Alla inlägg av Paula D

I begynnelsen var vita.

Har ni någonsin tänkt på hur enormt vittvättad världshistorien är? Läser en i historieböcker, ser på gamla tavlor osv kan en lätt få intrycket av att allt som någonsin fått historien framåt har skapats av vita. Den vita normen genomsyrar allt trots att vita faktiskt är i minoritet i världen. Denna vithetstvätt är skapad i rasismens namn, och genom detta får vi även en nedärvd rasism där det vita perspektivet alltid hamnar i första rummet, där frågor som rör andra grupper än vita hetereo cis personer ses som särintressen, lyxfrågor eller sådant vi får ”ta senare”. Detta går igen inom feminismen, hbtq kampen och tom inom antirasismen.

Vad menar jag med en vittvättad historia? Jo att historiska personer nästan alltid avbildas som vita eller med ljusare hy än de mest troligt hade, att världsomvälvande kamper anses drivna och avgjorda av vita. Det går också att se i historiska målningar, sagor, texter och sånger hur personer med mörkt utseende uteslutande utmålas som onda eller helt enkelt exkluderas totalt ur historien. Några exempel: Jesus. Avbildas som vit, ofta med blont eller ljusbrunt hår, blå ögon. Maria avbildas på liknande sätt. Jesus var med största sannolikhet varken vit, ljushårig eller blåögd och inte heller hans mor. Sett till varifrån han kom var han betydligt mer troligt mörkögd med svart hår. Trots denna vetskap fortsätter Jesus och Maria att avbildas som blonda och ljushåriga. Samtidigt avbildas judarna som avrättade Jesus som mörka. Ljus vs mörk, god vs ond, ett återkommande tema inom historiebeskrivningen. Slaveriet är en annan vittvättad historia där avskaffandet av slaveriet helt beskrivs utifrån att vita avskaffade det, vilket inte alls stämmer. Bland de som ledde kampen återfanns flertalet fria före detta slavar. Den tändande lågan kom från en frigiven slav. I inbördeskriget i USA stred många ickevita soldater på båda sidor av kriget men det är bara vita som syns på avbildningar eller beskrivs i berättelser om kriget. Lucia en flicka från Sicilien som i de svenska firandena fram till rätt nyligen haft som krav att vara ljus och blond trots att den verkliga Luca var mörk. Eller vad sägs om det faktum att romarna i skildringar om antikens rom ofta avbildas som vita och ljushåriga? Ja som sagt bara ett litet axplock för att beskriva vad jag syftar till.

Att det vita är norm är så ingrott i samhället att de flesta inte ens reflekterar över det, att många inte ens ser att det är så det ser ut eller att det skulle vara något märkligt att det är så. När Disney kritiseras för att nästan helt välja vita personer i sina tecknade filmer försvaras det med att sagorna som filmerna baseras på är från länder med vit befolkning så det är bara historiskt riktigt att huvudpersonerna är vita. Ett försvar som inte ens reflekterar över det absurda i att kräva historisk korrekthet i hudfärgen på huvudpersonen samtidigt som hen tex dansar med en levande snögubbe eller pratar med en mus, eller för den delen är en flygande älva eller boende på en helt annan planet. Detta mina vänner är precis vad vithetsnormen handlar om, att det vita är en sådan självklarhet att den inte får ifrågasättas, inte kan ifrågasättas. När det ses som märkligare att en vit person får en annan hudfärg i en modern tappning av en saga än att byta ut människorna mot djur. (Ja, tänker här på tex Lejonkungen som baserats på Hamlet, eller på Micke och Molle som är en annan variant av Romeo och Julia osv)

För att då återanknyta till feminismen och antirasismen har jag under en ganska lång period blivit allt mer frustrerad över hur fokuset hela tiden flyttar tillbaka till de vita aktivisterna, kring vad de tycker är viktigast, vad de ser som rätt väg att gå, hur det tycker ”grunden i kampen” skall definieras. Amra har skrivit bra om detta här. Vi kommer hela tiden tillbaka till en kamp som handlar om priviligierade utgångspunkter, tex fler kvinnor i bolagsstyrelser. Alltså seriöst nu, det är en jäkla ickefråga hur många kvinnor som sitter i bolagstopparna så länge vi har problem såsom att våldtäktsoffer inte blir tagna seriöst pga förlegade förebilder om vem som kan vara offer och hur de ska bete sig. Eller att kvinnor fortfarande måste låta killkompisar låssas vara deras partner för att andra män skall sluta antasta dem på krogen. Vi kan inte lägga allt krut på karriäristerna så länge det finns de som kämpar för att ens ha en lön som räcker till husrum och mat för en hel månad. Vi kan inte lägga allt fokus på nån diffus rätt för kvinnor att få vara kvinnor och samtidigt ställa transpersoners verklighet och krav på lika rättigheter som ett särintresse. Å vet ni vad, det är verkligen inte ok att gång på gång behöva se hur den antirasistiska kampen kapas av vita som vill kräva att rasifierade ber snällt om att sluta bli förtryckta. När det sitter vita personer och slår sig för bröstet om att det är sådan tur att just de är antirasister. När feminister börjar hojta om systerskapet vid kritik samtidigt som de premierar en snubbes vilja att läsa om feminism framför rasifierade feministers rätt att slippa rasism, när det ser ut på detta sätt ja då är den antirasistiska och feministiska kampen riktigt mycket ute och cyklar på fyllan.

Nej det är faktiskt dags att sluta vittvätta historien. Att sluta flytta fokus tillbaka till normen och förminska de förtrycktas kamp. Det är inte synd om normen för att de exkluderade kräver att få samma rättigheter som normen haft i årtionden. Det är inte diskriminering mot normen att förtryckta kräver att behandlas på samma villkor. Det är inte förtryck av normen att de exkluderade blir arga när de kräver att få synas och höras men tystas. Gör skillnad på sårade känslor och strukturellt förtryck, annars kan du aldrig bli en sann allierad i kampen. Kampen om hur förtryck skall upphöra kan inte definieras utifrån hur förtryckarna tycker det skall vara, för de med makten vill behålla den.

Just ja som sista sak: Att prata om att de i underläge bara skall ändra sin attityd, att det är deras uppdrag att ”ta itu” med saker för att ”jobba sig upp”, att det bara är inställningen som är problemet är väldigt mycket nonsens. Nej alla har inte samma förutsättningar, nej alla kan inte bara jobba sig upp och få en schyst liv. För vissa är livet som att åka linbana uppför en liten kulle, för andra är det som att bestiga Everest medan någon står och knuffar en tillbaka för varje steg en tar. Det är kränkande och rent av oempatiskt om den som åker linbana tittar ner på den som försöker ta sig uppför Everest och hojtar ”Hörru, du behöver bara ha en mer positiv inställning så ses vi på toppen sedan!”.

Ja självklart hatar jag ”kvinnan”, gör inte du?

Nej du behöver inte sätta kaffet i vrångstrupen här, jag hatar inte alla kvinnor, däremot hatar jag kvinnonormen. Precis som jag med hela mitt hjärta hatar mansnormen hatar jag även kvinnonormen. Jag hatar hur kvinnor förväntas att alltid måna om sitt utseende genom smink, modemedvetenhet, fixade frisyrer osv. Jag hatar hur kvinnor utmålas som svaga och i ständigt behov av räddning. Utöver vad de allra flesta nog ser som ganska självklara saker att hata kring kvinnonormen så finns det något jag hatar mer än allt just nu och det är detta: Hur kvinnonormen allt mer går mot att kvinnor skall ta över mansnormen. Att kvinnor skall vara hårda, våldsamma, grova i mun, elaka, hänsynslösa, oempatiska osv. Här skyller jag faktiskt på feminismen till stor del. (Oh no, hur vågar jag?)

Ok vi backar storyn lite. Det finns gärna en vurm att prata om ”förr i tiden” som en tid där kvinnor var inlåsta i hemmen, tog hand om barn och höll sig snygga för männen. Denna vurm av historieförvanskning ses både inom feminismen och inom antifeministiska rörelser som snackar om den gamla goda tiden. Ett ganska ypperligt tecken på hur medel och överklassen styrt den feministiska kampen i alla tider. För faktum är att det är just medel/överklass som haft hemmafruar som ideal, det är de som haft råd med att kvinnan inte arbetat. Inom arbetarklassen har kvinnorna i alla tider arbetat och arbetat hårt. De har inte tagit hand om några barn under flera flera år utan lämpat över bebisar till äldre generation så snabbt de kunnat för att återgå till arbete. Alt har de haft arbete som de kunnat utföra i hemmet ex tvätt åt andra, sömnad etc. Ja för att inte tala om alla som under bondesamhället bodde på bondgårdar. Tror folk verkligen att kvinnorna där fick sitta på sin rumpa och amma bebisar hela dagarna? Nej nej, det var ut med bebis på ryggen i en sele och sen mjölka kor och fixa med annat som hade med bondgården att göra. Att få ta hand om sina barn på heltid var  en ynnest enbart given rika kvinnor.

Så hur påverkade då detta den feminsitiska rörelsen och synen på kvinnlighet? Jo genom att det var de rika kvinnorna som hade tiden att börja organisera sig för att få ökade rättigheter. Det feministiska perspektivet skapades utifrån deras syn på vad som behövde ändras och däri låg tex rätten att arbeta. När feminister idag ser ner på hemmavarande mammor gömmer det sig både en redig portion nedärvt klassförakt i det och även ett visst kvinnoförakt. För den feminsitiska kampen har länge präglats av att kvinnor ska ta mer plats inte på sina villkor utan på männens. Detta medför att istället för att lyfta sådant som faktiskt är bra med kvinnorollen och få män att anamma detta också (tex mjukhet, empati, lyhördhet) så skall kvinnor försaka dessa delar och anamma manlighetsnormer såsom hänsynslöshet, oempati och våld. I debatter om att kvinnor tex har svårare att hävda sig i jakten på chefspositioner uppmanas kvinnor att ”tuffa till sig”, dvs att bli mer som män.

Jag har ju redan skrivit om hur jag hatar mansnormen och det våldsideal som finns inom den. Inte bara i fråga om regelrätta övergrepp utan också kring ”ömsesidigt” våld. Att ge och ta smällar som ett sätt för män att bonda. Anyhow, eftersom jag anser att det finns mycket problematiskt inom mansnormen anser jag det givetvis vara åt helvete att kvinnor uppmanas att anamma denna norm för att ha en chans att konkurrera med män.

Jag märker denna utveckling väldigt tydligt bland mina feministiska kontakter, att vara aggressiv och hatisk ges ständiga ryggdunk och applåder där kvinnor anses vara starka och stå på sig om de är våldsamma eller har ett hatiskt språkbruk. Ok för att vara tydlig här: Nej, jag syftar på intet sätt här till att ha god ton när någon beter sig som ett as. Det jag syftar till är när kvinnor utan orsak beter sig som as mot andra och får bekräftande ryggdunkar på att de är coola, tar plats och vägrar ta skit. Jag syftar på när kvinnor är as mot män som inte gjort dem något med motiveringen att ”de får tåla det för de är män och per automatik förtryckare”. Ja alla män förtrycker men det gör det ändå inte rimligt att göra det synonymt med våld och hat mot vem som helst att vara en stark kvinna som står på sig. Jag ser öht inget positivt i att föra feminismen framåt genom att bete sig lika svinigt som en kritiserar män för att bete sig. Det går att stå på sig och inte ta skit utan att vara den som själv kastar skit på andra.

I spåren av detta ser vi också en utveckling där allt fler kvinnor anmäls för misshandel både på krogen/offentliga platser och hemma. Detta ser jag delvis som ett symtom på att våld har blivit ett accepterat sätt att ”vägra skit”, men även delvis (och detta ser jag som bra) att kvinnors våld i vissa situationer börjat tas mer seriöst. För fortfarande är det ju så kasst att kvinnors våld inte tas riktigt på allvar, och speciellt inte om offret är en man som av både kvinnor och män anses ska kunna  tåla en smäll eller två av en kvinna. Nej kvinnor slår inte lika ofta som män, och kvinnors våld är sällan lika allvarligt som det män står för. Detta gör ändå inte kvinnors våld till ok och i synnerhet inte till något önskvärt.

Nu kanske någon undrar varför jag inte pratar mer om alla de där andra bitarna i kvinnonormen som är bajs? Tja, delvis för att det redan skrivs om så enormt mkt, men framförallt för att jag faktiskt är less på att så mycket inom feminismen fokuserar på vad män gör fel eller hur samhället är taskiga mot kvinnor. Ja kvinnor är förlorarna inom ekonomisk och politisk makt och inom dysfunktionella förhållanden. Kvinnor är dock inga oskyldiga lamm som gör allt rätt, kvinnor kan också förtrycka och kvinnor kan också vara as. Ska vi komma någon vart med jämställdheten är det faktiskt läge att även på allvar granska kvinnonormen och hur kvinnor själva faktiskt skapar denna. Allt ont kommer inte från mannen och det är dags att sluta utmåla män som kvinnans stora fiende.

Sist men inte minst: Jag hatar könsnormerna dels för vad de gör med alla inom normerna, men även för vad de gör med alla som inte passar in. Som jag skrev tidigare kvinnor kan också förtrycka, kvinnor är inte immuna mot rasism, transfobi osv och dessa saker blomstrar i kvinnonormen lika väl som i mansnormen. Problemet är inte att kvinnor är kvinnor och män är män. Så länge vi utmålar kvinnor som enbart offer för omständigheter gör vi kvinnor till alltid varandes passiva objekt och hur ska vi kunna begära att kvinnor ses som subjekt med egen makt och kontroll om vi själva bedriver en kamp där kvinnor är objekt?

 

Ett nej betyder nej, även för barn.

Genom bla FATTA kampanjen har debatten om att införa en samtyckeslag gällande våldtäkt kommit igång på allvar. Det ses som allt mer självklart att all form av sex skall föregås av tydligt samtycke, om den ena parten säger nej (på något sätt) är det vad som gäller. Detta ser jag givetvis mycket positivt på, en samtyckeslag kommer flytta fokuset från huruvida offret protesterat tillräckligt mycket till huruvida förövaren faktiskt förhört sig om att en sexuell handling var önskad. En lag ger förvisso viktiga signaler om vad som ses som ok, men en lag i sig gör ingen skillnad om det inte samtidigt arbetar med attityder i samhället. När det kommer till samtycke ser jag där ett stort problem i dag i hur barn ofta behandlas.

För barn finns ofta ingen tanke om att nej är nej när det kommer till deras egna kroppar. Vill de inte krama mormor får de veta hur ledsen mormor blir över detta, att kramas och tom pussas blir ofta ett krav, något som fås fram genom skam och tvång. Hur ska barn förstå rätten till sin kropp, och rätten för andra att bestämma över sina kroppar om de samtidigt av vuxenvärlden får lära sig att det är helt ok att genom skam få vad en vill i fråga om kroppskontakt?

Mins inte var jag läste detta exempel men en lärare hade frågat i sin klass ungefär följande: Vad gör ni om en 3 årig pojke försöker krama en 3årig flicka fast hon säger nej? De flesta tyckte bara det var gulligt.
Sen frågade hon samma men nu var barnen ca 8 år. Då fick hon svaret att pojken nog bara var kär i tjejen.
Sen frågade hon hur de såg på det om barnen var 12? Hon fick samma svar som när barnen var 8.
Därefter frågade hon om hur det skulle vara om pojken taffsade på tjejen å de båda var 18? Övergrepp tyckte genast hela klassen. Varav läraren frågade: Hur ska pojken förstå det när han fram tills myndig ålder fått veta att hans beteende är ok?
Detta är ett litet klipp från en längre film där en liten flicka om och om igen försöker knuffa undan en liten pojke som vill kramas. Det är helt uppenbart att flickan inte vill. Trots det får hon ingen hjälp från vuxna (som istället filmar det), pojken tillåts hållas och klippet har sedan cirkulerat som ”en gullig film”. (I det längre filmklippet knuffas alltså pojken bort på olika sätt av flickan, gifen nedan visar bara en av knuffarna. Hela filmsekvensen kan du se på youtube  )
get_away_from_me-28847

Vad ger det för signaler till den lilla flickan i detta fallet? Jo att ingen kommer hjälpa henne att freda hennes kropp för andra har rätten att kräva kramar. Vad ger det för signaler till pojken? Jo att han har rätt till fysisk närhet mot andras vilja. Jag säger absolut inte att den lilla pojken på filmen kommer växa upp till en hänsynslös våldtäktsman. Däremot skulle jag inte alls finna det otroligt om detta beteende fortsätter att ursäktas eller ses som gulligt att han som vuxen kommer göra sig skyldigt till minst ett tjatövergrepp. (Tjatövergrepp = tjata om sex tills den en vill ha sex med ger upp och går med på sexet mot sin vilja)

Helt ärligt förvånas jag ofta över hur så många ser på våldtäkt som något förvånansvärt att det sker och pekar ut alla förövare som psykiskt störda galningar. Är det verkligen så märkligt att det sker övergrepp om män får lära sig från småbarnsåren att de har rätt att trakassera tjejer? Är det så märkligt att övergrepp sker om barn (oavsett kön) får lära sig att en ska ställa upp med fysisk närhet för att inte göra andra ledsen, även fast en själv inte vill?

Rädda Barnen har en kampanj just om detta med att aldrig tvinga barn till fysisk närhet. Bland annat för att det verkar finnas en ökad risk för att barnet faller offer för pedofiler om de tror att de måste ställa upp på fysisk närhet när en vuxen ber om det. Läs gärna mer på deras sida.

Att normalisera kroppskontakt och att kramar etc är fint är givetvis bra, men detta kan göras utan att tvinga barnet till något. Även barn förtjänar att tillfrågas om de önskar en kram. Ska vi kunna ändra våldtäktsstatistiken måste vi starta redan med barnen, annars kommer vi bara fortsätta att försöka bota symtomen utan att göra något åt orsakerna.

Så istället för att utgå ifrån att barn ska krama tex släktingar, fråga om barnet vill och häng inte läpp eller skuldbelägg om barnet säger nej. Ett barn som tillfrågas och själv får välja att kramas eller inte kramas får dels en sund inställning till rätten att ta beslut över sin kropp, men även en bra syn på rätten till andras kroppar. Detta gäller i synerhet för flickor då samhället i övrigt lär flickor att de skall vara till lags och ofta ses det som viktigare att flickor skall kramas än att pojkar ska göra det. Lika viktigt som det är att lära barn att de har rätten att säga nej till fysisk kontakt är det att som vuxen faktiskt kunna säga nej när barnen ger en vuxen oönskad kontakt. Att tex inte acceptera att barnen slår en, eller säga ifrån om de kramas för hårt osv.

Våldtäkt och sexuella övergrepp av olika slag är allt för vanligt förekommande för att kunna skyllas på ensamma galningar, personer som våldtar eller gör övergrepp har lärt sig långt tidigare att det är ok. Barn som ställer upp på vuxna personers övergrepp har också lärt sig tidigare att acceptera vuxnas fysiska krav. Låt våra barn få ha rätten till sina kroppar precis som vi vuxna vill bestämma över våra. Låt inte våra barn idag bli ännu en pusselbit i våldtäktskulturen i morgon.

 

Ja, självklart hatar jag ”mannen”, gör inte du?

Nej, du behöver inte sätta kaffet i vrångstrupen här, jag hatar inte män, jag hatar manligheten. Jag hatar den manliga könsrollen. Jag hatar den våld och våldtäktsglorifierade manskönsrollen, den som trycker på att män ska vara starka men tysta, våldsamma och ärelystna. Jag hatar den normen med hela mitt hjärta och jag kan inte för mitt liv förstå mig på de som inte gör det.

Jag vet att det finns många som förnekar att det skulle finnas starka sociala normer för hur en förväntas bete sig pga sitt kön. Jag vet att det finns många som vägrar se strukturer utan bara vill se till varje individs egna val som såklart aldrig någonsin är påverkade av någon annan. Om du tillhör någon av dessa kan du gärna sluta läsa nu, för det jag skriver härefter kommer iaf inte att tilltala dig. Eller så läser du vidare och kanske lär du dig något vem vet?

Manshat eller ”manshat”?

Ofta anklagas feminister för att vara manshatare, dvs att hata alla män utan urskiljning. Jag vet ett fåtal manshatande feminister och tja, de har sina orsaker att vara det och inget jag tänker lägga värderingar i eller ta avstånd ifrån även om jag inte delar deras syn på det hela. Nåväl, även om de manshatande feminsiterna finns så är de ett undantag. Vad som oftast kallas för manshat är istället hatet mot mansnormen. När det påpekas att vi måste tala om mäns våldsamheter och hur vi kan förebygga det kallas det för manshat, istället för att se de strukturer som gör att män står för absoluta majoriteten av våldsbrott läggs fokus på att inte alla män slår. Att inte alla män slår, våldtar och överlag beter sig som stora rövhattar är ingen nyhet, men vi kan inte bearbeta och försöka komma till rätta med att det är främst män som gör våldsbrott om vi inte kan tala om det som ett problem med mansnormen. Att ständigt föra in debatten på ”inte alla män” är faktiskt att göra de män som inte slår och våldtar en redig björntjänst. För samma mekanismer som ligger bakom att män slåss ligger bakom att män som blir slagna inte tas på allvar. Den man som inte själv slår någon kan fortfarande bli offer för någon som gör det, och jag antar att han och alla andra manliga offer vill tas seriöst?

Att hata män och att hatas av män:

När hat mot feminsiter eller kvinnor över lag lyfts som ett problem kan du ge dig den på att det kommer komma någon (man) och påpeka att även män blir hatade. Detta stämmer såklart, men vilka är det som oftast skickar hat mot män? Jo andra män. Nej jag förnekar inte att det finns sviniga kvinnor men faktum är fortfarande att det är männen som står för den absolut största delen av hot och förföljelser både på internet och i verkliga livet. Vi lever dessutom i ett samhälle där kvinnor från barnsben får lära sig att det alltid finns ett fysiskt hot mot dem, en risk att våldtas eller antastas av män. Män däremot växer inte upp med ett ständigt närvarande hot om fysiska attacker av kvinnor, däremot ev av andra män. Således är det för de flesta närmare till hands att oroa sig för att ett hot på internet skall bli verklighet om det kommer från en man än om det kommer från en kvinna. Statistiken visar dessutom att det är vanligare att män gör allvar av sina hot än att kvinnor gör det.

Nu menar jag givetvis inte på något sätt att kvinnors hot är mindre allvarliga, de är också förkastliga och bör stävjas, men det går inte att fullt ut likställa dem med hoten från män. För en kvinna är även ett hot ”på skämt” från en man något som skapar otrygghet eftersom vi vet att det kan bli verklighet på ett helt annat sätt än en man som hotas av en kvinna. Speciellt våldtäktshot är något vi lever med som en verklighet varje dag utan att dessutom få sådana skrivna eller sagda till oss. Mansnormen är här skadlig för alla, dels för att den gynnar de män som gärna hemfaller till våldsamheter om de blir motsagda men även i de undantagsfall där kvinnor går till handling och vi får ett offer som inte tas på allvar.

Män, bara sex, våld, sport och bilar?

När jag skrev inlägget ”låt oss tala om män” fick jag många upprörda mansröster som påstod att de inte alls kände igen sig i någon mansroll och att jag smutskastade män genom att påstå att den ens existerar. Jag vet inte i vilket värld andra lever, men i den jag vandrar i varje dag ser jag absolut en tydlig mansroll. Låt oss tex titta lite på reklam riktat till män. Vad sägs tex om CocaColas reklam för CocaCola Zero?

coca_cola_zero coca-cola-zero-game

Vi har Bond, action och snygga brudar. I TV versionerna är det ännu mer snygga brudar, explosioner, snabba bilar och mannen får spela hjälte.

Eller vad sägs om hur manliga parfymer lanseras?

vincent-cassel

Mörkt och med en välklädd man som utstrålar makt. Eller Axe som är kända för att göra reklam som enbart anspelar på att kvinnor kommer falla som furor om en man använder deras produkter. Kollar vi på hur själva flaskorna formges är det även där skillnader, männens är rena, avskalade, gärna med fyrkantiga former. Tror jag sett två rundare mansparfymflaskor, den ena i form av ett knogjärn, den andra i form av en handgranat… Kvinnors är oftare runda, många gånger kroppsformade, i pastelliga färger.

Eller varför inte jämföra Gillettes rakhyvelreklamer? Samma företag, i grunden samma produkter men riktat mot män resp kvinnor:

137473

1331735250553

Det kvinnliga anspelar på mjukhet, omfamningar, närhet och av någon orsak färgsättningar som för tankarna till hav och bad. Det manliga lånar estetisk från sportbilar (vilket syns tydligare i tv reklamerna) och pratar om kraft och teknisk fulländning.

Detta är ju bara ett minimalit yttepyttigt litet axplock på exempel men titta dig runt själv och du kommer lätt se hur detta går igen i all reklam, det som riktas till kvinnor handlar om sexuell mystik (att vara sexig för andra), mjukhet, värme, och framförallt att ens yta är viktig _för andra_. Reklam för män handlar om våld, att vara framgångsrik och hård, och sex (att få andra att tråna efter en).

Ser vi till filmbranschen är det ännu mer tydligt vilka föreställningar som finns för de olika könen. Filmer som presenteras som filmer för kvinnor är oftast romantiska komedier och drama. Till män rekommenderas action, mer action och en och annan skräckfilm. Att detta påverkar hur vi ser på oss själva och varandra är ganska självklart och det finns mycket forskning som stödjer att så är fallet.

Vad gör manligheten för mannen och kvinnan?

Inte ett skit skulle jag säga som svar på denna fråga. Manligheten är rakt igenom ett fängelse för mannen som jag tycker det är dags att vi skrotar. Manligheten berövar männen relationen till deras barn, manligheten berövar mannen till stora delar av deras känsloregister, manligheten berövar mannens rätt att få vara ett offer när han utsätts för brott. Manligheten berövar män chansen att ha ömsesidiga respektfulla relationer utan förtryck. Manligheten orsakar många mäns död varje år utan att någon verkar reagera nämnvärt. Manligheten är den som startar hundratals krogbråk varje år.  För kvinnan är manligheten katastrof. Manligheten är den som väcker sin partner genom våldtäkt, manligheten är snubben på krogen som tafsar och skrattar när kvinnan säger ifrån. Manligheten är de som antastar och kränker lesbiska tjejer för att visa att med lite kuk kommer de att bli heteros.

Jag önskar alla män (och kvinnor) friheten från manlighetens fängelse, men så länge manligheten finns kvar kommer jag dock fortsätta hata den, för min skull och för alla mäns skull.

Om gud vore tiggare…

… så skulle hen hatas lika mycket som tiggarna på våra gator idag. Då skulle hen också fotas, hängas ut, hånas och förlöjligas. Då skulle även hen mötas av valaffisher från ett parti vars huvudfråga är att hen ska ut ur landet. (Om du inte gillar tanken på gud byt ut hen mot någon du faktiskt gillar,typ Zlatan, Obama, Reinfeld etc)

Idag är det fullt legitimt att slå mot uteliggare, både verbalt, på nätet och tom fysiskt. Det är så legitimt att göra att många inte ens förstår att de uttalar sig både kränkande och rasistiskt när de fotar och förlöjligar tiggare. Det är så legitimt att hata tiggare att de som står upp för tiggarna riskerar mordhot.

image

Bilden ovan är från instagram. Personen som la upp bilden tycker den är helt ok, rimlig och att den visar att hen är ”less på att se tiggare överallt”. Kritik viftas undan som missförstånd eller elakhet. Att denna bild utan tvekan spär på det hat som redan finns i massor mot tiggare är inget personen reflekterar över. Det är inget hen behöver reflektra över för det drabbar inte bildtagaren iaf. Nå, det intressanta kring bilden är inte att personen som tog bilden försvarar sig, utan det faktum att många andra förvarar det också. Att det finns många som är less på tiggare ses som helt legitim orsak till ett foto och de som kritiseras anklagas i vanlig ordning för att ha för hård ton, fokusera på fel saker eller misstolkar. Ingen verkar fundera över om det är tiggarna som är problemet eller det samhälle som skapar tiggare.

En annan bild har cirkulerat massor de senaste dagarna, ett smygfoto av en tiggande kvinna med mobiltelefon:

image

I kommentarerna har hatet flödat och väldigt många drar slutsatsen mobil =har pengar så det räcker och blir över. Andra drar direkt slutsatsen att det måste vara organiserade ligor bakom. En annan bloggare (som jag låter vara anonym i detta fallet) skrev ett bra inlägg om detta, ett inlägg som resulterar i flera hatfyllda kommentarer och mordhot. Vi lever alltså idag i en värld där hatet mot samhällets mest utsatta är så starkt att de som säger ifrån riskerar grova hot och kanske mer.

Att någon har en mobil har redan bevisata inte vara ett tecken på välstånd. Idag delar många organisationer ut begagnade mobiler till hemlösa för att de ska ha en chans att kontakta familj i hemlandet, ha kontakt med socialen osv. Mobiltelefonen är en livlina för dessa personer och därmed en prioritet. Utöver detta: om det nu skulle vara organiserade ligor, so what? Blir tiggarnas situation bättre av att de hånas och hängs ut? Kommer situationen i hemländerna bli bättre för att de hatas även här? För faktum är ju att de som hatar tiggare med motiveringen att det är organiserat hatar inte att det ev är ett fåtal människohandlare som utnyttjar fattiga och utsatta människor utan själva organiseringen i det. Jag tror iof helt på att tiggeriet är organiserat. Organiserat på så sätt att familjer går ihop och samarbetar för att få en trygghet i kollektivet, för att kunna spara mer pengar genom att dela på inköp och matlagning. Däremot är det bevisat gång på gång att det organiserade tiggeriet där en eller ett fåtal tar alla pengar från tiggarna är mindre än marginellt förekommande. Jag undrar även om de som utan problem fotar tiggare och skriver om hur less de är på att se tiggare överallt för att staten inte gör något åt problemet och hjälper dem, hade de kunnat gjort samma sak mot prostituerade traffickingoffer? Tagit en bild och ba ”Åter i vardagen, nu har de visst slutat hänga i sunkiga lägenheter och kommit ut på gatan. #horor #youwanttohavefun” för att sedan försvara det med att de är less att se horor överallt, varför kan staten inte hjälpa dem?

I går postades också en film med en tiggare som kastar vatten mot personen som filmat, upplagt med följande story:
image

I filmklippet kan en se hur kvinnan flera gånger ber filmaren att gå sin väg och till sist kastar hon vatten. En allt annat än oprovocerad ”attack” med andra ord. Galago uppmärksammade klippet och även det faktum att kontot som la upp klippet är fejkat:
image

Jag vågar drista mig till chansningen att namnet är valt för att låta lagom mkt utländskt för att försvara mot anklagelser om rasism, lagom svenskt för att tas seriöst och ge klippet spridning. Ett fult knep för att försöka slå mot de redan utsatta.

En uppmaning till alla som hatar på tiggarna, bråkar om hur mkt pengar de tjänar och hur falska de är: BÖRJA TIGGA ditt jävla as. Om du nu kan få 20.000 skattefritt som det påstås är det väl förfan bara att slå ner röven utanför närmatse butik! Eller är det måhända inte värt det förakt du vet att du skulle möta? Om du nu inte känner för dessa ”enkla pengar” kan du ju iaf ha hyffs nog att hålla käften över att det är värt det för andra å sluta förpesta världen med ditt jävla gnäll.

Våldtäkten som inte finns och den fina våldtäkten

På twitter finns hashtaggen #mörkertalet en tagg om alla de våldtäkter som aldrig anmäls. De där våldtäkterna som i mångas ögon  inte finns. Hashtaggen har funnits ett ganska bra tag nu och fyllts med berättelser från offer som vägrar vara tysta mer. En bra sak på det stora hela kan tyckas, men i spåren av offrens berättelser kommer också rasisterna och förnekara. De som vill påstå att om en våldtäkt inte anmälts är den inte sann, om det inte lett till fällande dom var det påhitt. Eller rasisterna som hävdar att alla våldtäkter görs av invandrare, att de som påstår annat ljuger.

Jag har läst under hashtaggen till och från under dessa månader och ser om och om igen hur offer som beskriver sina övergrepp bli påhoppade som lögnare om de påstår att det inte var någon med utländsk härkomst som gjorde brottet. Rasistiska sajter som Exponerat och Dispatch International använder taggen för att försöka sprida islamofobisk propaganda. När offer ber de som inte tror dem eller de som använder taggen till rasistisk propaganda att sluta skriva där av respekt för offren får de istället påhopp och kränkningar till svar. Att invandrare är överrepresenterade inom våldtäktsstatistiken slås som mantra om och om igen som ”bevis” på att det därför bara är invandrare som våldtar. Låt oss tala klarspråk här: Invandrare gör inte flest brott, men procentuellt gör de ”för många” sett till hur stor del av populationen de är. För att citera Leif GW: ”Att invandrare står för 40% av brotten betyder inte att 40% av invandrarna är brottslingar”

Detta är inget unikt för denna tagg, detta är ett symtom på det samhälle vi lever i. Detta är rasism och våldtäktskultur i ett, där vissa våldtäkter av ”fina” (läs vita svenska) män inte existerar, där invandrare (muslimerna) är de onda och där offren blir de som agerar slagträ. När jag ser hur det skrivs om dessa berättelser på rasistiska forum ser jag också hur våldtäkter där förövaren omskrivs som vit och svensk ses som en ”fin” våldtäkt. Eller ja, det kallas inte ens för våldtäkt utan ”överraskningssex” eller liknande.

Här kommer vi in på det jag skrivit förr om västerländsk hederskultur. Dessa män (för det är främst män) anser sig ha rätten att bestämma över vad de ser som ”sina” kvinnor (det vill säga alla kvinnor som bor i Sverige i princip). De ska ha rätten att ha sex med dem när och hur de vill och styra deras vardag. De kvinnor som inte går med på detta är feministkärringar, lesbiska, invandrarhoror etc. De är förkastliga kvinnor som inte förtjänar någon respekt. Detta gör att om _de_ våldtar någon är det ingen verklig våldtäkt, det är snarare att anse som en komplimang i deras vridna verklighet. Om ett offer anmäler är det hon som är den felande, horan som inte fattar vilken ynnest det var att utsättas för övergreppet. Alt påstås det allt igenom vara lögn. När någon av utländsk härkomst våldtar någon däremot är det inte bara ett övergrepp mot offret, dessa män ser det som ett angrepp även mot dem, mot deras heder och mot hela landets heder.

Detta bidrar också till att de mer än gärna önskar att kvinnor som ”sviker landet” skall våldtas. Dessa kvinnor har ju skadat deras heder genom att inte tycka som dem, genom att gå en annan väg eller genom att bli tillsammans med någon som inte är vit svensk. Det bidrar även till ett enormt hat mot homosexuella, homosexuella kvinnor hatas för att de inte är sexuellt intresserade av dessa män, homosexuella män för att de ses som svaga och som svikare eftersom de inte kan föra ”det svenska arvet” vidare.

Kortfattat kan en helt enkelt säga att allt det rasisterna hävdar att andra kulturer står för och glorifierar står de själva för. Vilket gör att de är precis lika mycket extremister som de grupper de pekar ut som farliga. Med andra ord finns extremism här hos oss, av de som ses som personer av ”vår” kultur, hos personer som vi möter på gatan dagligen och som ses som en självklarhet att de ska finnas här. När en skriver om dessa personers åsikter såhär tar de flesta rätt givet avstånd från det, men ser vi till hur det ser ut utanför bloggarnas värld är det något helt annat som möter en. Där ser vi istället ett debattklimat är fascism är rumsrent, nazismen inte längre ses som objektivt dåligt, där reklam för kläder marknadsförs via simulerade våldtäkter och barnporrsinspirerade kampanjer, där vi har spel och filmer riktade främst mot män som går ut på att mörda, våldta, misshandla och tortera. Den som tror att detta inte påverkar oss, påverkar vår syn på varandra och andra lurar sig själv.

Denna rasistiska hederskultur är inte bara en del av Sverige, det senaste massmordet i USA där en man sköt ihjäl flera kvinnor för att de inte ville ha sex med honom är sprungen ur samma sexism. Han ansåg sig själv vara en gentleman, en man alla kvinnor borde vilja ha, men när han blev nobbad gång på gång beslöt han sig för att straffa kvinnorna som sa nej. Straffa dem för att de skadat hans heder, för att de inte lytt och ställt upp på hans vilja. Så han sköt dem.

Ja jag vet, han var en ensam galning. När det kommer till vita västerlänska män är det alltid ensamma galningar medan alla andra är produkter av sin kultur. Jag undrar vad som skall krävas för att gemene person här skall vakna upp och inse att detta inte är ensamma galningar? Att detta är blott symtom på ett samhälle med helt sjuka värderingar, på en sjuk kultur?

”Vi får de brott vi som samhälle förtjänar”. Är detta det samhälle vi vill ha?

 

Invandringens pris/Är det konstigt man blir rasist?

Att vilja kräva svar på vad invandringen kostar oss i skattemedel, om Sverige går med vinst eller ej av att vi tar emot invandrare och flyktingar är tydligen väldigt viktiga frågor att få svar på. Så viktiga att SDs framgångar ofta skylls på att de ”vågar” ta i dessa funderingar. Denna ständiga fokus på att invandringen måste vara lönsam bottnar i en rätt vidrig människosyn, den är dessutom en av de viktigaste komponenterna för att öht kunna driva en politik där människor ställs mot människor. Jag har fått många kommentarer på bloggen som omber mig att ”bevisa” att Sverige tjänar på invandringen, och kan jag inte det borde jag bara vara tyst. Jag tänker inte bevisa en sådan sak, för jag bryr mig inte. Jag tänker inte bevisa att vi vinner på invandringen i ekonomi för det är en omöjlighet att göra en rättvis bedömning. Det är dessutom irrelevant för människors rätt att slippa krig, slippa svält, slippa död och tortyr. Jag vägrar gå med på att bara de som kommer hit och klarar av att arbeta heltid skall ha rätten att bo här, ha rätten till ett drägligt liv och rätten att ses som en människa.

När invandringens pris kommer på tal kommer också ofta argumentet att det inte är så konstigt om människor blir rasister när en inte ”får” diskutera vad det kan tänkas kosta med invandring samtidigt som människor blir dåligt behandlade av invandrare. Det ses som en fullt legitim orsak att vara misstänksam mot och rent av hata alla invandrare om en tex blivit bestulen på en cykel, fått okvädningsord riktade mot sig eller i vissa mer allvarliga fall blivit misshandlad eller rånad av någon med utländsk härkomst. Det intressanta i detta är ju att det dels enbart ses som ok om det rör just invandrare och dessutom väldigt specifika invandrargrupper.

Jag testade en gång att på test prata om vita svenskar så som många vita svenskar talar om vissa invandrargrupper. Drog upp exempel på där vita svenskar behandlat mig dåligt och avslutade med ett kraftfull ”jamen är det så konstigt att jag är rasist mot vita svenskar efter detta eller?”. Fick jag förståelse? Var det en självklar kosekvens av både misshandel, stölder och sexuella övergrepp utförda av vita svenskar? Nej givetvis inte. Så kunde jag ju inte säga, jag kunde ju inte dra alla över en kam, jag kan ju inte misstro alla för vad några få gjort. Å passar det inte kan jag ju faktiskt bara flytta härifrån.

Det är många som gärna skickar runt ett gammalt klipp ifrån en F! konferens där några tjejer sjunger en sång om att mörda ”snubbar, gubbar”. Manshat! vrålas det, och upprörda män hånar texten, hånar F! och pratar om hur feminsiter klumpar ihop och hatar alla män. Nu råkar texten vara en reaktion till en våldtäkt, där en tjej våldtas, lämnas i ett dike, tror hon ska få hjälp av en man som närmar sig men blir istället våldtagen igen. Att efter detta hata män som utför sexuellt våld kan jag tycka är rätt rimligt, oresonligt manshat vrålar istället dessa män, ofta samma som tycker det är helt naturligt att hata invandrare pga en stulen cykel. Det finns helt enkelt väldigt dubbla måttstockar kring vilka som är ok att hata och av vilka orsaker.

Att en blir rasist har väldigt lite att göra med vad som stämmer i fråga om invandringens kostnad eller ej, det har rätt ofta tom väldigt lite att göra med vad invandrare har eller inte har gjort mot en. Det har desto mer att göra med människosyn och hur en hanterar samhället. För om vi ska se till vilka värderingar som går hand i hand med rasism är det inte medmänsklighet och empati. Istället är det konservativa värderingar där kvinnan ses som mannens ägodel att göra vad han behagar med, där fattiga bara har sig själva att skylla, där ”sköt dig själv och skit i andra” till stor del är ledordet. Ibland utökas ”sköt dig själv” till att innefatta infödda svenskar inom de svenska landsgränserna. Det har också till väldigt stor del att göra med en upplevd oro kring samhällets utveckling där en eller ett fåtal grupper får agera syndabockar för att frustrationen och rädslan behöver riktas mot någon och detta någon blir väldigt sällan de som faktiskt har makt.

Idag riktas skulden för vår sviktande trygghet på invandrare (speciellt muslimer) och feminister. Att skylla på invandringen är enkelt, att lösa problemen blir då också enkla (stoppa invandringen) och det inger en trygghet att förhålla sig till i en annars kaotisk samtid. Att få veta om invandringen är en plus eller minusaffär för Sverige är enkla svar att förhålla sig till och därför blir det mycket fokus på just det. Det är helt enkelt enklare att debattera siffror i diagram än att se till människorna bakom dessa siffror och vad det gör med deras livssituation att tex kallas önskvärd för att en inte kan jobba på grund av en skada från kriget en lämnat. Det ställer invandrare mot invandrare när lönsamhet blir måttstock på ens rätt att stanna i landet. Det är starkt bidragande till att vissa med utländsk bakgrund viftar med sitt svenska pass och bedyrar sin kärlek till landet medan andra går med i SD för att de säger sig fått nog av att ses ner på pga ”slöddret”.

Att fortsätta spä på denna usla människosyn genom att försöka bevisa att invandringen lönar sig är kontraproduktivt, vi kommer inte att komma till rätta med rasismen eller den fascismvåg som sprider sig genom att ständigt låta dem sätta agendan. Vi måste alla (ja, jag med) bli bättre på att ta oron på allvar men låta argument, lösningar och även problemformuleringarna andas den människosyn vi vill stå för, genom att tala om vad som faktiskt är problemen och hur vi kan lösa dem utan att dra in invandringen i sig (för det är inte däri felen ligger).

Sist men inte minst: Vi ska inte ”våga ta debatten” om invandringen, för där finns ingen debatt att ta.

 

Do you belive in positiv rasism?

En vän till mig la upp denna bild på sin tidslinje på facebook idag, någon snubbe hade lagt upp den i en humorgrupp:

Image

När bilden fick kritik kom standardsvaret ”har ni ingen humor” samt ”det är ju positivt att asiater ses som smarta!”. Alltså first off: Asiater är en enormt stor grupp människor, det handlar om miljarder med människor. Så att liksom klumpa ihop dem till en och samma grupp med samma kultur, utseende etc är ju jäkligt vrickat. Typ lika vrickat som att SD vill påstå att hela Europa har en liknande kultur. För det andra: Det finns ingen sådan sak som en positiv rasism. Rasism är rasism och den är bajs oavsett om den används för att tala om att en hel grupp är extra smart eller extra dumma pga sitt ursprung.

Bilden ovan är dels rasistisk utifrån stereotypen att asiater (japaner?) är givet duktiga på datorer, dels utifrån stereotypen att asiater alltid pratar med en väldigt märklig brytning. Bilden på snubben med stora framtänder är bara för rasistisk för att ens bemöta känner jag. Denna form av rasism är oftast betydligt mer utbredd och accepterad än rasism som anspelar på mer uppenbart negativa fördomar. Faktum är dock som jag nyss skrev att båda är dåliga. Oavsett grunden i rasismen (”positiv” eller negativ) blir effekten att stora grupper av människor klumpas ihop och avpersonifieras på grund av sitt ursprung. Istället för att se individerna för vilka de är blir de bara representanter för de förutfattade meningarna.

Att inte få vara sig själv utan alltid en stereotyp har dessutom väldigt hämmande inverkan på individen, antingen för att en anser sig själv som oönskad i samhällets ögon och därmed annammar en internaliserad rasistisk syn på sig själv, eller så behöver en leva upp till de höga krav som ställs på ex att Japaner ska vara extra smarta. Istället för att få växa som den person en är måste en ständigt vara på vakt och representera hela sitt ursprung istället för bara sig själv.

Om en svensk klantar till det är det just en svensk som klantar till det, inte alla svenskar. Om en rasifierad klantar till det är det däremot ”alla” rasifierade som klantat till det. ”Positiv” rasism används ofta i reklamer, som ett sätt att få fram en exotisk mystik eller humor, att spela på fördomar som får de priviligierade att skratta samtidigt som de förtryckta skall vara tacksamma att de får synas öht. Ett annat exempel på sådant är Comviqs reklam med kioskägaren Karim som verkligen får anspela på alla fördomar om invandrare som driver kiosk.

Eftersom jag själv inte är Asiat är det svårt för mig att skriva om den rasism som specifikt drabbar asiater utan att börja ta mig tolknignsföreträde, men två riktigt bra bloggar som tar upp ämnet är Glitterblaster och Life according to Chip ,så jag rekommenderar er verkligen att gå in där och läsa mer.

Demokratin är döende, länge leve demokratin

Det är något märkligt som sker i Sverige och Europa, en smygande förändring, en samhälldebatt som blir allt mer sjuk. Samhället och politiken behöver vård, för nu är vi illa ute, demokratin är döende.

Som jag skrev om i går gick flera högerextrema och i vissa fall öppet nazistiska partier (ex Gyllene gryning i Grekland) starkt framåt i Eu parlamentsvalet som var i söndags, totalt fick dessa partier fler mandat än vad Sverige får skicka från samtliga av våra partier. Detta ska dock inte handla om dessa antidemokratiska partier utan den synnerligen sjuka debatt som följt, men som även pågått en tid nu.

I går skrevs en märklig krönika, en krönika som la skulden på framgångarna för bla SD på de som protesterat och belyst det rasistiska och antidemokratiska i deras värderingar och politik. Krönikören verkat tycka att det bästa sättet att värna demokrati och motarbeta antidemokratiska strömmingar är att se bort, blunda, och vara tysta. I går hölls även ett evenemang med en tyst minut för att visa den sorg men även ilska som valresultatet gett upphov till. Att många är rädda och ledsna över de högersextrama partiernas framfart som nu kommer ha en stor inverkan på våra liv är inte konstigt, vi är många som kommer kunna drabbas högst negativt av den värld de önskar skapa. Eventet blev snabbt invaderade av människor som kallade eventet odemokratiskt, som ifrågasatte rätten att få protestera mot hur valresultatet blivit, som hävdade att i en demokrati har en inte rätt att ifrågasätta hur andra röstat och att bli upprörd över valresultat. Det demokratiska är att tyst acceptera vilka som får makt över våra liv utan protester, utan rädsla, utan sorg.

Samtidigt som detta utspelar sig slås det en gång för alla fast att nazistiska partier skall ha rätt att få tala ostört inför skolbarn, det godkänns att SvP skall få tala under almedalsveckan. Nazisterna är på frammarsch, men vi får inte protestera, inte visa vår avsky, för då hotar vi demokratin heter det. Det ironiska i det hela är dessutom att alla dessa förespråkare för det fria ordet och allas rätt att tycka vad de vill så intensivt och hämningslöst försöker tysta oss som vill protestera mot nazismen och fascismens ökade inflytande i våra liv. Alla för tycka som de vill gäller alltså bara så länge det där tyckandet inte ifrågasätter fascism eller nazism.

Vad många verkar ”glömma” gång på gång är att demokrati och rätten att tycka vad man vill går åt flera håll. Den som röstat för SD i Sverige, eller Front National i Frankrike osv har rätten att göra det, men erkänner de öppet att de gjort det valet eller försvarar dessa partier så måste de också ta att andra kommer reagera och ifrågasätta, precis som den som röstat på M, S eller F! självklart skall kunna argumentera för det valet om någon kristerar det eller undrar varför. För lika mycket rätt som vi har att rösta hur vi vill har andra rätt att ifrågasätta det valet. Att vi tyst skulle behöva acceptera valresultat för att inte vara antidemokratiska är helt fel. Vi kan inte göra något åt resultatet men vi har all rätt att ifrågasätta utgången och ifrågasätta hur folk tänkt som gett det valresultat som blev. Många verkar ha en tanke om att demokratin är felfri, att det som röstas igenom/de partier som röstas igenom per automatik har ”rätt” eftersom folk röstat på ett visst sätt, att alla som är valbara per automatik är demokratiska. Att människor helt enkelt inte kan rösta fel.
Demokratin är inte alls felfri, tvärt om har den många brister och en av de allvarligare är just att demokratin kan döda sig själv i demokratins namn. Om demokratibegreppet missbrukas så som det är på väg att missbrukas idag kan antidemokratiska strömningar ta makt och avskaffa demokratin utan att någon protesterar eftersom det gått ”rätt” till. Vi vet om denna brist sedan länge, det var så Hitler kom till makten och skapade sin diktatur. Vi vet också att vad majoriteten tycker är rätt inte nödvändigtvis är det. Majoriteten har tex en gång i tiden varit för slaveri, dödsstraff, skampåle och tortyr, men jag tror få idag tycker att dessa saker (möjligen undantaget dödsstraff) på allvar är bra grejer värda att bevara.

Vad som också är viktigt att minnas när det kommer till just val är att det är väldigt sällan ett parti har egen majoritet. Dvs sällan sker det att mer än 50% av rösterna går till samma parti. Det betyder att även om flest röstat på ex M kan det fortfarande vara så att majoriteten inte gjort det. I en demokrati måste det vara självklart att de som inte röstade för vissa partier skall få protestera om de fått stort stöd. Här kommer en annan märklig grej i detta: När andra partier är föremål för kritik, när andra partiers framgångar sörjs eller protesteras emot är det få som kallar det antidemokratiskt, då är det en del i det politiska spelet. När M subtilt ifrågasätter hur Vs väljare tänkt är det en del av demokratin, men om S ifrågasätter hur SDs väljare tänkt är det smutskastning och antidemokratiskt.

Just nu erhåller fascistiska och nazistiska partier en särställning i politiken där deras åsikter och värdegrunder inte tillåts ifrågasättas, där det direkt skriks om odemokratiska tillvägagångssätt om de inte får tala okritiserat. I skolor blir elever tillsagda att sitta ner och vara tysta om de protesterar mot något som sägs från SD, elever avvisas från skolan eller förbjuds att komma dit om de försöker protestera mot SD eller SvP. Elever tvingas i skolan att lyssna till partier som ifrågasätter deras rätt att bo i landet eller i vissa fall deras rätt att ens existera samtidigt som de förbjuds att protestera mot detta. Hur kan det vara demokrati?

Utöver detta har vi en poliskår som i demokratins namn krävs ett ställningstagande _mot_ demokratiska rättigheter. De tvingas avhysa människor som utnyttjar sina demokratiska rättigheter att bua, protestera eller helt tyst visa sin avsky mot ett partis förda politik genom vända ryggar. Efter Husbykravallerna påstår nu polisen att en bidragande orsak till att dessa skedde var att organiseringen ”Alby är inte till salu” använde sina demokratiska rättigheter för att försöka få igenom en folkomröstning för att förhindra en försäljning av bostäder. Det blir allt tydligare att demokrati bara gäller för vissa, medan andra alltid gör fel oavsett hur noga de är att spela efter uppsatta demokratiska regler.

När jag gick i högstadiet var det obligatoriskt för alla att läsa boken ”Om detta må ni berätta” och se filmen ”The Wave”. Syftet var att få oss att känna igen nazistisk och fascistisk retorik för att förhindra att historien upprepar sig. Idag ser jag det ske, historien upprepar sig, många reagerar men många röstar också fram denna upprepning, och många ytterligare försvarar den och försöker tysta de som höjer sina röster för att varna för vad som är på väg att ske.

Vi har fått en märklig samhällsdebatt där enbart rasister, fascister och nazister okritiserat skall ha rätten att tycka vad de vill medan alla andra skall tystas. I demokratins namn är vi nu på väg att effektivt ta död på den istället. Vi måste nu hjälpas åt att föra debatten tillbaka till den punkt där alla får tycka vad de vill, men där alla också får kritisera åsikter och valresultat. Vi har en situation där personer som flytt från krig nu börjar överväga att fly igen för att minska risken att hamna i krig igen, men de ska inte ha rätten att vädra denna oro eller försöka påverka människor politiskt att tänka om. Jag frågar igen: Hur är det demokratiskt?

Detta är snart vår framtid, ska vi verkligen se på medan det sker med mantrat ”värna demokratin” som en förgörande kör?

Image

Nej, det verkliga hotet mot demokratin är alla de som försöker tysta oss som reagerar och protesterar  mot fascismens och nazismens ökande makt.

(Bilden är lånad med tillstånd av min vän Emanu, kika in hans fantastiska politiska satir på facebook)

Fort Europa bygger ut sina murar

I går var det val till EU parlamentet, bara hälften av de röstberättigade valde att nyttja sin demokratiska rätt och pallra sig till valurnorna. Ett tydligt symtom på hur självklart demokratin blivit för många, så självklar att de slutat bry sig. Med EU känns det för många även som att makten kommer så långt bort att det ändå inte påverkar dem och de kan inte påverka makten. Denna tanke är tyvärr en farlig tanke, för i detta passar de högerkonservativa på att mobilisera, växa och vinna mark.

I Sverige växte SD massor sedan förra valet och fick över 9%, i övriga länder runt om i Europa växte också högerkrafterna och till sist gick hela 96 mandat (av 766) till representanter för rasistiska och facistiska partier. Franska neonazistiska partiet Front National gjorde sitt bästa val någonsin, något svenska SD hyllade och applåderade. Front National är liksom SD ett parti som främst bygger på att hat mot muslimer och islam men även invandrare i stort. Marine Le Pen som är ledare för Front National har bland annat sagt att muslimsk bön på öppen gata är att likställa med ockupationen av Tyskland under andra världskriget. Detta är en av deras valaffischer:

Image

Texten översätts ungefär: ”Immigration…. öppna dina ögon! Front National, sluta låta dig luras”

Denna bild är en av de mildare som de har, många är med betydligt klarare och direkta ställningstaganden mot Islam. Att jag skriver om just Front National beror på att SD gått ut med att de är öppna för ett sammarbete, även om det inte är officiellt (än), något inte ens Norska Fremskrittspartiet eller Dansk folkeparti ser som en möjlighet på grund av Front Nationals tidigare klart judehatande retorik, som de nu allt mer förflyttat till att handla om muslimer.

Runt om i Europa, sanktionerat av Eu finns byggda stängsel och murar, ämnade att hålla ute flyktingar från tex Egypten eller Turkiet. Dessa murar är det märkligt nog rätt få som vet att de existerar och hur de ser ut. Murarna är de som utgör den fysiska biten av ”Fort Europa”. Nedan två bilder från europeiska murar från Bulgarien och Grekland: ImageImage

Taggtrådarna preppareras med rakblad på många håll för att säkerställa att de som försöker ta sig över antingen skadas svårt eller inte lyckas ta sig in. Vid kusterna används gummikulor och våld för att pressa flyende som kommer med båt att vända om. Ett förfarande som nu och då slutar med att båtar välter och flyktingar drunknar. De som trots skott tar sig i land blir ofta tillfångatagna omgående och satta i fängelser innan de skickas bort igen. Grekland har fått motta mycket kritik för att de torterar flyktingar i sina fängelser, ändå görs inget åt problemet från EU. Detta våld och hanterande av flyktingar ursäktas med att flyktingarna är illegala och inte har rätt att ta sig över gränsen in till EU. Problemet är att EU satt upp osynliga murar i form av regler för hur asylsökande ska gå till. I många fall krävs det att asylprövning görs i hemlandet via ambassaden till det land personen vill fly till, i andra fall krävs det att få visum för att resa in i EU, därefter skall asylprövan ske i första landet flyktingen kommer till. I de fall det krävs visum har myndigheterna helt enkelt satt upp väldigt restriktiva regler för rätten till visum, vilket gör att personer som bedöms utgöra en ”risk” att de kommer begära asyl helt enkelt nekas visum och därmed också nekas en laglig väg in i EU. Detta skapar helt enkelt en desperation hos flyktingar att tvingas ta sig via människosmugglare och olagliga vägar in i EU för att väl på plats öka chansen att få stanna.

Trots att det innebär risken att dö (och leder till döden för många) att fly till EU anser flera av de högerextrema partier som vann mark i valet i går att det är för lätt att fly till EU. De vill inskränka både invandring och beviljanden av asyl ytterligare, snäva åt reglerna för vilka som får stanna och på så sätt bygga murarna runt EU tjockare.

EU skapades för att motverka ett andra världskrig, för att bygga på solidaritet och arbeta mot fascism och nazism. Idag används EU av högerextrema krafter för exakt motsatt syfte, för att bygga murar, skapa osäkerhet och misstänksamhet och göda hat mot ”de andra”. EU parlamentet är ofta ansett som världens mäktigaste parlament, de har inflytande över så många länder och styr mer än folk verkar förstå. De högerextrema krafterna är dock inte bara ett hot mot flyktingar och invandrare, de är även ett hot mot hbtq personer, personer med olika funktionsnedsättningar och mot kvinnor.

Några av frågorna flera av de högerextrema partierna som nu växt väntar på att få lyfta är tex inskränkningar i aborträtten, ”samvetsklausul” för alla som jobbar inom kvinnohälsovården att tex vägra utföra aborter eller bistå med p-medel något som hotar kvinnors patientsäkerhet,  lagar mot hbtq personer liknande de i Ryssland och mycket mer. Denna syn på både kvinnor och hbtq personer lyser också igenom i deras argumentation runt vilka som ska ha rätten att stanna inom EU som flyktingar.  Ex anses inte sexuell läggning eller könsidentitet vara giltiga skäl för flera av dessa partier som anser att dessa personer bara kan välja att inte leva ut sin läggning/könsidentitet och därmed inte riskera tortyr eller förföljelse i hemlandet. Lika så att kvinnor som ex blivit gravida utanför äktenskapet eller riskerar straff pga abort inte har rätt att komma då de själva valt att göra sig till måltavlor för totalitära regimer.  En helt vidrig människosyn som alltså fått ökat inflytande nu. Det är inte bara SD och Front national som är ett problem, neonazistiska Gyllene gryning i Grekland nådde höga resultat, ett parti som varit inblandat i dödsmisshandel av politiska motståndare, Danske folkeparti drog också hem många röster, ett parti som ex kräver särlagstiftningar för muslimska invandrare. I Ungern gick Jobbik framåt, i England UKIP osv. Alla dessa har som gemensamma nämnare att de är emot feminism, emot invandrare och speciellt muslimer, att de är emot hbtq personer osv osv. Fattar ni vilket enormt hot de utgår? Att politiken i EU inte skulle påverka oss är rent nonsens, det påverkar massor!

EU har under lång tid avskärmat sig allt mer från omvärlden, ju mer makt de högerextrema vinner ju mer avskärmat kommer EU också att bli, och med det kommer vår demokrati att hotas, rättigheterna för många utsatta grupper minskas och vi kommer snart vara tillbaka i nazityskland, bara det att denna gången kommer det ske utan våld om det fortsätter som nu. Det kommer i ske i demokratins namn, det kommer ske medan liberaler står och brölar om allas rätt att säga sitt, om allas rätt att tala för skolbarn, det kommer ske medan vi alla ser på men låter dem hållas för ”de måste få ha sin åsikt”.

Eller så börjar vi slå tillbaka redan idag. Läs gärna intervjun med Rainer Höss, (SS kommendanten i Auschwitz) Rudolf Höss barnbarn. De högerextrema partiernas ideologier är exakt densamma, de har bara polerat retoriken. Hitler kom  till makten för att ingen slog tillbaka i tid, låt oss ändra historiens upprepning och vara de som säger stopp!