt för lätt att läsa ”nigger+ lakrits= sant” istället för ”nogger+lakrits=sant”. Jag upprepar: Reklamen ansågs rasistisk, reklamen, inte glassen eller namnet på glassen. Nogger black fanns kvar i 2 år. 9 år senare har folk alltså fortfarande inte släppt detta utan drar upp det gång på gång, dessutom om fel Nogger version. Skärpning, move on!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10578012.ab

4) Skolavslutningarna har flyttats från kyrkan! – Ok first off är det en seglivad myt att det skulle vara nån allmängiltig tradition som ”alla” varit med om, detta att fira skolavslutningar i kyrkan. Enda avslutning jag hade i en kyrka var min student, pga utrymme och de som exkluderades där var Jehovas, inte muslimer (som vanligen ges skulden för denna ändring). Det är på sin höjd 50-50 huruvida en haft skolavslutningar i kyrka eller ej under uppväxten för oss som är 20+ idag. I mina föräldrars generation (40 talister) är det ännu ovanligare att skolavslutningar hölls i kyrkan. Vilket jag faktiskt tror har att göra med att kyrkan var starkare då än nu. Idag är kyrkan relativt svag och folk verkar glömma att en kyrka faktiskt är en helig plats för de som är troende och ser den istället bara som en extra utsmyckad aula. När kyrkan hade starkare ställning däremot var skolavslutningar sällan i kyrkan just för att de inte hörde hemma där. Kyrkan var för andakt och tro, inte för osnutna ungar att fira att de fick vara lediga. Att kyrkor idag börjar fasas ur igen från skolavslutningar har inte att göra med invandringen, det har att göra med sekulariseringen. Eftersom stat och kyrka är helt separerade nu och skolan har gjorts konfessionsfri har reglerna också ändrats till att kyrkobesök eller dyl skall vara en undervisande del av skolan med tydligt pedagogiskt syfte, men inte ”bara för att”. Således: ingen avslutning i kyrkan om den inte kan hållas fri från religiösa inslag såsom tex bön, välsignelser eller andakt. Eftersom få kyrkor tillåter att lokalen används utan att en präst får tala och ofta ge en välsignelse eller bön går avslutningar i kyrkan bort. ( http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/2.6125/skolavslutning-i-kyrkan-1.175509 )

5) Det är rasistiskt att sjunga nationalsången! – Ummmm……nej. Nej det är det inte. Går du runt i ”stolt svensk” tröja, heilar och sjunger nationalsången samtidigt kan det nog te sig en aning rasistiskt ja, men brister du ut i sång under flagghissning på nationaldagen tex kommer ingen bry sig ett skvatt. Om du skippar heilandet.

I de fall där det bedömts som rasistiskt har det i så gott som samtliga fall handlat om just nynazister som betett sig olämpligt i samband med sjungandet. Eller nån enstaka rektor som skippat sjungandet på grund av problem med unga nazister på skolan. (Som parentes, Du gamla du fria är fortfarande inte officiellt klubbad som nationalsång, vi har egentligen ingen nationalsång)

6) Vi har tom fått ändra svenska flaggan! – Svenska flaggan ser ut som den alltid gjort. I samband med fotbolls/hockey vm ( sportintresse noll, rätta mig den som vet) hade hejarklacken andra flaggor för att de ansåg det vara snyggare på läktaren. Något vi knappast kan ta som ett allmängiltigt direktiv för hela landet. Det är också helt ok att ha flaggor i sin trädgård, på huset, på sin bil osv. Flagga på. Kallar någon dig rasist har det troligen mer med annat att göra än din vurm för svenska flaggan.

7) Våra högtider är hotade, snart får vi inte ens köpa skinka i butiken längre! – Just detta har jag svårt att bemöta, det är liksom en så helt absurd tanke att en liten minoritet av landets invånare skulle bry sig ett skit om hur alla andra firar sina högtider så länge de inte tvingas delta mot sin vilja. Att de skulle bry sig så mkt att de tom får igenom lagförslag som gör att den stora majoriteten inte kan fira sina högtider som vanligt. Nä, det låter inte vidare troligt va? Sist jag var och handlade fanns det dessutom ”helgskinka”, något jag aldrig såg i butik som barn, så verkar snarare komma fler produkter från gris än färre. Fira lugnt!

8) Barn får inte vara pepparkaksgubbar på Lucia! – Jag har hört om två olika situationer som blossat upp i media angående detta. Fall 1 var på en skola där barnen fick rösta om vilka låtar som skulle sjungas i tåget, eftersom ingen låt som handlade om pepparkakor var med beslutade läraren att barnen inte skulle vara pepparkakor i tåget. Ett barn blev ledsen och hans föräldrar gick ut i media, han fick vara pepparkaka ändå. Situation löst. Det andra fallet handlar om några olika kyrkor som beslutat att Luciatåg som ska vara i kyrkan måste vara traditionsenliga enligt kristen tradition. I ett traditionellt kristet tåg finns egentligen bara Lucia och tärnor men de tillät även stjärngossar. Tomtar, pepparkakor och annat är hedniska inslag och var förbjudna. Märkligt nog handlade all upprördhet om pepparkakorna men inget om tomtarna… undrar varför? Det roliga är att i inget av dessa fall påstås orsaken vara att pepparkakor är rasistiska, det är något som hittats på av: Rasister.

http://na.se/nyheter/laxa/1.1909915-skolan-backar-mio-far-vara-pepparkaksgubbe

http://www.expressen.se/nyheter/tomtar-forbjuds-i-kyrkans-luciatag/

9) Men kritiken mot Lilla Hjärtat och Pippi då, DET är väl ändå överdrivet?- Kort svar: Nej.

Långt svar: Pippi är gamla vanliga Pippi, storyn, karaktären och Astrid Lindgrens berättarteknik försvinner inte av att ett ord som används, ja vadå, 10ggr totalt i hela boken, byts ut. Att modernisera böcker som ständigt får ny publik för att hänga med i språket osv är inget nytt, det görs ofta. Vad gäller Lilla Hjärtat tycker jag att debatten som rasade då rätt tydligt visade vad som var problemet. Syftet var att ge mörkhyade barn en karaktär att känna igen sig i, denna karaktär blev ritad på exakt samma vis som en PickaNinny. PickaNinnys är alltså rasistiska nidbilder som användes i reklam främst i USA framförallt under 30-60 talet. De hade som syfte att håna och förlöjliga svarta och på detta vis sälja antingen produkter till vita som kunde få se sig som överlägsna, eller kränga prylar till svarta genom att få dem att tro att det skulle öka deras status (ex blekmedel för hyn). Å detta tycker alltså Stina Wirsén var en lämplig utgångspunkt för en karaktär riktad till rasifierade barn. Jag tycker det är ganska rimligt att det i ett sådant läge påtalas att även om författarens avsikter var goda så klev hon rejält i klaveret. 3 bilder nedan, två klassiska pickaninnys, en lilla hjärtat. Den som inte ser de enorma likheterna bör kolla upp sin syn.

Healing-the-pickaninny-curse~~element55  lillahjartat Pickaninnysoap1910to1940

 

10) De tog bort kinesen på kinapuffar! – Ja till sist! Allt för sent dessutom om ni frågar mig. Den bild som var på kinapuffar tidigare är i samma liga som pickaninnys. En bild skapad för att nedvärdera inte bara kineser utan asiater i stort. Jag tycker de hade kunnat skippa rishatten som de lämnat kvar på förpackningarna också, men antar det är för mycket begärt.

11) Höll på att glömma den största myten av alla: ”Detta får en ju inte säga längre i det här landet!” – Har du sagt saken? har du kanske tom spenderat ett helt blogginlägg, debattartikel eller samtal med att prata om just den saken? Ja då får du uppenbarligen säga det. Att stå oemotsagt däremot är något helt annat, och det är något som inte är en rättighet. Så fort du säger ”men det får jag ju inte säga/tycka” så har du precis motbevisat dig själv då du just sa/tyckte den saken. Du säger ditt ,vem som helst får säga emot. Så fungerar en demokrati!

Nå som avslutning:  Kom ihåg att rasism var vardag i ännu större utsträckning förr än idag, att det ibland verkar som att det tjafsas om småsaker handlar helt enkelt om att sådant som alltid varit rasistiskt rensas bort eller kritiseras för att de som är utsatta nu har en större chans att göra sin röst hörd.

Det minsta du kan göra är att lyssna.

 

Rasism/Antirasism

”Jag är inte rasist, jag har en vän!”

22 kommentarer

Det finns inget som rasister gillar så mycket som att hänvisa till någon anonym vän som ett alibi till att de inte alls kan vara rasister. Amra och Ninni har skrivit en väldigt bra text om det som ni borde läsa.

Att hänvisa till sin vän, familjemedlem eller partner är på intet sätt hållbart i diskussioner om rasism, eller något annat läge för den delen heller, där någon påpekar att en uttrycker sig kränkande. Oavsett om den där vännen/partnern/familjemedlemmen existerar eller ej så är hens närvaro i ens liv ändå inget som gör att en är immun mot att vara rasistisk eller ha problematiska åsikter i övrigt.

Denna text delas friskt på FB (Trigger rasism och fördomar mot muslimer!)

Nu är jag så arg att tårna krullar sig!!! För att förtydliga innan nån läser så är jag INTE rasist eller mot invandrare. Punkt. Läste just att det ligger ett förslag att servera halalslaktat kött i skolorna. Nu är min gräns nådd. Det kommer muslimska flyktingar varje dag. Dom flyr från fasor vi kanske inte ens kan föreställa oss. Det jag blir så jäkla förbannad över är Sveriges flathet!! Dom vill ha moskeer. Japp vi bygger det! För skattepengar som muslimerna inte är den största betalande delen av. Om jag flyttar till ett land med muslimskt styre får jag bygga min kristna lokal själv ( om det inte är till hälften kristet folk där redan) och det bekostas inte av annat än dom kristna som vill ha lokalen. Jag tvingas skyla mig annars får jag skylla mig själv om jag blir våldtagen. Jag simmar två dagar i veckan. I badhuset står det tydligt att man ska duscha naken innan och man får inte ha kläder i badet. Detta gäller tydligen inte muslimer. Jo männen kastar glatt kläderna och går runt i badbyxor. Kvinnorna badar sällan men småtjejerna och tonårsflickorna har tights, tröja med långa ärmar och huvudduk. Och dom duschar inte utan kläder innan. Varför är dom ett undantag från regeln?? Lever vi inte i samma land med samma regler? Varför kan inte dom simma/bada i en baddräkt och en duschmössa?? Och varför slipper dom tvätta sig innan badet?? Personligen tycker jag att det är ofräscht att simma tillsammans med påklädda människor som inte har duschat!! KS har flera klasskompisar som är muslimer. Jag tycker att det är sorgligt att se dessa tjejer tvingas skyla sig och inte delta på vissa aktiviteter just för att dom är tjejer. Lever vi inte i ett jämställt land där kvinnor och män värderas lika?? Är inte det ett svek mot dessa kvinnor/tjejer från Sveriges sida att inte sätta ner foten och ryta ifrån?! Å nej KS får inte följa med någon av dessa tjejer hem för att leka. Dom får gärna komma hit men inte tvärtom. Fördomsfullt? Ja absolut! Men hur kan jag skicka min fria dotter ( i deras ögon även halvnaken) till en miljö där männen och pojkarna dömer henne som en slampa/hora och även mig som hennes mamma eftersom vi inte skyler oss och där dom kommer ifrån så kan vi behandlas som sexuella leksaker bara av den anledningen?? Och nu till köttfrågan… Jag jobbar med djur. Jag älskar djur och har vigt mitt liv åt att ta hand om dessa. I dom flesta muslimska länder behandlas djur som skit. Och halalslakt är djurplågeri på hög nivå!!! Vi har världens högsta djurskyddsregler i Sverige. Svensk halalslakt bedövar djuret först innan halsen skärs av. Så lidandet blir inte lika stort nej. Det är principen!! VARFÖR ska vi föra in det i skolorna?? Det är i grunden ett djurplågeri man har försvenskat! Varför ska den muslimska tron in i den kristna skolan?? För vi är ett kristet land med kristna värderingar. Då får man väl ha muslimsk skola i moskeerna?! För jag kan inte med dessa saker längre!! Båda mina barn har besökt både moskeer och synagogor genom skolan för at lära sig om och skaffa förståelse för andra religioner. BRA!! Men dom muslimska barnen satt kvar och ritade i skolan när dom skulle besöka den kristna kyrkan! Undrar vilka som egentligen är främlingsfientliga… Jag är trött på att folk särbehandlas pga tro. Ta seden dit man kommer är ett mycket bra ordspråk. Börjar dom servera halalslaktat kött i mina barns skola så kommer inte mina barn att sätta sin fot där. Punkt! Och kan vi bara sluta att ändra oss för andra?? Stå upp för vad VI är och vad VI tror på! Sluta förminska oss själva! Dom söker skydd och tillvaro här och det erbjuder vi, passar det inte så finns det ju returresor. Vi kan inte hålla på så här längre! Det är tyvärr dom som får anpassa sig till det svenska samhället precis som vi skulle få göra om vi flyttade till deras land. Återigen, jag är inte rasist eller främlingsfientlig bara så jävla trött på att vi svenskar alltid ska ändra oss för andra och aldrig vara stolta för vad vi är/kan och vill..Och en sak till.. Varför är det hela tiden krig i muslimska länder med det styre som dom har? Varför flyr dom till våra länder, kristna och demokratiska? Och varför är det sällan eller inga krig i kristna demokratier?? Dom söker tryggheten här men fortsätter ändå att bygga upp sin levnad här på deras grunder, som återigen leder till bråk och krig. Makes no sense….

Som ni ser, en text pepprat med ”jag har vänner som…”, ”mina barn leker med personer som…” och ändå en text fylld med hat, fördomar och ja, rasism. Att avsluta en text med att det är de som flyr ifrån krig som orsakat krigen? Seriöst, hur lågt kan en sjunka? Texten i övrigt innehåller enormt många sakfel (mer om det längre ner) Detta är lite av ett typexempel på hur rasism ursäktas genom att hävda att en ju umgås med de personer en just spyr hat över så då kan en inte vara rasist.

Nu ska jag berätta något spännande: Att utsättas för rasism av sina egna vänner eller familj är extremt vanligt! Speciellt om en är rasifierad men tillsammans med någon som inte är det. Shit pommes var rasismen kan vina från partnerns familj i sådana lägen!

När texter som den ovan sprids, folk håller med och hyllar och samtidigt tycker ”jag är inte rasist, min vän är muslim” så undrar jag dels hur nära en står den där vännen, är det kanske i själva verket en kollega på jobbet en hejar på en gång om dagen? Dels funderar jag på vem som är så oempatisk med sina vänner? Med så hatiska vänner behövs inga fiender liksom… Det är dessutom generellt mkt svårare att orka säga ifrån till sina vänner när de uttrycker sig rasistisk än mot random främlingar just för att det så ofta bemöts med ”du vet vad jag menar, jag är ju inte rasist på riktigt!”. Alltså, rasistiska skämt, ord osv sårar även om det kommer från vänner som ”inte menar något dumt egentligen”. Bryr du dig om din vän, skippa rasismen.

Eftersom denna text spridits en hel del tänkte jag även passa på att besvara lite av påståendena i texten, klarar inte av att dela den såhär och inte besvara det som står.

1) Halalslakten: Halalslakt är varken mer eller mindre hemsk än annan slakt. Djuret dör, oftast har det lidit innan pga helt sjuk djurindustri. Ett dött djur bryr sig inte ett skit om ifall de välsignades innan dödsögonblicket eller ej, så vad spelar det för roll? ”En princip sak” står det i texten. En princip mot vad? Religion? Rimmar illa med att texten gång på gång trycker på att vi skulle vara kristna i Sverige. Om en faktiskt, på allvar, bryr sig om djurens situation är det läge att kritisera _all_ djurindustri, _all_ slakt, inte bara halal. Vägra släppa barnen till skolan så länge inte all mat som serverar är vegansk. Är det bara halal som stör är det inte pga hur djuren har det utan på grund av vilken religion det är som förespråkar det.

2) Moskéerna: Ja, vissa moskéer får statliga bidrag, de flesta har byggts med medel från muslimerna själva utan statlig inblandning utöver bygglov. Vad är det att gnälla om? Skattefrågan är ju bara nonsens. De flesta i Sverige idag är inte kristna, ändå underhålls och byggs kyrkor med skattemedel. Är det lika hemskt? Ser sällan upprörda texter om det faktiskt…

3) Badhusen: Japp, på många badhus görs det undantag för muslimska kvinnor motiverat med att det är bättre att de kommer och lär sig simma än att de stannar hemma. Helt ok tänk enligt mig men alltså inte enligt skribenten. Iof brukar det inte bara vara muslimer som skippar att duscha nakna, det finns rätt många som inte finner det bekvämt att duscha inför andra. Att duschbås fortfarande inte finns på de flesta badhus är för mig en total gåta.

4) Krigen: De enda som startar krig är de med makt, vanliga invånare i länder startar inga krig, de tvingas bara strida i dem. Flyktingar som kommit hit har inte startat några krig, de är offer för dem. Att kristna inte skulle kriga är så historielöst och okunnigt att klockorna stannar. USA, någon?! Där presidenten tom måste svära en ed till landet, flaggan och gud. Inget annat land är med i, och startar, så många väpnade konfliker som USA.

5) Besök till trossamfunds lokaler: Enligt skollag får elever inte tvingas besöka andra trossamfund eller delta i konfessionella inslag i skolans regi. All sådan aktivitet måste vara frivillig. Det är inte barnens fel att föräldrar har en religion som de tolkar förbjuder besök hos andra trossamfund. Uppenbarligen lever skribenten i ett område där Jehovas inte är speciellt starka, annars hade hon vetat att Jehovas är strängt förbjudna att besöka andra trossamfunds lokaler, tom om de inte är religiöst anknutna, tex fritidsgårdar. Så att detta skulle vara något bara muslimer pysslar med är helt fel. Dessutom gäller det långt ifrån alla muslimer, finns minst lika många som inte bryr sig ett dugg om deras barn besöker en kyrka eller synagoga.

6) ”Ta seden dit ni kommer!”: Sådär som svenskar gör när de kräver att alla på semesterorten ska kunna prata engelska? Sådär som svenskar gör när de bygger upp hela städer för svenskar, med svenska gatunamn osv för att ”känna sig hemma”? På samma sätt som svenskar som vill fira svensk jul, midsommar osv på charterresan? Sådär som svenskar som tar sig rätten att köpa sexslavar i tex Thailand gör, en industri som inte skulle finnas utan efterfrågan från rika västerlänningar? Nä. Inse fakta, vita svenskar är varken bättre eller sämre än folk från något annat land. Alla är vi samma skrot och korn så försök inte ens hävda att svenskar tar seden dit de kommer i någon mer utsträckning än andra.

7) Att uppmana de som ”inte tycker det passar” att resa hem/”Skulle jag flytta till deras land så”: Så bara för att en invandrat hit får en inte ha åsikter om landet? Önskemål om hur landet ska styras? En religiös lokal att gå till som passar ens tro? Är en flykting ska en alltså bara vara tacksam och inte ha några demokratiska rättigheter? Inte direkt förenligt med den jämlikhet, demokrati och kristna värderingar skribenten yrar om. Dessutom, vilket land är ”därifrån de kommer”. Det kommer liksom flyktingar från fler än ett land, alla länder är inte lika. Att tala om muslimska flyktingar/invandrare som en enda homogen massa är rasism, oavsett hur många muslimska vänner hens barn har. Å även om det vore sant, att vi inte hade fått några rättigheter i något muslimskt land, ska vi sjunka till samma nivå? Ser inte skribenten själv hur oerhört fånigt de låter? ”De är dumma så jag ska också vara dum!!” *stampar med foten som en 3åring*

Varför inte satsa på att var det bästa landet, det friaste landet, det land där alla har en chans att känna sig hemma och må bra istället för att satsa på att bara vara lite lite bättre än det sämsta av länder att leva i?

Nä hörrni, om ni har vänner ni använder som alibi för att häva ur er rasistiskt skitsnack, lämna den/de personerna ifred för uppenbarligen är du ingen vän värd att ha.