Etikettarkiv: samhälle

Manlighet

Män: patriarkatets stora förlorare

5 kommentarer

Får ofta frågan hur jag kan påstå att vi lever i en partiarkal värld och att patriarkatet även finns i Sverige när jag samtidigt påtalar hur män är överrepresenterade inom självmord, hemlöshet, missbruk osv. Så jag tänket helt enkelt svara på det nu, hur jag ser patriarkatet som orsaken till att män är de som återfinns både mest i toppen och mest i botten av samhällsskiten.

Kulturellt finns ett antal egenskaper som anses ”manliga” och ett antal egenskaper som anses ”kvinnliga”. Ungefär såhär:
Manligt:                              Kvinnligt:
Ambitiös                              Vårdande
Rationell                              Känslosam
Logisk                                  Empatisk
Matematisk                          Mjuk
Stark                                    Irrationell
Bestämd                              Pedagogisk
Ledare                                 Obeslutsam

De manliga egenskaperna värderas högre och de kvinnliga lägre. Detta inverkar i hur vi även ser på män respektive kvinnor. Män ses i egenskap av män som just mer rationella, beslutsamma och som bättre ledare som inte låter känslorna styra. Kvinnor å andra sidan ses som personer i behov av omhändertagande då deras mjuka känslosamma sinnen inte klarar för mycket eget ansvar. (Tillspetsat men ni fattar) Detta leder till att vi dels ser mer män i toppen av samhället eftersom de ses som mer självklara ledare som platsar i en ledande position, samtidigt ser vi också mer män i botten av samhället eftersom män anses kapabla att ta hand om sig själva, även när de inte kan det vilket resulterar i att den hjälp de behöver uteblir.

Kort sammanfattat: Patriarkatet dubbelbestraffar män som å ena sidan kan få makt och pengar men då ofta förlora i viktiga sociala kontakter som tex ett rikt familjeliv, samtidigt som de straffas när de inte lever upp till patriarkala normer om den starka ledande mannen och därmed hamnar längst ner i botten. Hade kvinnliga egenskaper värderats lika högt som de manliga hade män inte behövt hamna i bottenskiktet på det sätt de gör nu. Då hade det inte setts som märkligt eller fel att även män kan må dåligt och behöva tas om hand. Det hade inte varit en nedgradering för män om de bejakar sina känsligare sidor eller faktiskt ber om hjälp och hjälpen hade funnits att få istället för att deras behov viftats undan med att män ska kunna ta hand om sig själv.

Patriarkatet är dessutom inte lika påverkande inom alla samhällen. I Sverige där vi kommit en bra bit mot jämställdhet är det andra samhällsstrukturer som är ett större problem än att män värderas lite högre än kvinnor. Visst patriarkala föreställningar influerar det mesta i samhället, men utan patriarkatet skulle ex klassklyftor fortfarande finnas, men utan klassklyftor skulle patriarkatet minska kraftigt. Det vill säga enligt mig är inte patriarkatet det som är grunden till allt ont som många feminister gärna påstår, jag ser snarare att klassamhället som det största problemet som skapar patriarkatet och tex rasism, ableism etc. Om vårat mål hela tiden ska vara att krossa patriarkatet i första hand missar vi så många maktaspekter på vägen som är minst lika viktiga, om inte viktigare, att krossa.

Detta är en av orsakerna till att en intersektionalitet är A och O för min feministiska analys. Om vi stirrar oss blinda på en maktordning missar vi andra förtryck och vi missar att nyansera våra politiska verktyg efter den verklighet vi faktiskt lever i. När det talas om män som förtryckarna, vinnarna i samhället som styr över kvinnorna är det inte speciellt märkligt alls att män som befinner sig i samhällets botten inte kan känna igen sig och därmed tar avstånd från feminismen. En intersektionell feminism ser jag som lösningen på våra problem, både utifrån klass, rasism, kön, hbtq osv. Förtrycken samverkar och påverkar oss alla men det är viktigt att se att kvinnor kan förtrycka män, män kan förtrycka andra män, homosexuella kan förtrycka kvinnor osv osv. Bara för att någon är i maktpossition inom en strukturell aspekt kan de vara offren i en annan. En vit man är inte nödvändigtvis överordnad en rasifierad kvinna om en tex ser till utbildning, bostadsort, inkomst.

Verklig jämställdhet och jämlikhet får vi när alla har samma skyldigheter och rättigheter, det är också grundbulten inom feminismen, men ska vi nå dit duger det inte att ständigt se på strukturer som tydliga väl definierade makthierarkier. Makt och förtyck är inte en pyramid, det är flera ihoptrasslade nystan med garn där det knappt går att se var det ena tar vid och det andra slutar.

Slutligen, och detta vet jag inte är en allt för populär ståndpunkt inom många feministiska kretsar men, för att få feminismen och jämställdheten framåt räcker det inte med en frigörels av kvinnan, vi måste frigöra mannen i samma utsträckning. Så länge män tvingas in i stereotypa könsroller kommer detta även att upprätthålla könsroller och förtryck av kvinnor. I varje aspekt där en kvinna förtrycks av könsroller förtrycks en man på andra sidan. Könsmaktsordningen är en växelverkan där vi alla bidrar till förtrycket, av andra eller oss själva, därför startar arbetet i det privata, med oss själva. Politiska reformer leder bara en bit på vägen men utan förändring på djupet, inom oss får vi bara ord på papper utan betydelse. Granska dig själv, granska dina relationer, börja arbetet i din närhet, där startar vi den största förändringen.

Manlighet

Ja, självklart hatar jag ”mannen”, gör inte du?

19 kommentarer

Nej, du behöver inte sätta kaffet i vrångstrupen här, jag hatar inte män, jag hatar manligheten. Jag hatar den manliga könsrollen. Jag hatar den våld och våldtäktsglorifierade manskönsrollen, den som trycker på att män ska vara starka men tysta, våldsamma och ärelystna. Jag hatar den normen med hela mitt hjärta och jag kan inte för mitt liv förstå mig på de som inte gör det.

Jag vet att det finns många som förnekar att det skulle finnas starka sociala normer för hur en förväntas bete sig pga sitt kön. Jag vet att det finns många som vägrar se strukturer utan bara vill se till varje individs egna val som såklart aldrig någonsin är påverkade av någon annan. Om du tillhör någon av dessa kan du gärna sluta läsa nu, för det jag skriver härefter kommer iaf inte att tilltala dig. Eller så läser du vidare och kanske lär du dig något vem vet?

Manshat eller ”manshat”?

Ofta anklagas feminister för att vara manshatare, dvs att hata alla män utan urskiljning. Jag vet ett fåtal manshatande feminister och tja, de har sina orsaker att vara det och inget jag tänker lägga värderingar i eller ta avstånd ifrån även om jag inte delar deras syn på det hela. Nåväl, även om de manshatande feminsiterna finns så är de ett undantag. Vad som oftast kallas för manshat är istället hatet mot mansnormen. När det påpekas att vi måste tala om mäns våldsamheter och hur vi kan förebygga det kallas det för manshat, istället för att se de strukturer som gör att män står för absoluta majoriteten av våldsbrott läggs fokus på att inte alla män slår. Att inte alla män slår, våldtar och överlag beter sig som stora rövhattar är ingen nyhet, men vi kan inte bearbeta och försöka komma till rätta med att det är främst män som gör våldsbrott om vi inte kan tala om det som ett problem med mansnormen. Att ständigt föra in debatten på ”inte alla män” är faktiskt att göra de män som inte slår och våldtar en redig björntjänst. För samma mekanismer som ligger bakom att män slåss ligger bakom att män som blir slagna inte tas på allvar. Den man som inte själv slår någon kan fortfarande bli offer för någon som gör det, och jag antar att han och alla andra manliga offer vill tas seriöst?

Att hata män och att hatas av män:

När hat mot feminsiter eller kvinnor över lag lyfts som ett problem kan du ge dig den på att det kommer komma någon (man) och påpeka att även män blir hatade. Detta stämmer såklart, men vilka är det som oftast skickar hat mot män? Jo andra män. Nej jag förnekar inte att det finns sviniga kvinnor men faktum är fortfarande att det är männen som står för den absolut största delen av hot och förföljelser både på internet och i verkliga livet. Vi lever dessutom i ett samhälle där kvinnor från barnsben får lära sig att det alltid finns ett fysiskt hot mot dem, en risk att våldtas eller antastas av män. Män däremot växer inte upp med ett ständigt närvarande hot om fysiska attacker av kvinnor, däremot ev av andra män. Således är det för de flesta närmare till hands att oroa sig för att ett hot på internet skall bli verklighet om det kommer från en man än om det kommer från en kvinna. Statistiken visar dessutom att det är vanligare att män gör allvar av sina hot än att kvinnor gör det.

Nu menar jag givetvis inte på något sätt att kvinnors hot är mindre allvarliga, de är också förkastliga och bör stävjas, men det går inte att fullt ut likställa dem med hoten från män. För en kvinna är även ett hot ”på skämt” från en man något som skapar otrygghet eftersom vi vet att det kan bli verklighet på ett helt annat sätt än en man som hotas av en kvinna. Speciellt våldtäktshot är något vi lever med som en verklighet varje dag utan att dessutom få sådana skrivna eller sagda till oss. Mansnormen är här skadlig för alla, dels för att den gynnar de män som gärna hemfaller till våldsamheter om de blir motsagda men även i de undantagsfall där kvinnor går till handling och vi får ett offer som inte tas på allvar.

Män, bara sex, våld, sport och bilar?

När jag skrev inlägget ”låt oss tala om män” fick jag många upprörda mansröster som påstod att de inte alls kände igen sig i någon mansroll och att jag smutskastade män genom att påstå att den ens existerar. Jag vet inte i vilket värld andra lever, men i den jag vandrar i varje dag ser jag absolut en tydlig mansroll. Låt oss tex titta lite på reklam riktat till män. Vad sägs tex om CocaColas reklam för CocaCola Zero?

coca_cola_zero coca-cola-zero-game

Vi har Bond, action och snygga brudar. I TV versionerna är det ännu mer snygga brudar, explosioner, snabba bilar och mannen får spela hjälte.

Eller vad sägs om hur manliga parfymer lanseras?

vincent-cassel

Mörkt och med en välklädd man som utstrålar makt. Eller Axe som är kända för att göra reklam som enbart anspelar på att kvinnor kommer falla som furor om en man använder deras produkter. Kollar vi på hur själva flaskorna formges är det även där skillnader, männens är rena, avskalade, gärna med fyrkantiga former. Tror jag sett två rundare mansparfymflaskor, den ena i form av ett knogjärn, den andra i form av en handgranat… Kvinnors är oftare runda, många gånger kroppsformade, i pastelliga färger.

Eller varför inte jämföra Gillettes rakhyvelreklamer? Samma företag, i grunden samma produkter men riktat mot män resp kvinnor:

137473

1331735250553

Det kvinnliga anspelar på mjukhet, omfamningar, närhet och av någon orsak färgsättningar som för tankarna till hav och bad. Det manliga lånar estetisk från sportbilar (vilket syns tydligare i tv reklamerna) och pratar om kraft och teknisk fulländning.

Detta är ju bara ett minimalit yttepyttigt litet axplock på exempel men titta dig runt själv och du kommer lätt se hur detta går igen i all reklam, det som riktas till kvinnor handlar om sexuell mystik (att vara sexig för andra), mjukhet, värme, och framförallt att ens yta är viktig _för andra_. Reklam för män handlar om våld, att vara framgångsrik och hård, och sex (att få andra att tråna efter en).

Ser vi till filmbranschen är det ännu mer tydligt vilka föreställningar som finns för de olika könen. Filmer som presenteras som filmer för kvinnor är oftast romantiska komedier och drama. Till män rekommenderas action, mer action och en och annan skräckfilm. Att detta påverkar hur vi ser på oss själva och varandra är ganska självklart och det finns mycket forskning som stödjer att så är fallet.

Vad gör manligheten för mannen och kvinnan?

Inte ett skit skulle jag säga som svar på denna fråga. Manligheten är rakt igenom ett fängelse för mannen som jag tycker det är dags att vi skrotar. Manligheten berövar männen relationen till deras barn, manligheten berövar mannen till stora delar av deras känsloregister, manligheten berövar mannens rätt att få vara ett offer när han utsätts för brott. Manligheten berövar män chansen att ha ömsesidiga respektfulla relationer utan förtryck. Manligheten orsakar många mäns död varje år utan att någon verkar reagera nämnvärt. Manligheten är den som startar hundratals krogbråk varje år.  För kvinnan är manligheten katastrof. Manligheten är den som väcker sin partner genom våldtäkt, manligheten är snubben på krogen som tafsar och skrattar när kvinnan säger ifrån. Manligheten är de som antastar och kränker lesbiska tjejer för att visa att med lite kuk kommer de att bli heteros.

Jag önskar alla män (och kvinnor) friheten från manlighetens fängelse, men så länge manligheten finns kvar kommer jag dock fortsätta hata den, för min skull och för alla mäns skull.

Rasism/Antirasism

Om gud vore tiggare…

6 kommentarer

… så skulle hen hatas lika mycket som tiggarna på våra gator idag. Då skulle hen också fotas, hängas ut, hånas och förlöjligas. Då skulle även hen mötas av valaffisher från ett parti vars huvudfråga är att hen ska ut ur landet. (Om du inte gillar tanken på gud byt ut hen mot någon du faktiskt gillar,typ Zlatan, Obama, Reinfeld etc)

Idag är det fullt legitimt att slå mot uteliggare, både verbalt, på nätet och tom fysiskt. Det är så legitimt att göra att många inte ens förstår att de uttalar sig både kränkande och rasistiskt när de fotar och förlöjligar tiggare. Det är så legitimt att hata tiggare att de som står upp för tiggarna riskerar mordhot.

image

Bilden ovan är från instagram. Personen som la upp bilden tycker den är helt ok, rimlig och att den visar att hen är ”less på att se tiggare överallt”. Kritik viftas undan som missförstånd eller elakhet. Att denna bild utan tvekan spär på det hat som redan finns i massor mot tiggare är inget personen reflekterar över. Det är inget hen behöver reflektra över för det drabbar inte bildtagaren iaf. Nå, det intressanta kring bilden är inte att personen som tog bilden försvarar sig, utan det faktum att många andra förvarar det också. Att det finns många som är less på tiggare ses som helt legitim orsak till ett foto och de som kritiseras anklagas i vanlig ordning för att ha för hård ton, fokusera på fel saker eller misstolkar. Ingen verkar fundera över om det är tiggarna som är problemet eller det samhälle som skapar tiggare.

En annan bild har cirkulerat massor de senaste dagarna, ett smygfoto av en tiggande kvinna med mobiltelefon:

image

I kommentarerna har hatet flödat och väldigt många drar slutsatsen mobil =har pengar så det räcker och blir över. Andra drar direkt slutsatsen att det måste vara organiserade ligor bakom. En annan bloggare (som jag låter vara anonym i detta fallet) skrev ett bra inlägg om detta, ett inlägg som resulterar i flera hatfyllda kommentarer och mordhot. Vi lever alltså idag i en värld där hatet mot samhällets mest utsatta är så starkt att de som säger ifrån riskerar grova hot och kanske mer.

Att någon har en mobil har redan bevisata inte vara ett tecken på välstånd. Idag delar många organisationer ut begagnade mobiler till hemlösa för att de ska ha en chans att kontakta familj i hemlandet, ha kontakt med socialen osv. Mobiltelefonen är en livlina för dessa personer och därmed en prioritet. Utöver detta: om det nu skulle vara organiserade ligor, so what? Blir tiggarnas situation bättre av att de hånas och hängs ut? Kommer situationen i hemländerna bli bättre för att de hatas även här? För faktum är ju att de som hatar tiggare med motiveringen att det är organiserat hatar inte att det ev är ett fåtal människohandlare som utnyttjar fattiga och utsatta människor utan själva organiseringen i det. Jag tror iof helt på att tiggeriet är organiserat. Organiserat på så sätt att familjer går ihop och samarbetar för att få en trygghet i kollektivet, för att kunna spara mer pengar genom att dela på inköp och matlagning. Däremot är det bevisat gång på gång att det organiserade tiggeriet där en eller ett fåtal tar alla pengar från tiggarna är mindre än marginellt förekommande. Jag undrar även om de som utan problem fotar tiggare och skriver om hur less de är på att se tiggare överallt för att staten inte gör något åt problemet och hjälper dem, hade de kunnat gjort samma sak mot prostituerade traffickingoffer? Tagit en bild och ba ”Åter i vardagen, nu har de visst slutat hänga i sunkiga lägenheter och kommit ut på gatan. #horor #youwanttohavefun” för att sedan försvara det med att de är less att se horor överallt, varför kan staten inte hjälpa dem?

I går postades också en film med en tiggare som kastar vatten mot personen som filmat, upplagt med följande story:
image

I filmklippet kan en se hur kvinnan flera gånger ber filmaren att gå sin väg och till sist kastar hon vatten. En allt annat än oprovocerad ”attack” med andra ord. Galago uppmärksammade klippet och även det faktum att kontot som la upp klippet är fejkat:
image

Jag vågar drista mig till chansningen att namnet är valt för att låta lagom mkt utländskt för att försvara mot anklagelser om rasism, lagom svenskt för att tas seriöst och ge klippet spridning. Ett fult knep för att försöka slå mot de redan utsatta.

En uppmaning till alla som hatar på tiggarna, bråkar om hur mkt pengar de tjänar och hur falska de är: BÖRJA TIGGA ditt jävla as. Om du nu kan få 20.000 skattefritt som det påstås är det väl förfan bara att slå ner röven utanför närmatse butik! Eller är det måhända inte värt det förakt du vet att du skulle möta? Om du nu inte känner för dessa ”enkla pengar” kan du ju iaf ha hyffs nog att hålla käften över att det är värt det för andra å sluta förpesta världen med ditt jävla gnäll.

Sexualbrott och Prostitution

Våldtäkten som inte finns och den fina våldtäkten

3 kommentarer

På twitter finns hashtaggen #mörkertalet en tagg om alla de våldtäkter som aldrig anmäls. De där våldtäkterna som i mångas ögon  inte finns. Hashtaggen har funnits ett ganska bra tag nu och fyllts med berättelser från offer som vägrar vara tysta mer. En bra sak på det stora hela kan tyckas, men i spåren av offrens berättelser kommer också rasisterna och förnekara. De som vill påstå att om en våldtäkt inte anmälts är den inte sann, om det inte lett till fällande dom var det påhitt. Eller rasisterna som hävdar att alla våldtäkter görs av invandrare, att de som påstår annat ljuger.

Jag har läst under hashtaggen till och från under dessa månader och ser om och om igen hur offer som beskriver sina övergrepp bli påhoppade som lögnare om de påstår att det inte var någon med utländsk härkomst som gjorde brottet. Rasistiska sajter som Exponerat och Dispatch International använder taggen för att försöka sprida islamofobisk propaganda. När offer ber de som inte tror dem eller de som använder taggen till rasistisk propaganda att sluta skriva där av respekt för offren får de istället påhopp och kränkningar till svar. Att invandrare är överrepresenterade inom våldtäktsstatistiken slås som mantra om och om igen som ”bevis” på att det därför bara är invandrare som våldtar. Låt oss tala klarspråk här: Invandrare gör inte flest brott, men procentuellt gör de ”för många” sett till hur stor del av populationen de är. För att citera Leif GW: ”Att invandrare står för 40% av brotten betyder inte att 40% av invandrarna är brottslingar”

Detta är inget unikt för denna tagg, detta är ett symtom på det samhälle vi lever i. Detta är rasism och våldtäktskultur i ett, där vissa våldtäkter av ”fina” (läs vita svenska) män inte existerar, där invandrare (muslimerna) är de onda och där offren blir de som agerar slagträ. När jag ser hur det skrivs om dessa berättelser på rasistiska forum ser jag också hur våldtäkter där förövaren omskrivs som vit och svensk ses som en ”fin” våldtäkt. Eller ja, det kallas inte ens för våldtäkt utan ”överraskningssex” eller liknande.

Här kommer vi in på det jag skrivit förr om västerländsk hederskultur. Dessa män (för det är främst män) anser sig ha rätten att bestämma över vad de ser som ”sina” kvinnor (det vill säga alla kvinnor som bor i Sverige i princip). De ska ha rätten att ha sex med dem när och hur de vill och styra deras vardag. De kvinnor som inte går med på detta är feministkärringar, lesbiska, invandrarhoror etc. De är förkastliga kvinnor som inte förtjänar någon respekt. Detta gör att om _de_ våldtar någon är det ingen verklig våldtäkt, det är snarare att anse som en komplimang i deras vridna verklighet. Om ett offer anmäler är det hon som är den felande, horan som inte fattar vilken ynnest det var att utsättas för övergreppet. Alt påstås det allt igenom vara lögn. När någon av utländsk härkomst våldtar någon däremot är det inte bara ett övergrepp mot offret, dessa män ser det som ett angrepp även mot dem, mot deras heder och mot hela landets heder.

Detta bidrar också till att de mer än gärna önskar att kvinnor som ”sviker landet” skall våldtas. Dessa kvinnor har ju skadat deras heder genom att inte tycka som dem, genom att gå en annan väg eller genom att bli tillsammans med någon som inte är vit svensk. Det bidrar även till ett enormt hat mot homosexuella, homosexuella kvinnor hatas för att de inte är sexuellt intresserade av dessa män, homosexuella män för att de ses som svaga och som svikare eftersom de inte kan föra ”det svenska arvet” vidare.

Kortfattat kan en helt enkelt säga att allt det rasisterna hävdar att andra kulturer står för och glorifierar står de själva för. Vilket gör att de är precis lika mycket extremister som de grupper de pekar ut som farliga. Med andra ord finns extremism här hos oss, av de som ses som personer av ”vår” kultur, hos personer som vi möter på gatan dagligen och som ses som en självklarhet att de ska finnas här. När en skriver om dessa personers åsikter såhär tar de flesta rätt givet avstånd från det, men ser vi till hur det ser ut utanför bloggarnas värld är det något helt annat som möter en. Där ser vi istället ett debattklimat är fascism är rumsrent, nazismen inte längre ses som objektivt dåligt, där reklam för kläder marknadsförs via simulerade våldtäkter och barnporrsinspirerade kampanjer, där vi har spel och filmer riktade främst mot män som går ut på att mörda, våldta, misshandla och tortera. Den som tror att detta inte påverkar oss, påverkar vår syn på varandra och andra lurar sig själv.

Denna rasistiska hederskultur är inte bara en del av Sverige, det senaste massmordet i USA där en man sköt ihjäl flera kvinnor för att de inte ville ha sex med honom är sprungen ur samma sexism. Han ansåg sig själv vara en gentleman, en man alla kvinnor borde vilja ha, men när han blev nobbad gång på gång beslöt han sig för att straffa kvinnorna som sa nej. Straffa dem för att de skadat hans heder, för att de inte lytt och ställt upp på hans vilja. Så han sköt dem.

Ja jag vet, han var en ensam galning. När det kommer till vita västerlänska män är det alltid ensamma galningar medan alla andra är produkter av sin kultur. Jag undrar vad som skall krävas för att gemene person här skall vakna upp och inse att detta inte är ensamma galningar? Att detta är blott symtom på ett samhälle med helt sjuka värderingar, på en sjuk kultur?

”Vi får de brott vi som samhälle förtjänar”. Är detta det samhälle vi vill ha?

 

Samhälle

Låt oss tala om demokrati

2 kommentarer

Bevarandet av demokratin och yttrandefriheten debatteras frekvent just nu, till stor del på grund av alla de demonstrationer som möter SD vid varje torgmöte men även de motdemos som hållits mot tex SvP, på grund av att nazister attackerat vänsteraktivister och antinazistiska demonstrationer etc. Det är helt enkelt en het fråga, men många verkar ha missat lite vad det här med en demokrati och yttrandefrihet faktiskt är och vad de därmed försöker försvara med näbbar och klor.

I Sverige har vi representativ demokrati, det betyder att vi väljer representanter som vi tror kommer lyfta de frågor vi vill och driva den politik vi önskar oss. För att välja dessa representanter har vi fria val där vi får rösta på vem vi vill från vilket parti vi vill. Demokratin innebär också att staten inte får gå in och förbjuda någon från att starta parti, det är därför vi exempelvis har ett neonazistisk parti (SvP) som ställer upp i kommunvalen. Att valen sköts genom anonyma röster, att staten inte får gå in och med hot eller våld styra röstningen eller enbart tillåta vissa utvalda partier att rösta på är lite av grundpelarna i demokratin. Det hela handlar främst om vad staten har för skyldigheter gentemot individen.

Yttrandefrihet är en del ur demokratin och reglerar enbart vad staten får eller inte får göra mot privata aktörer. Staten får tex inte gå in och stänga av hemsidor de tycker har fel budskap, de får inte förbjuda partier eller organisationer att hålla tal bara för att de talar emot regeringen osv. Yttrandefriheten har däremot inget att göra kring vad som sker mellan privatpersoner. Det betyder tex att det varken är ett hot mot demokratin eller ett brott mot yttrandefriheten om en moderator på ett privat forum plockar bort inlägg hen inte anser hör till forumets ämnen. Det är heller inget hot mot demokratin att jag förhandsmodererar kommentarer till bloggen 😉

Vidare finns det inskränkningar i yttrandefriheten som reglerar att vi får säga nästan vad som helst, men inte allt. Lagen om hets mot folkgrupp är exempelvis en av inskränkningarna i yttrandefriheten. Det vill säga du får tycka bäst du vill att homosexuella är skadliga för samhället och borde skjutas omgående (även om det är synnerligen korkat), men går du ut och säger det under ett torgmöte är det straffbart. Lika så har vi tryckfrihetsförordningen som säger att du har rätt att ge ut texter och böcker, trycka tidningar osv utan att staten får ingripa, så länge du inte genom texterna försöker uppmana till brott eller hetsa mot en folkgrupp. Vad som faller under det senare är däremot rätt luddigt och tja, det ska väldigt mycket till för att passera gränsen för vad som är ok där.

När det kommer till rätten att hålla offentliga politiska möten, ex demonstrationer får alltså inte staten gå in och förbjuda detta, de ska även se till att mötena kan bli av. Vad som däremot är fullständigt tillåtet är att hålla motdemonstration. Det är varje invånares demokratiska rätt att göra sin röst hörd kring budskap de inte delar. Vad de inte får göra är att bruka våld för att tysta motståndare, eller hot om våld i samma syfte. Att överrösta möten är lite av en gråzon, i vissa fall bedöms det som störning av mötesordning, i andra fall som ok ifall mötet ändå genomfördes. Så det finns inga klara regler för exakt hur mycket oljud som får göras.

Det är alltså en demokratisk rättighet att hålla torgmöten och att gå dit för att lyssna, men det är även en demokratisk rättighet att gå dit för att visa sitt missnöje. Att försöka få det till att handla om hot mot demokrati och yttrandefrihet att det hålls aktioner mot ex SD och SvP är således en grov misstolkning av demokratibegreppet och vad yttrandefrihetslagen har för syfte.

Att förorda att de som inte gillar vissa politiska budskap skall stanna hemma eller vara tysta för att ”alla tycker som de vill” är däremot ett steg närmare en diktatur. Om alla ska få tycka som de vill gäller det ju givetvis även för de som vill visa sitt missnöje. Det är en nog så vacker tanke att felcitera Voltaire (”Jag delar inte din åsikt..” etc etc) men det är ytterst priviligierat synsätt. Visst kan jag dö för demokratin, men inte för att folk skall få stå på gatorna och aggitera att jag inte borde existera. En vän till mig skrev häromdagen ”Din yttrandefrihet slutar där mina mänskliga rättigheter tar vid” och det håller jag med om. Jag har en mänsklig rättighet att finnas, att leva, att känna mig trygg fri från förföljelse. De som vill argumentera emot detta får göra det, men de kommer aldrig få göra det ostört.

I valet mellan min egen och andra förtryckta gruppers existens och nazisters rätt att föra ut sin politik ostört väljer jag alla gånger alternativ ett. Makthavare försökte tala Hitler och NSDAP till rätta, motargumentera och visa på deras bristande resonemang, ”ta debatten”. Vi vet hur det slutade, ska vi göra om samma misstag?

Kålsuparteorier och snack om att ”verkliga demokrater” tillåter alla att föra ut sin propaganda ostört är vad som kommer leda oss raka spåret ner i mörkret, vi ser redan vilken värdeförskjutning som skett i samhället till nazismens fördel. För 20 år sedan blev en lärare på ett universitet avstängt för att hon lät en nazist tala inför vuxna elever. Det blev folkstorm och ansågs både oansvarigt och oetiskt att utsätta sina elever för en nazist åsikt då det oundvikligen blev att elever i klassen fick sin existensrätt ifrågasatt. I dagarna slog skolverket fast att i demokratins namn ska SvP tillåtas ha bokbord och tala på skolor ”som vilket parti som helst”. Att de utgör ett hot mot många elever i skolorna är sekundärt. Nazismen har våldet inbyggt i sig, att bruka våld är en del av utövandet av nazism, men vi som drabbas skall bara tysta ta emot detta i demokratins namn? I dag slutar de mänskliga rättigheterna där yttrandefriheten tar vid, ska vi bara tysta köpa det? För mig är svaret nej, vad är det för dig?

Samhälle

Kapitalismens mörker – Företags svarta baksida

7 kommentarer

Ok, allt vi gör är på olika sätt politiska handlingar, även det privata. Samtidigt sker allt inom ramarna för det samhälle vi har vilket givetvist ger sina begränsningar. Jag kommer i detta inlägg lista olika problematiska företag och alla som kan bör undvika att stödja dessa företag. Egentligen är alla företag problematiska pga hur kapitalismen funkar, och som jag redan skrivit tror jag inte på konsumentmakt som den enda vägen till förändring. Med det sagt är det ändå onödigt att ge sina pengar till de värsta av företag om det går att undvika. Jag kommer inte länka källor till precis allt här just nu, ska dock försöka uppdatera med det allt eftersom jag hinner leta reda på det 🙂

Så, lista över företag alla bör göra sitt bästa för att inte stödja:

American Aparell – Ungefär det mest sexistiska företag som existerar. För mer info kolla in taggen hos Genusfotografen.

Nestlé/Unilever – Företag som bland annat utnyttjat fattiga i krigsdrabbade områden genom att erbjuda dem mat och medicin i utbyte mot att de köper produkter från företaget fast de egentligen inte har råd. De har även varit inblandade i att tvinga fattiga att ställa upp på medicinska försök i utbyte mot mat eller sjukvård. Nestlé äger även delar av Israeliska företag inblandade i ockupationen av Palestina. Tex ägs Hälsans kök av ett israelisk företag som i sin tur ägs av Nestlé.

BodyShop – Utger sig för att vara miljömedvetna och ”bra” men är delaktiga i att skövla regnskog, ha urusla arbetsförhållanden och är inte i närheten av att vara så ansvarstagande som deras marknadsföring påstår.

Shell/St1 – Använder sig av våldsam militär i bla Nigeria för att ”hålla lugn” vid sina oljefabriker. Har bland annat lett till avrättning av arbetare som försökt organisera sig fackligt. Har även rätt sunkiga anställningsvillkor i Sverige. De har även varit inblandade i flera stora oljeutsläpp som varit förödande för befolkningen i närområdet. Utsläpp de inte tar något som helst ansvar för.( http://edition.cnn.com/2012/02/27/opinion/simons-corporations-abuses/ )

Saltå kvarn – Biodynamisk odling låter miljömässigt bra men är i själva verket inte alls en sådant hit för miljön som det påstås vara. Finns även kopplingar mellan Saltå kvarn och Vidarkliniken som är en antoposofisk klinik som bla skriver ut homeopatiska läkemedel (aka vatten) till sjuka barn.

Myrorna – Ägs av Frälsningsarmen som använder pengarna till att bla stödja fängslanden av homosexuella i afrikanska länder, lobba mot abort och homosexuellas rättigheter och även kräva religiösa eftergifter för att ge bistånd.

Indiska – Butikskedjan är för det första en orgie i kulturell appropriering för det andra har de urusla förhållanden för sina arbetare i fabrikerna.

Max hamburgerrestaurang – Ger i brev till anställda uppmaningar till vad de anställda bör rösta på med förtäckta hot om att förlora sina jobb annars, diskriminerar Romer/resandefolk genom att inte tillåta dem in i restaurangen. Tvivelaktiga anställningsvillkor.

McDonalds/Burger King – Utnyttjar ung arbetskraft med urusla anställningsvillkor och är även inblandade i bland annat skövlad regnskog. (Ja jag vet att de är två olika företag men kritiken gäller båda)

Loreal – Har skadlig framställning av sina produkter, utnyttjar sin arbetskraft hänsynslöst.

Urban Outfitters – Har bland annat donerat pengar till homofoba organisationer som lobbar mot homosexuellas rättigheter.

H&M – Betalar löner under miniminivå, har flera gånger ertappats nyttja barnarbete och använda tillverkningsmetoder som är högst skadliga för arbetarna.

IKEA – Har haft många olika produkter i mattsortimentet skapade av barnarbetare. Deras låga priser är låga bland annat för att de utnyttjar fattiga i andra länder.

Chiquita bananer/Dole – Bananer är en av de hårdast besprutade varor som finns, både Chiquita och Dole behandlar sina arbetare uruselt, använder gifter som bland annat leder till svåra nervskador och skövlar regnskog. Rekommenderar att kolla in filmen Bananas the movie

Kaffe – Orkar inte rabbla företag här eftersom alla kaffeföretag är problematiska om en inte väljer krav _och_ rättvisemärkt. Kaffeplantagearbetare har ett av de tyngsta jobben i världen och utnyttjas hårt till löner de inte kan leva på. Kaffe är hårt besprutat med många olika hälsoproblem som följd.

CocaCola/Pepsi – Förbrukar livsnödvändiga vattenreserver och utnyttjar hänsynslöst sin arbetskraft i fattiga områden. (http://mobil.dn.se/kultur-noje/coca-cola-forbrukar-livsviktigt-dricksvatten/ )

 

Fler kommer. Vet du något företag jag missat låt mig veta så uppdaterar jag listan!

 

 

Feminismen

Ätstörningar – inte bara bland smala

8 kommentarer

Trigger warning, text om vikt, dieter och vikthets!

På sistone har det varit lite på tapeten att prata om de privilegier smala har i samhället och att belysa diskriminering av överviktiga. Bland annat via taggen #smalaförtrycker på twitter, en tagg som snabbt togs över av smala som hånade och rent mobbade överviktiga. Detta med smalas privilegier har också bland annat tack vare detta blivit ett hett samtalsämne i olika feministiska forum, jag har själv varit inblandad i flera. Ett återkommande argument till varför smala inte alls skulle ha privilegier just för att de är smala har varit att prata om ätstörningar. Att alla smala inte alls har privilegier för de kan faktiskt vara sjuka. Nu är en eventuell sjukdom inget som gör en immun mot att ha privilegier men vad som också osynliggörs totalt, och har vägrat bemötas när det tagits upp, är det faktum att ätstörningar är en av de absolut vanligaste orsakerna bakom övervikt.

 

Den som är smal och lider av en ätstörning har betydligt lättare att få vård, av den enkla anledningen att det faktiskt ses som negativt att vilja gå ner i vikt om en redan är smal. Om du är tjock däremot och har en ätstörning är det nästan omöjligt eftersom tom vården hejar på ditt osunda matbeteende om det kan innebära att du går ner bara lite lite i vikt. För många överviktiga leder detta till ett ständigt jojobantande. Att i ena sekunden tröstäta eller försöka äta ganska ”normalt”, för att i nästa sluta äta helt. Omgivningen står på sidan av, hejat på viktnedgång samtidigt som alla matval granskas under lupp. Äter en inte kaka? Ja då är det fel, lite ska en unna sig. Äter en kaka? Borde vi inte ha lite koll på midjemåttet kanske? Är det en ren sallad i matlådan? Men det måste ju vara annat också annars blir en inte mätt! Äter en en bit kyckling till salladen med dressing? Passa så det inte blir dolda kalorier nu!

 

Diskuterar detta med andra överviktiga feminister och en starkt gemensam nämnare är hur vården bemöter oss. Nästan oavsett vad vi söker för skylls problemen på vår övervikt, vi ges dietråd och uppmanas att röra på oss mer, tom när vår situation försämras av fysisk aktivitet. När vi överviktiga faktiskt har sjukdomar som på olika sätt förhindrar oss från fysisk aktivitet i större utsträckning lyssnas vi inte på, istället ses det som ursäkter för att vi är för lata för att vilja röra på fläsket. Har vi inte ätit på en hel dag och skyller på fasta får vi nästan stående ovationer, det är ju såå bra att vi vill ta itu med våra problem och gå ner i vikt.Att även överviktiga behöver äta balanserat och regelbundet för att undvika att sabba kroppen med undernäring (vanligt bland överviktiga) är det sällan någon som reflekterar över. Försöker vi prata om våra kroppar i positiva ordalag, vara nöjda med hur vi ser ut och hur vi mår, ja då är det direkt personer där och trycker ner oss igen, talar om att vi står för ohälsosamma ideal och faktiskt måste tänka på att vår hälsa är kass om vi inte går ner i vikt. 

 

Även matmissbruk är en form av ätstörning, att tröstäta och inte kunna sluta, att hetsäta. Att bli kraftigt överviktig är inget som någon blir bara för att de tycker det är kul, det finns orsaker bakom och att ständigt påpeka att vi borde gå ner i vikt är garanterat inget som kommer hjälpa någon. Vi vet att det är bättre att väga mindre, vi vet att idealet och det bästa är att vara smal, vi vet att en borde äta hälsosamt. Samtidigt skriker media, tv och reklam ut om och om igen att bara äta nyttigare inte är bra nog, vi ska inte bara gå ner i vikt utan göra det snabbt också. Mirakelkurer omskrivs med krigsrubriker i tidningar. ”Så tappar du över 70 kg på ett år!”, ”Gå ner 5kg på 4 veckor med denna diet”, bli smal, bli lycklig, bli lyckad. Budskapet är alltid tydligt: Är du överviktig kan du inte vara glad eller nöjd med vem du är.

 

Är det då så konstigt att ätstörningar blir vanliga även hos oss som väger ”för mycket”? Nej, precis som det inte är konstigt att redan smala har svårt att se sig som just smala och fortsätter banta sig lägre ner i vikt. Bland det minst hjälpsamma som finns för överviktiga är alla dessa ”goda råd”. Seriöst, vill vi ha dem ber vi om det! Att hurtigt snacka om att springa bort den där kakan till eftermiddagskaffet, eller prata om kalorier i lunchmaten spär bara på det dåliga måendet. Släpp dietfokuset, släpp hetsen om mat! Sluta tro att du gör feta en tjänst genom att påpeka helt uppenbara saker!

 

Istället för att ständigt fokusera på siffror på en våg måste vi kunna fokusera på att må psykiskt bra. Även som överviktig måste vi kunna få må bra precis som vi är och visa det utan att det ska höja varningens fingrar om att göra tjockhet till nytt ideal osv. Vi ska inte alltid beläggas med skuld och skam över hur vi ser ut, hur våra kroppar är skapta. Får vi må bra ökar faktiskt möjligheten att vi går ner i vikt, och om det inte sker, so what? Det viktigaste måste väll ändå vara glada människor som gillar sig själva, inte vad det står på vågen?

Manlighet

Låt oss prata om män.

14 kommentarer

”Men, men, men, men, manly men, men, men.” *Nynnar lite på introt till 2 2/1 men*

Män, manlighet, mansnorm… låt oss snacka lite om detta för det verkar behövas. ”Amen, ni feminister ser ju bara män som jordens avskum som gör allt fel, våldtar och slåss. Ni hatar ju män!”. Är du feminist? Ja då har du hört den förut. Tänkte ta och bryta ner manlighetsnormen lite i några olika aspekter, delar som feministen ofta beskylls för att smutskasta män med.

Vi börjar med: Män, sexualiteten och våldtäkter.

Att feminister skulle anse att alla män är våldtäktsmän stämmer inte, faktum är att det är tvärt om. Det är vi som menar att män förmår mer, fattar bättre och kan behärska sig och inte våldta. Det är det icke feministiska samhället som ständigt ursäktar mäns beteenden med att de inte förstod, var för kåta och inte kunde stoppa det som skedde. Vi ser detta om och om igen i våldtäktsdomar, kunde verkligen mannen förstå att den gråtande kvinnan inte ville? Kunde han förväntas behärska sig när han var där med en naken kvinna? Hela synen på mäns agerande vid våldtäkter bygger på synen på mäns sexualitet som något djuriskt och omöjligt att tygla. Män ska alltid vara på hugget, villiga, kåta. Ser de en sexig tjej ska de vilja ha sex med henne, får de chansen ska de inte säga nej. En man som haft få sexpartners ses ofta ner på, han är lite mesig, lite mindre man än de som knullat runt.

Det finns en syn på män som att hela deras liv cirkulerar runt sex (och sport men mer om det senare). Sex sex sex, det är allt män tänker på någonsin så är det då så konstigt att de tappar behärskningen och våldtar ibland? Varje gång prostitution är på tapeten kommer någon och försvara det med att män måste kunna få köpa sex annars kanske de våldtar någon istället. Mäns oförmåga att ta ansvar för sin sexualitet ses som en självklarhet. Kvinnor ska akta sig, anpassa sig, inte locka fel män, vara för sexiga, skicka fel signaler osv men aldrig att män skall läras in att inte ha sex med någon som inte gett ett tydligt medgivande.

Denna bild har jag sett cirkulera ofta och visar lite på samhällsynen runt hur män ser ut:

mannenshjarna-300x270

Men synen på män som sexuella djur skadar inte bara kvinnor som faller offer för män som tror sig ha rätt att ta sex av vem de vill när de vill, det drabbar också män och icke-binära transpersoner som offer och de som faller offer för förövare som inte är män.

Eftersom män tros vara alltid på att ha sex tas det sällan på allvar när en man anmäler sexuella övergrepp. En man kan knappt bli våldtagen i samhällets ögon. Ex har jag läst flera artiklar/domar där en kvinnlig lärare haft sex med en manlig elev yngre än 16 år. Kommentarer av typen ”va fan vadå övergrepp? bruden gjorde grabben en tjänst!” eller ”det där är ju alla killars dröm, är fan ingen våldtäkt!” osv haglar i sådana artiklar. Är situationen omvänd, läraren en man och offret en tjej däremot är reaktionerna en hel annan. Sexuella övergrepp tas helt enkelt inte på allvar om offret är en man. Samtidigt osynliggörs offer för kvinnliga förövare grovt då kvinnor knappt ses som innehavare av dominanta sidor som kan ge utslag i övergrepp eller så ursäktas det som ovan med att det är klart offret måste ha velat, vilken kille vill inte knulla? När de kommer till transpersoner är förminskandet ännu värre. Vi har tex fått se domar där förövare frias med motiveringen att de inte visste att personen de försökte våldta var trans. För hade de vetat att det ”egentligen” var en man de försökte våldta hade de inte fortsatt. (Ja, så jävla skevt transfobiskt språk brukas i dessa domar). Ja, att män tänder på just kvinnor ses ju som en självklarhet, homofobin i mansnormen är total.

 

Den riktiga mannen och ”halvkvinnan”

Mansnormen bygger ju på föreställningen om hur ”riktiga män” är. Det där med riktiga män ändrar också lite innebörd beroende på vad den som sätter upp ramarna vill få ut av det hela. Det har tex blivit allt vanligare att använda ”riktiga män” argument för att försöka pusha mot önskvärda beteenden. Ex kampanjen ”riktiga män köper inte flickor” som cirkulerat. Nu är ju faktum det att alla som definierar sig som en man är en riktig man, oavsett brottsliga förehavanden, kroppshydda, intressen, genetalier osv. Detta förhindrar iof inte att tex texter som dessa ses som roliga: 26051sib306_helsidormedlogo_sida_2 118814004_1 johnnysstor

Riktiga män grillar, äter massor av mat och pysslar med bilar och motorer som får dem att lukta diesel. Så ni vet liksom. Riktiga män är hårda, okänsliga, och stora. Iaf om vi ska tro mansnormen. En riktig man kan också både tåla och ge lite stryk. Viktiga saker det där. De som inte följer normen, tex smala/slanka män, korta män, eller män som inte har kuk ses som halvmän, eller snarare halvkvinnor. De är helt enkelt inte ”riktiga” och gudarna vet att de får höra det också.

För att återanknyta lite till det här om våldtäkt så är faktiskt ”riktiga män” stämpeln starkt bidragande i gruppvåldtäkter, eftersom riktiga män inte säger nej till sex är det extremt vanligt med deltagare i gruppvåldtäkter som finner situationen obehaglig, som inte kan få stånd, som fejkar att de genomför en penetrerande våldtäkt för att inte ses som mesar inför de som tittar på. Gruppvåldtäkter används ofta som ett sätt för dysfunktionella kill/mansgrupper att göra en form av manlighetsrit genom att utöva makt och förnedring på en annan person. Det är också på detta sätt överfall och misshandel i grupp ofta går till. En person är drivande, andra hakar på för ingen vill vara mesen som säger ifrån, som är ”omanlig” och inte vågar vara tuff. I denna del av mansnormen döljer sig också ett rejält kvinnoförakt. ”Riktiga män” ska nämligen vara allt de anser att kvinnor inte är.

Som feminist anser jag som sagt att det inte finns något sådant som ”riktiga män” baserat på beteenden/intressen etc. Denna norm skadar både män och de som kommer i vägen för dessa män. Det är något som hela samhället blir lidande för och det förminskar män till så mycket mindre än vad de faktiskt kan vara.

Män, känslor och kroppsideal:

Sista punkten nu. Män är de som oftast tar livet av sig, även om kvinnor toppar självmordsförsöksstatistiken är det män som i störst utsträckning gör allvar av sina självmord och dör. Detta bottnar i synen på män och känslor. Redan som små små barn lärs pojkar in i att de inte ska visa känslor på samma sätt som flickor, de ska inte gråta, inte prata om det som gör ont utan rycka upp sig. ”Stora pojkar gråter inte”. Män förväntas varken kunna eller vilja prata om känslor. När en man söker hjälp för psykiskt lidande möts han mycket oftare av oförstående, uppmaningar att bita ihop och att vara stark.  ”Manly men men…”

På likande vis ser vi sämre hjälp för män på glid ner i ekonomiska problem, de förväntas kunna ta hand om sig själva och reda ut situationerna lättare än kvinnor. Män är de förnuftiga, kvinnorna de känslosamma utan riktig koll. En syn båda förlorar stort på. Samhället erkänner helt enkelt inte att män också kan vara svaga och i behov av hjälp. Igen något vi alla förlorar på och som är en fara för både män och andra runt om.

När det kommer till män och skönhetsideal är de rätt få och sällan speciellt uttalade. I reklam får män gärna vara muskulösa men det är inte de enda män som syns. Män tillåts ha många olika former och utseenden. Detta gör att när män faktiskt uttrycker osäkerhet över sitt utseende tas det inte på allvar, vad har de att oroa sig för? Deras kroppar är osynliga i samhället och deras eventuella funderingar om kropparna lika så. Unga killar i tonåren har massor av frågor runt sina kroppar precis som tjejer men de får sällan höras förderas kroppar ses redan som normala och rätt även om de själva inte får höra det. Idag skriver Amra bra om just hur den manliga kroppen osynliggörs och istället bara ”är” med allt det innebär.

Vi måste kunna tala om mansnormen och vad den gör med män, varför det bara är män som går runt och vandaliserar i städer i samband med fotbollsmatcher, varför det är just män som slår ner varandra på krogen, varför män är så överrepresenterade i våldsstatistiken. Det är ingen slump att det är så och jag tror vi gör män en enorm otjänst om vi förklarar det i att ”män är så”. Det är inte att smutskasta alla män att belysa dessa saker, däremot förlorar alla män på att mansnormens våldsideal och sexnorm får fortsätta stå oemotsagd. Kom igen män, upp på barrikaderan nu och kämpa för att ni ska få ses som de individer ni är och inte sexgalna våldsmän!

Begrepp

Exotifiering eller rasism, vad är vad och vem drabbar det?

8 kommentarer

Rasism och exotifiering, två begrepp som ofta används inom den antirasistiska rörelsen. Det sägs ofta (även av mig) att vita inte kan drabbas av rasism vilket jag står fast vid. Rasism är en samhällssanktionerad diskriminering som är strukturell och inget som sker bara på individnivå. För att kunna bygga på rasism krävs att det som görs/sägs är en del av den redan rådande strukturen. Det vill säga: Någon som är vit är en del av normen och därmed en del av maktstrukturen. Någon som är rasifierad är inte det utan alltid i en form av underläga gentemot någon som är vit. Om en rasifierad uttalar sig svepande om vita som varande si eller så är det en rasfördom, men det är inte rasism för det bygger inte på en struktur som säger att vita är lite mindre värda. Däremot när det är omvänt att vita uttalar sig svepande om rasifierade är det en del av den rasistiska strukturen och därmed rasism. Rasifierade kan även själva bygga på denna struktur genom så kallad internaliserad rasism men det skriver jag mer om någon annan dag.

 

Exotifiering däremot är snarare vad som brukar omnämnas ”positiv rasism”. Först av allt låt mig klargöra detta: Det finns ingen sådan sak som positiv rasism! Rasism är alltid alltid negativ, lika så är exotifiering inget positivt utan alltid negativt. Till skillnad från rasism är dock exotifiering något alla kan drabbas av. Ett vanligt exempel från vita som blir upprörda över att en påtalar att de aldrig utsatts för rasism är att påpeka hur snubbar i andra länder busvisslar, raggat och varit påflugna under semestrar pga att de varit vita och ofta ljushåriga. Detta, mina vänner, är inte rasism. Det är urtypen av exotifiering. Att tycka att någon är extra snygg, extra åtråvärd, mer spännande eller intressant etc är exotifiering. Att prata om att kvinnor från specifika afrikanska länder har så vackra läppar är exotifiering, att prata om hur personer från vissa kulturer lukar extra gott är exotifiering osv osv. Precis som med rasism handlar det om att degradera en människa till att inte få vara en individ med känslor utan istället bli en reklampelare för sin kultur. Skillnaden som sagt ligger i att alla kan exotifieras beroende på omgivningen. Som vit på semesterresa är det dock betydligt kortvarigare än det som drabbar rasifierade i en värld styrd av vithetsnormer.

 

Som sagt, att exotifiera något är inte en bra sak, oavsett hur snäll du själv tycker du är som ju bara visar uppskattning. För exotifiering har en fulare baksida, nämligen de represalier som följer när någon inte motsvarar förväntningarna som finns. Exempelvis: En populär exotifiering är att anse att svarta kvinnor är lite extra sexiga för att de har stora rumpor. Men faktum är ju att alla svarta inte alls har speciellt stora rumpor. I detta fallet blir det en dubbelbestraffning, dels att möta den ständiga exotifieringen och förväntningen att en minsann ska ha mer former än vita anses ha, och även besvikelsen och påståenden om att en inte är svart ”på riktigt” för att kroppen inte följer den exotifierande skönhetsmall de vita satt upp.
Liknande kan vita kvinnor uppleva som raggas på för vita är ju snygga och lättfotade, men om just denna kvinna inte vill ha sex, ja då blir besvikelsen stor och stämningen otrevlig. (Lägg märke till f.ö hur den mesta exotifiering drabbar kvinnor. Patriarkatet in action)

 

Så, för att sammanfatta det hela:

Rasism – Stereotypa beskrivningar av hur någon med ett visst utseende/ursprung/kultur tänker, beter sig och önskemål i livet. Sätter en viss kultur/utseende/ursprung som lite bättre, lite mer önskvärd än andra. Drabbar inte vita.

Exotifiering – Stereotypa bilder av hur personer från olika områden beter sig/ser ut och varför detta gör dem lite mer intressanta, spännande, exotiska. Kan drabba alla.

Samhälle

Varför alla bör rösta i EU valet

1 kommentar

Snart är det dags för EU val där vi ska försöka välja vilka vi vill ska representera oss i EU parlamentet. EU valet ses av många som ett rätt oviktigt val och det diskuteras runt huruvida det bör röstas öht. Speciellt personer som är emot medlemskapet i EU brukar argumentera för att inte rösta alls.

 

I min mening är det viktigt att alla röstar till EU valet, oavsett vad en tycket om vårt medlemskap i unionen. Över 50% av alla beslut som tas i våra kommuner görs med grund i beslut tagna i EU. Vad som bestäms i eu parlamentet är alltså något som i allra högsta grad påverkar vår vardag här i Sverige. För den som är antirasist och feminist är det nästan ännu viktigare att faktiskt rösta. EU är extremt vitt och mansdominerat och politiken påverkas självklart av detta. I EU finns också flera fascistiska partier, partier som SD gärna kan samarbeta med. Det kanske säger sig självt att den påverkan fascistiska partier kan få på beslut här om de får härja obehindrat inte direkt är önskvärda? Bland annat försöker flera EU länder jobba för ett totalförbud mot religiösa huvudbonader liknande det som tex finns i Frankrike men att det ska gälla för hela EU. Resultatet i Frankrike efter lagändringen har varit en rejäl ökning i våldsbrott riktat mot framförallt muslimska kvinnor då många tagit lagen i egna händer när de sett någon visa sig ute med slöja. Ett av de allvarligaste fallen var misshandeln av en beslöjad höggravid kvinna som slutade med att hon förlorade barnet i magen på grund av den grova misshandeln. Vi har redan sett flera fall av misshandel av beslöjade kvinnor i Sverige, jag vill inte veta vad ett förbud mot religiösa huvudbonader skulle kunna leda till.

 

Det propageras även från fascistiskt håll om ännu hårdare regler för att få ta sig in i EU som flykting, murarna runt EU ska byggas starkare och större. Samtidigt som de vill försvåra möjligheten att stanna även om en tar sig in till ett EU land. Vi har även partier i EU som tex helt vill förbjuda romer att existera. Förföljelsen och diskrimineringen av Romer är redan stor, även i Sverige är det ett problem, vi kan inte lämna deras öde i händerna på EU partier som vill jaga dem till andra sidan jorden.

 

Utöver de hot som fel styre i EU medför för flyktingar, och personer med romskt ursprung är det också ett hot mot alla kvinnors frihet och rätt till sin kropp och mot hbtq personer om EU valet glöms bort och konservativa/högerextrema högern får härja fritt. Exempelvis mobiliserar den kristna högern hårt i många andra EU länder, med tex krav på kraftigt begränsad abort, krav på att EUs medlemsländer inte får arbeta emot diskriminering av hbtq personer, inskränkningar i rätten till p-medel och en nyanserad sexualundervisning osv. (Läs mer här )
SD och andra fascistiska partier inom EU pratar gärna om Islam som vårt största hot men ser vi till vilka som faktiskt besitter makt att påverka vårt samhälle i en religiös riktning just nu är det den kristna högern och de satsar hårt på att få ännu mer makt.

 

Att inte rösta i EU valet är att lämna fri spelplan till fascisterna, den kristna högern och rasisterna. Ska vi verkligen låta dem få härja fritt? Mitt svar är ett rungande nej, och därför kommer jag gå till valurnan på EU valet och jag hoppas du gör det också!